Smalskäggsimpa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Smalskäggsimpa
Leptagonus decagonus1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
FamiljPansarsimpor
Agonidae
SläkteLeptagonus
ArtSmalskäggsimpa
L. decagonus
Vetenskapligt namn
§ Leptagonus decagonus
AuktorBloch & Schneider, 1801[1]
Synonymer
Leptagonus decagonus Bloch & Schneider, 1801
Hitta fler artiklar om djur med

Smalskäggsimpa (Leptagonus decagonus) hör till familjen pansarsimpor i ordningen kindpansrade fiskar. Den kallas även smalbottenmus[2].

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Som alla pansarsimpor är smalskäggsimpan helt täckt av benplåtar. Kroppen är långsträckt, och huvudets undersida är försedd med skäggliknande känseltrådar. Dessa är dock få, fem par, andra pansarsimpor, som skäggsimpan vilken den annars liknar, har betydligt fler. Nosen har två små taggar. Arten har två, tydligt åtskilda ryggfenor. Längs ryggen har den dessutom ett flertal hudflikar som avtar i storlek mot stjärten. Hanarna har längre bröstfenor än honorna.[2] Arten kan bli upp till 21 cm lång.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten lever nära dybottnar, vanligtvis på djup mellan 75 och 230 m, även om den kan gå ner till 930 m. Den föredrar kallt vatten, -2 till 5 °C. Födan består av kräftdjur, både bttenlevande och pelagiska, samt havsborstmaskar.[3] Leken sker i maj till juni.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar arktiska och nordvästra Atlanten samt norra Stilla havet från Newfoundland och Saint Lawrenceviken vid Kanada, Grönland, Island, Spetsbergen och Finnmarkens kust vid Norge österut till Vita havet, Barents hav och Karahavet. Den finns också i Berings hav och Ochotska havet.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Leptagonus decagonus Bloch and Schneider, 1801” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=167478. Läst 30 maj 2012. 
  2. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 420. ISBN 91-1-844202-1 
  3. ^ [a b c] Froese, Rainer (15 november 2011). Leptagonus decagonus Bloch & Schneider, 1801 Atlantic poacher” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.us/summary/Leptagonus-decagonus.html. Läst 30 maj 2012.