Smörblomma

Från Wikipedia
Smörblomma kan även avse svalört (Ranunculus ficaria)
Smörblomma
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteRanunkelsläktet
Ranunculus
ArtSmörblomma
R. acris
Vetenskapligt namn
§ Ranunculus acris
AuktorL., 1753
Synonymer
  • Ranunculus acris L.
  • Ranunculus acris L.
  • Ranunculus acer auct.
  • Ranunculus glabriusculus Rupr.
    • (ssp. borealis),
  • Ranunculus stevenii

Från Carl Lindman: Bilder ur nordens flora, tavla 159
Från Carl Lindman: Bilder ur nordens flora,
tavla 159

Smörblomma (Ranunculus acris) L., är en växt i familjen ranunkelväxter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Smörblomma blir vanligen 20 – 70 cm hög. Parkvarianten något högre och fjällvarianten, som ibland kallas "liten smörblomma", betydligt lägre. Stjälken är upprätt, ofta beklädd med tilltryckta vita hår och förgrenar sig ovanför mitten.[1] Den har 1 till 2,5 centimeter breda gula blommor som är lite glansiga.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Smörblomman finns primärt i Europa och Asien. Varieteten Ranunculis acris var. latisectus finns över stora delar av Nordamerika, där den dock inte är ursprunglig.[2]Nya Zeeland har smörblomma blivit ett allvarligt hot mot jordbruket.[3] och betraktas även på andra håll som ogräs.

I Lule lappmark når smörblomma upp till 1 400 m ö h och i Jotunheimen upp till 1 870 m ö h.

Underarten vanlig smörblomma (Ranunculis acris ssp. acris) är mycket vanlig i Norden.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Ängar, backar, skogar.

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra ranunkelväxter innehåller smörblomman ranunculin, som i kroppen bryts ner till det giftiga ämnet protoanemonin.[4]

En färsk smörblomma har en skarp smak, och är giftig för boskap.[5] Det är därför som en hästhage alltid har kvar smörblommorna. Även nötkreatur undviker smörblommor.

Sådana arter, som betesdjur undviker kallas rator.

I torkade smörblommor försvinner giftverkan,[6] och då kan de utan problem ingå i .

Användning[redigera | redigera wikitext]

Torkade smörblommor behåller färgen, och kan därför användas som eterneller.

Vissa nordamerikanska indianstammar har använt växten för bland annat bedövning, mot blödning och diarré samt som lugnande medel.[2]

Enligt folkmedicinen kan från smörblommor utvinnas botemedel mot [7]

Smörblommeleken[redigera | redigera wikitext]

Man håller en smörblomma under hakan på någon, och fråga om denne tycker om smör. I soligt väder speglar sig solen i smörblommans blanka blomblad, och om en solkatt syns under hakan på den tillfrågade är svaret Ja.[8]

Svenska synonymer[redigera | redigera wikitext]

Smörblomma är mycket variabel, vilket gör området svårbemästrat, och det är ofullständigt utrett. Ibland uppfattas en varietet som underart; ibland kallas den synonym.

Några namn:

Trädgårdsväxter[redigera | redigera wikitext]

Några arter används som trädgårdsväxter, däribland förädlade former, som vanligen skiljer sig från den vilda växten i blomfärg eller blomform.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Namnet Ranunculus är mycket gammalt. Redan Plinius den äldre använde det. Det härleds från latin rana = groda. Syftningen skulle möjligen vara att många ranuncler liksom grodor lever i eller nära vatten.
  • Acer i det vetenskapliga namnet kommer av latinets ord för skarp. Acris är en böjning därav.

Dialektala namn[redigera | redigera wikitext]

  • Gullskål
  • Majblomster (ej att förväxlas med Majblomma)
  • Solmöja
  • Solöga
Källa: Smörblomma i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Mossberg, Bo; Stenberg Lennart (2003). Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 176–177. Libris 9064850. ISBN 91-46-17584-9 
  2. ^ [a b] Flora of North America. ”Ranunculus acris”. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=233501104. Läst 24 juni 2012. 
  3. ^ G.W. BOURDÔT och S. LAMOUREAUX (2002). ”Giant buttercup (Ranunculus acris L.) management in dairy pastures – current problems and future solutions”. Proceedings of the New Zealand Grassland Association (64): sid. 61–65. http://www.grassland.org.nz/publications/nzgrassland_publication_460.pdf. 
  4. ^ M. H. Benn, Lois Jean Yelland (1968). Canadian Journal of Chemistry 5 (46): sid. 729–732. http://www.nrcresearchpress.com/doi/pdf/10.1139/v68-122. 
  5. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 84. ISBN 91-20-04445-3 
  6. ^ ”Smörblomma - SVA”. www.sva.se. https://www.sva.se/djurhalsa/sakert-foder-och-vatten/giftiga-vaxter/giftiga-vaxter-a-o/smorblomma/. Läst 3 november 2020. 
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Flen s 148 [1]
  8. ^ Pelle Holmberg: Ängens blommor, Almqvist & Wiksell, ISBN 91-21-13377-8, 1993

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]