Snäckglada

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Snäckglada
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Gavião-caramujeiro (Rostrhamus sociabilis) (17833658669).jpg
Adult hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
SläkteRostrhamus
Lesson, 1830
ArtSnäckglada
R. sociabilis
Vetenskapligt namn
§ Rostrhamus sociabilis
Auktor(Vieillot, 1817)
Utbredning
Rostrhamus sociabilis.png
Hitta fler artiklar om fåglar med

Snäckglada[2] (Rostrhamus sociabilis) är en amerikansk fågel i familjen hökartade rovfåglar.[3] Den förekommer i våtmarker från Florida i USA och östra Mexiko söderut till norra Argentina. Arten är specialiserad på äppelsnäckor som föda, därav namnet. Beståndet anses vara livskraftig.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Snäckgladan är en 41–46 cm lång mörk rovfågel med en tunn och mycket nöjd svart näbb. I flykten syns långa rundade vingar, en lång tvärt avskuren stjärt och vitt på övergump och stjärtbas. Ögonen är röda med orangeröda ben och likfärgad vaxhud. Hanen är enhetligt gråsvart, honan är mer sotbrun ovan med ett ljust ögonstreck och beigefärgad undersida med bruna fläckar och streck. Lätet beskrivs som ett snabbt och nasalt ”ke-ke-ke-ke”.[4]

Ytligt sett är snäckgladan mycket lik smalnäbbsgladan (Helicolestes hamatus), som även den har liknande smal näbb och gråsvart fjäderdräkt. Den skiljer sig dock i proportionerna: mindre och sattare med kortare och bredare vingar, kortare tvärt avskuren stjärt och i flykten snabbare vingslag. Den har vidare gulvita ögon, ej röda. I flykten framstår stjärten som ännu kortare i kombination med de breda vingarna och den saknar helt inslag av vitt. Könen är också lika.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Snäckgladan delas upp i tre underarter med följande utbredning:[3]

Vissa urskiljer även underarten levis med utbredning på Kuba och Isla de la Juventud, och begränsar därmed plumbeus till Florida.[6]

Utbredningsområde:Mörkgrönt visar förekomst året runt, ljusgrönt enbart häckningsområde sommartid.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Snäckgladan är närmast släkt med vråkar, alltså avlägset släkt med de europeiska gladorna i Milvus och Elanus. Den bildar en klad tillsammans med de andra amerikanska våtmarkslevande arterna grodhök (Geranospiza caerulescens), svarthalsad vråk (Busarellus nigricollis) och troligen smalnäbbsglada (Helicolestes hamatus).[7][8] Den placeras numera som ensam art i släktet Rostrhamus. Tidigare inkluderades smalnäbbsgladan i släktet, men denna förs numera som ensam art till ett eget släkte, Helicolestes. Den tros dock vara nära besläktad med släktgladan, men inga genetiska studier har ännu utförts på arten.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Snäckgladan är en rätt social fågel som ses i par eller smågrupper flygande lågt över grunda och öppna våtmarker med långsamma vingslag. Arten är specialiserad på äppelsnäckor (Pomacea). I USA häckar den mellan februari och juli, i tropiska områden under regnperioden, exempelvis januari till september i Surinam.[9][4]

Med nyfångad äppelsnäcka.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till två miljoner vuxna individer.[10]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Snäckgladans vetenskapliga artnamn sociabilis betyder "social" och syftar på artens beteende. Släktesnamnet Rostrhamus betyder "kroknäbb", av latinets rostrum för "näbb" och hamus, "krok".[11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Rostrhamus sociabilis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Robin Restall; Juan Freile (8 March 2018). Birds of Ecuador. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4729-2565-7. https://books.google.com/books?id=GNo3DwAAQBAJ&pg=PA64 
  5. ^ Ferguson-Lees, James; Christie, David A. (2001). Raptors of the World. Houghton Mifflin. ISBN 978-0-618-12762-7. http://books.google.com/books?id=hlIztc05HTQC&lpg=PP1&pg=PP1#v=onepage&q&f=false. Läst 31 januari 2012 
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  7. ^ Amaral, F.S.R., F.H. Sheldon, A. Gamauf, E. Haring, M. Riesing, L.F. Silveira, and A. Wajntal (2008), Patterns and Processes of Diversification in a Widespread and Ecologically Diverse Avian Group, the Buteonine Hawks (Aves, Accipitridae), Mol. Phylogenet. Evol. 53, 703-715.
  8. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315. PDF
  9. ^ Bierregaard, R.O., Jr & Kirwan, G.M. (2020). Snail Kite (Rostrhamus sociabilis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52971 6 mars 2020).
  10. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  11. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]