Snabbköp
Snabbköp eller självbetjäningsbutik är en typ av dagligvarubutik med visst mått av självbetjäning. Uttrycket myntades på 1940-talet, när de första självbetjäningsbutikerna öppnades. Numera är alla dagligvarubutiker av den typen så ordet fyller inte längre någon egentlig funktion. Sortimentet består huvudsakligen av mat men omfattar även receptfria läkemedel samt alkoholdryck, dock med stor variation mellan olika länder. Sortimentet är inte lika stort som i en stormarknad.
Definition[redigera | redigera wikitext]
En äldre beskrivning på snabbköp går att hitta i köpmannaförbundets tidning (från 1976-12-23). Där står att "ett snabbköp är liten butik, ej större än 400 m² som handelsyta". Denna definition är dock föråldrad och dessa butiker kallas numera för närbutiker. INSEE uppger att ett snabbköps säljyta oftast är mellan 400 och 2 500 m² och att minst två tredjedelar av omsättningen måste komma från mat. Det finns stora variationer i vad olika länder definierar som ett snabbköp.[1]
Snabbköp i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Sveriges första butik av den här typen låg i en basarbyggnad vid korsningen Odengatan 31 / Roslagsgatan i Stockholm. Där öppnade Konsum Stockholm den 19 juni 1941 efter amerikanskt mönster Sveriges första "snabbköp". Troligen på grund av hanteringen för ransoneringskorten under andra världskriget, skulle det dröja innan butikstypen slog igenom.[2]
Snabbköp i populärkulturen[redigera | redigera wikitext]
En av seriefiguren Snobbens fantasialteregon är "den världsberömda snabbköpskassören".
Tomas Ledin skrev 1985 låten "Snabbköpskassörskan", som först spelades in av Di sma undar jårdi och sedan också har spelats in av andra artister.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Definitions > Supermarket”. INSEE. http://www.insee.fr/en/methodes/default.asp?page=definitions/supermarche.htm. Läst 19 maj 2014.
- ^ Stockholm, en historia i kartor och bilder, sida 179.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Snabbköp.