Sniffning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sniffning
Berusning genom inandning av ångor från lösningsmedel Redigera
Toxicoman - Substance abuse.jpg
Undertyp avsubstansmissbruk, kontakt med lösningsmedel, narkomani Redigera

Sniffning (efter engelskans sniff, 'vädra', 'andas in'[1]) eller boffning[2][3] innebär att berusa sig genom inandning av ångor från fettlösande medel.[1] Upptaget av ångorna sker främst via näsan och dess slemhinnor i fallet med sniffning, med lungornas slemhinnor som sekundär upptagningsväg.

Missbruk och risker[redigera | redigera wikitext]

Sniffning associeras främst med berusning av ångor från olika typer av fettlösande vätskor. Vanligast är sniffning av tändargas, drivgas i sprejer och bensinångor (genom näsan),[2] men även thinner och kontaktlim nämns ofta.[1] Sniffning av ren etanol förekommer, liksom av doftsprej.

Det alternativa ordet boffning syftar ofta specifikt på inandning av ångor från en plastpåse över både mun och näsa.[4] Då sker inandningen framförallt via munhålan, med lungornas och munhålans slemhinnor som primär upptagningsväg, med övriga luftvägars slemhinnor som sekundära upptagningsvägar.

Ruset vid sniffning förorsakas av syrebristen i hjärnan, när gaserna når dit.[2] Ruset påminner om det vid intag av alkohol, men det varar kortare tid. Den påverkade får sänkt medvetandenivå[2] med dåligt samordnade rörelser, och talet blir sluddrigt. Lukten av lösningsmedel blir stark i ens andedräkt. Sniffaren upplever själv en känsla av lycka, ibland kombinerat med hallucinationer och eller en känsla av gränslös kapacitet.[1]

Sniffningen och dess kopplade syrebrist kan leda till allvarliga skador på hjärna, lever och njurar – särskilt i samband med klorerade kolväten (exempelvis trikloreten) och/eller vid långvarigt missbruk.[2] Rubbningar i hjärtats rytm kan leda till andningsstillestånd och plötslig död,[2] och skillnaden mellan berusningsdos och dödlig dos är kan vara liten.[1] Överdosering, eller kombinationsmissbruk med alkohol eller andra droger, leder också ibland till medvetslöshet.[2]

Vid sniffning av thinner, tändargas och rengörings-/lösningsmedel kan det förutom att döda hjärnans celler bildas hålrum i näsväggen, speciellt vid långvarigt sniffande.

Sniffning är främst förekommande bland tonåringar, och det är betydligt mindre vanligt än missbruk av alkohol och narkotika.[1]

Liknande fenomen[redigera | redigera wikitext]

"Snortande" kallas sniffning av ett finfördelat narkotikum i pulverform, till exempel kokain eller krossade tabletter som diazepam- eller morfintabletter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”sniffning - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sniffning. Läst 4 januari 2021. 
  2. ^ [a b c d e f g] Beijron, Anna (24 februari 2020). ”Läkarens varning: ”Kan vara dödligt första gången man provar””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/lakarens-varning-kan-vara-dodligt-forsta-gangen-man-provar. Läst 6 januari 2021. 
  3. ^ Johannisson, Emma (23 november 2007). ”13-åringar sniffar toasprej”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/p6BoER. Läst 4 januari 2021. 
  4. ^ ”Sniffning”. ungakris.se. 14 mars 2017. https://ungakris.se/sniffning/. Läst 4 januari 2021. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]