Soft Cell
| Soft Cell | |
_01.jpg) Marc Almond (vänster) och David Ball (höger). | |
| Bakgrund | Leeds, West Yorkshire England |
|---|---|
| Genrer | Syntpop, new wave |
| År som aktiva | 1979–1984, 2000–2005, 2018–2025 |
| Skivbolag | Some Bizzare, Mute, Sİre |
| Artistsamarbeten | Marc and the Mambas, The Grid |
| Webbplats | softcell.co.uk |
| Medlemmar | |
| Marc Almond Dave Ball | |
Soft Cell var en brittisk syntpopduo bildad i Leeds 1979 av Marc Almond och Dave Ball.
Duon är mest känd för hitsingeln "Tainted Love", som blev etta på UK Singles Chart 1981. Låten var en cover på Gloria Jones låt från 1965.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Soft Cell skivdebuterade med EP:n Mutant Moments på hösten 1980, och slog igenom året därpå med singeln "Tainted Love" och släppte debutalbumet Non-Stop Erotic Cabaret i november 1981. Musikaliskt inspirerades Soft Cell av northern soul, disco och glamrock. Texterna handlade mycket om sexlivets skuggsidor. Duon hade initialt en kort men framgångsrik karriär, och det blev officiellt att duon gick skilda vägar, strax innan albumet This Last Night in Sodom släpptes i mars 1984.[1]
Sångaren Marc Almond startade en solokarriär, och fick hitsinglar igen med coverlåtar. Först tillsammans med Gene Pitney och låten Something's Gotten Hold of my Heart, som blev etta på den brttiska singellistan 1989, och sedan The Days of Pearly Spencer, som blev fyra 1992, producerad av Trevor Horn.
Dave Ball startade The Grid, och producerade bl.a. Kylie Minogues singel Breathe 1998.
Soft Cell återbildades 2001 för spelningar, och gav året därpå ut studioalbumet Cruelty Without Beauty. I februari 2018 annonserade Soft Cell att de skulle göra sin sista spelning den 30 september 2018 på O2-arenan i London.[2] Men duon återkom igen och släppte 2022 albumet Happiness Not Included, och fortsatte därefter att turnera. Den sista spelningen Soft Cell gjorde var på Rewind Festival i Henley-on-Thames den 16 augusti 2025.[3] Originalmedlemmen Dave Ball avled den 22 oktober 2025.[4][5][6][7][8]
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]- Studioalbum
- Non-Stop Erotic Cabaret (1981)
- Non-Stop Ecstatic Dancing (1982)
- The Art of Falling Apart (1983)
- This Last Night in Sodom (1984)
- Cruelty Without Beauty (2002)
- Happiness Not Included (2022)
- Livealbum
- Live (2003)
- At the BBC (2003)
- Say Hello Wave Goodbye: Live (2005)
- Samlingsalbum
- The Singles (1986)
- Memorabilia – The Singles (1991)
- Down in the Subway (1994)
- The Twelve Inch Singles (2001)
- The Very Best of Soft Cell (2002)
- Heat: The Remixes (2CD collection of new remixes) (2008)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”allmusic.”. https://www.allmusic.com/artist/soft-cell-mn0000038579. Läst 7 december 2025.
- ↑ Soft Cell ger avskedskonsert, SVT Nyheter 21 februari 2018
- ↑ ”/marc-almond-soft-cell-finished-new-album-dave-ball-death-”. https://au.rollingstone.com/music/music-news/marc-almond-soft-cell-finished-new-album-dave-ball-death-86216/. Läst 6 december 2025.
- ↑ ”softcell/history”. https://www.softcell.co.uk/history. Läst 6 december 2025.
- ↑ ”marc-almond-im-not-anyone-interview/”. https://www.classicpopmag.com/features/marc-almond-im-not-anyone-interview/. Läst 6 december 2025.
- ↑ ”classicpopmag.com/features/soft-cell-2023/”. https://www.classicpopmag.com/features/soft-cell-2023/. Läst 6 december 2025.
- ↑ Ball, Dave (2025-12-06). Electronic Boy: My Life In and Out of Soft Cell
- ↑ ”Då släpps Soft Cells återkomstalbum”. https://www.aftonbladet.se/a/nw6d3B. Läst 5 december 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|