Sojamjölk
| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |


Sojamjölk, sojabönsmjölk eller sojadryck är en mjölkliknande produkt framställd av sojabönor genom blötläggning, malning och kokning i vatten. Sojamjölk kan göras hemma med traditionella köksredskap eller med en sojamjölksmaskin. Sojamjölk används också för att framställa flera andra sojaprodukter, t.ex. sojaost och tofu.
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Det äldsta beviset på sojamjölksproduktionen var från Kina där användningen av sojamjölk är inristad på en stenhäll daterad omkring år 25–220 e.Kr. Bevis på sojamjölk är sällsynt före 20-talet och utbredd användning innan dess är osannolikt.
Enligt en populär tradition i Kina utvecklades sojamjölk av den kinesiska prinsen Liu An för medicinska ändamål, men det finns inga historiska bevis för denna legend. Liu An anses vara den som först framställde sojamjölk under Handynastin. Denna legend började först på 1200-talet och var inte tydligt förrän sent på 1400-talet i Bencao Gangmu, där Li hänfördes till utvecklingen av tofu, men det nämns inte sojamjölk. Författare i Asien tillskrev dessutom utvecklingen av sojamjölk till Liu An, och antog att han inte kunde ha gjort tofu utan att ha gjort sojamjölk. Men det är också troligt att Liu An felaktigt har tillskrivits utvecklingen av tofu av författare efter sin tid. Den senaste tidens författare anser att Liu An utvecklade tofu år 164 f.Kr.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Sojamjölk hör till basköket i Östasien och är i väst populär bland vegetarianer, laktosintoleranta, mjölkallergiker och veganer. Sojabönan och senare även sojamjölken spred sig senare till Japan. Saltad sojamjölk är utbredd i Kina. Drycken är mycket populär i hökarkultur i Malaysia. I Malaysia är sojamjölken oftast smaksatt med antingen vit eller brun sockersirap. Konsumenten har även möjlighet att lägga gräsgelé, känd som "cincau" (på malajiska), i drycken. Säljare av sojamjölk i Penang brukar också erbjuda tofu, en tillhörande vaniljsåsliknande dessert, känd av lokalbefolkningen som tau hua, vilken är smaksatt med samma sockerlag som sojamjölk.
Drycken börjar bli populär även Indien. Soja infördes ursprungligen av Mahatma Gandhi år 1935. Numera säljs det också i tetrapak av olika märken, som Staeta.
I väst har sojamjölk blivit ett populärt alternativ till komjölk. Sojamjölk är vanligt förekommande med vanilj- och chokladsmaker samt dess i ursprungliga form utan smaktillsats. I vissa västländer där veganism är vanligt är sojamjölken tillgänglig på caféer som en komjölksersättning.
Näringsinnehåll
[redigera | redigera wikitext]Ren sojamjölk är osötad även om vissa sojamjölksprodukter är sötade med disackariden sackaros, som bryts ned till glukos och fruktos. Sojamjölk innehåller kalcium bundet till bönans kärna, vilket försvårar näringsupptaget för människor. För att motverka detta berikar tillverkare sina produkter med kalciumkarbonat. Till skillnad från komjölk innehåller sojamjölk ytterst små mängder mättat fett och inget kolesterol. Livsmedelsverket listar näringsinnehållet i sojamjölk.[1]
| Per 100g/ca 1 dl | Sojadryck | Bröstmjölk (4,6%) | Standard(ko)mjölk (3%) | Lätt(ko)mjölk (0,5%) (AD-vitamin berikad) |
|---|---|---|---|---|
| Kalorier (kcal) | 60 | 75 | 60 | 39 |
| Protein (g) | 2,5 | 1,3 | 3,4 | 3,5 |
| Fett (g) | 1,5 | 4,6 | 3,0 | 0,5 |
| Kolhydrat (g) | 9,1 | 7,2 | 4,8 | 5,0 |
| varav Laktos (g) | 0,0 | 7,2 | 4,9 | 5,0 |
| Natrium (mg) | 25 | 15 | 41 | 42 |
| Järn (mg) | 0,4 | 0,07 | 0,04 | 0,04 |
| Riboflavin (mg) | 0,02 | 0,03 | 0,14 | 0,15 |
| Kalcium (mg) | 19 | 34 | 116 | 119 |
Data hämtade 2013-01-20 från SLV:s näringsdatabas.
Hälsofördelar
[redigera | redigera wikitext]Eftersom soja inte innehåller galaktos, en produkt av laktosuppdelning, kan sojabaserad modersmjölksersättning ersätta bröstmjölk hos barn med galaktosemi.
Sojamjölk innehåller lecitin och vitamin men inte kasein.
Sojamjölk innehåller isoflavoner, ett ämne som liknar mänskligt östrogen, och högt intag av isoflavoner från sojaprodukter har i studier visat tecken på att minska risken för bröstcancer.[2]
Hälsorisker
[redigera | redigera wikitext]Påståenden om att soja kan påverka bentäthet har inte kunnat styrkas med tillräckligt mycket forskning.[källa behövs] Det finns inget stöd för att sojaprodukter skulle ha en feminiserande effekt på män, och inte heller att det skulle påverka testosteronnivåer eller spermier.[3]
En europeisk undersökning i november 2009 visar att mjölkersättning gjord på sojabönor innehåller ca 80 gånger högre halter av östrogenliknande substanser jämfört med den vanliga ersättningen. Konsekvenserna är inte klarlagda, men forskarna befarar att östrogenet ökar risken för diabetes och bröstcancer. Sojabaserad mjölkersättning ges till barn som inte kan ammas och som är allergiska mot komjölk.[4] En metastudie från 2014 har dock inte hittat några bevis för att mjölkersättning baserad på soja skulle ha en negativ påverkan på barns utveckling, utan såg istället jämförbara värden med barn som getts mjölkersättning baserad på komjölk.[5]
Miljö och klimat
[redigera | redigera wikitext]Sojamjölk har flera fördelar jämfört med komjölk ur ett miljöperspektiv. Ett glas sojamjölk på 200 g leder till medelutsläpp på 0,21 kg koldioxidekvivalenter, jämfört med 0,62 kg för komjölk. Dessutom kräver sojamjölk bara 2 liter vatten för att framställas, jämfört med 131 liter för komjölk.[6] Närmare 80 % av sojabönorna används för djuruppfödning.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Sök näringsinnehåll”. Livsmedelsverket. https://soknaringsinnehall.livsmedelsverket.se/Home/FoodDetails/6902. Läst 14 juni 2026.
- ↑ ”Soy Isoflavones | Linus Pauling Institute | Oregon State University” (på engelska). lpi.oregonstate.edu. 29 april 2014. https://lpi.oregonstate.edu/mic/dietary-factors/phytochemicals/soy-isoflavones. Läst 27 maj 2026.
- ↑ Messina, Mark (2010-05-01). ”Soybean isoflavone exposure does not have feminizing effects on men: a critical examination of the clinical evidence”. Fertility and Sterility 93 (7): sid. 2095–2104. doi:. ISSN 1556-5653. PMID 20378106. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20378106. Läst 27 maj 2026.
- ↑ Dahlberg, Helena (17 november 2009). ”Höga halter östrogen i mjölkersättning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hoga-halter-ostrogen-i-mjolkersattning.
- ↑ Vandenplas, Yvan; Castrellon, Pedro Gutierrez; Rivas, Rodolfo; Gutiérrez, Carlos Jimenez; Garcia, Luisa Diaz; Jimenez, Juliana Estevez (2014-04-28). ”Safety of soya-based infant formulas in children”. The British Journal of Nutrition 111 (8): sid. 1340–1360. doi:. ISSN 1475-2662. PMID 24507712. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24507712. Läst 27 maj 2026.
- ↑ ”Climate change: Which vegan milk is best?” (på brittisk engelska). 9 januari 2019. https://www.bbc.com/news/science-environment-46654042. Läst 27 maj 2026.
- ↑ Edoardo Liotta (23 augusti 2019). ”Feeling Sad About the Amazon Fires? Stop Eating Meat” (på amerikansk engelska). VICE. https://www.vice.com/en/article/feeling-sad-about-the-amazon-fires-stop-eating-meat/. Läst 27 maj 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- http://www.mjolkfri.com/allergier/9/soja-allergi/ Mjölkfri - Soja-allergi