Sollentuna kommun

	Sollentuna kommun; Kommun
	Turebergshuset;
	; Sollentuna kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Tureberg
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	76 665 (2023-06-30)
Areal	57,96 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	52,61 kvadratkilometer
- därav vatten	5,35 kvadratkilometer
Bef.täthet	1 457,23 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°27′00″N 17°55′00″Ö / 59.45°N 17.916666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Attunda domkrets (2007-04-01–); Sollentuna domsaga (1977-01-01–2007-04-01); Sollentuna och Färentuna domsaga (–1977-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0134
Anställda	2 825 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0163
GeoNames	2675406
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Sollentuna.

Sollentuna kommun uttal (info) är en kommun i Stockholms län med Sollentuna centrum i kommundelen Tureberg som centralort. Sedan 2015 ingår större delen av bebyggelsen i kommunen i tätorten Upplands Väsby och Sollentuna, dock så ingår Sjöberg i tätorten Stockholm.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvuddelen av Sollentuna socken och en mindre del av Spånga socken där Sollentuna och Spånga landskommuner bildades vid kommunreformen 1862.

Norrvikens municipalsamhälle inrättades 13 december 1929 och upplöstes 1944 när hela Sollentuna landskommun ombildades till Sollentuna köping. Spånga landskommun införlivades 1949 i Stockholms stad.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Området Björkliden (Kallhälls villastad) överfördes 1955 till Järfälla landskommun.

Sollentuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sollentuna köping.^[7] Hansta överfördes 1980 till Stockholms kommun, medan andra områden (som Silverdal) tillförts kommunen från Stockholms kommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.^[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och gränsar i norr till Upplands Väsby kommun, i nordöst till Täby kommun, i öster till Danderyds kommun, i söder till Solna kommun och Sundbybergs kommun, i sydväst till Stockholms kommun och i väster till Järfälla kommun, alla i Stockholms län. Edsviken som är en vik i Östersjön sträcker sig in i kommunen.

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över insjöar i Sollentuna kommun

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Sollentuna församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Sollentuna distrikt^[10]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommundelarnas befolkning 2020:^[11] Rotebro 8 927, Viby 5 752, Norrviken 3 352, Vaxmora 2 646, Häggvik 5 527, Edsberg 11 770, Tureberg 18 901, Sjöberg 4 636, Helenelund 12 325 och Järvafältet 154. Totalt 73 990 invånare.

Postorter[redigera | redigera wikitext]

Postorten Sollentuna med postnummer i serierna 191 XX och 192 XX ^[12] omfattar hela kommunen, med vissa mindre undantag:

Området öster om Rösjön ingår i postorten Täby (postnummer 187 43)
Ett mindre område väster om E4an ingår i postorten Kista (postnummer 164 74)

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter samt 34 ersättare.^[13]

Presidium[redigera | redigera wikitext]


Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Bo Halbert
1:e vice ordförande	C	Oscar Berggren
2:e vice ordförande	S	Richard Meyer

Mandatfördelning i Sollentuna kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

20

8

13

8

20

8

13

8

51

90,9

40

11

1973

2

17

5

11

6

10

17

5

11

6

10

51

93,1

37

14

1976

2

16

8

6

11

16

8

6

11

51

92,8

36

15

1979

2

15

6

16

15

6

16

51

90,6

27

24

1982

2

18

4

6

2

19

18

4

6

19

51

91,0

29

22

1985

2

16

2

4

2

7

18

16

4

7

18

51

89,9

30

21

1988

2

19

3

6

3

8

1

19

3

6

3

8

19

61

85,8

37

24

1991

2

16

2

6

2

7

4

20

16

6

7

4

20

61

86,9

31

30

1994

2

19

3

6

3

6

2

20

19

3

6

3

6

20

61

86,5

31

30

1998

4

15

2

4

2

5

24

4

15

4

5

24

61

82,08

31

30

2002

3

16

2

4

2

11

4

19

3

16

4

11

4

19

61

81,87

34

27

2006

2

13

2

5

2

7

4

26

13

5

7

4

26

61

83,67

35

26

2010

2

11

4

1

6

2

7

2

26

11

4

6

7

26

61

84,53

30

31

2014

2

12

5

3

4

3

6

4

22

12

5

3

4

3

6

4

22

61

84,31

34

27

2018

4

13

3

5

2

4

6

5

19

4

13

3

5

4

6

5

19

61

84,51

36

25

2022

4

17

3

5

3

19

4

17

3

5

3

19

61

80,27

36

25

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och lika många ersättare.

Moderaterna har tre ledamöter. Socialdemokraterna har fyra ledamöter. Liberalerna samt Centerpartiet har två ledamöter vardera. Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot var.^[14] Kommunstyrelsens ordförande är sedan 31 augusti 2015 Henrik Thunes (M).

Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Henrik Thunes
1:e vice ordförande	L	Anna Lena Johannson
2:e vice ordförande	S	Anton Lindgren

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Urban Gibson, Liberalerna, 1971–1974^[15]
Carl-Erik Nilsson, Centerpartiet, 1974–1977^[15]
Sven Olle Isidor Persson, Socialdemokraterna, 1977–1980^[15]
Jan-Olov Sundström, Moderaterna, 1980–1987^[15]
Gun Blomberg, Moderaterna, 1987–1998^[16]
Christina Naess, Moderaterna, 1998–2000^[16]
Torbjörn Rosdahl, Moderaterna, 2000–30 november 2010^[16]
Douglas Lithborn, Moderaterna, 30 november 2010–11 juli 2015^[16]
Anna-Lena Johansson, Liberalerna, 11 juli 2015–17 september 2015^[17]^[18]
Henrik Thunes, Moderaterna, 17 september 2015–^[19]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Det finns i kommunen nio nämnder: Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och klimatnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Valnämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. Överförmyndarnämnden är en gemensam nämnd med andra kommuner.^[20]

Nämnd	Ordförande		1:e vice ordförande		2:e vice ordförande
Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden	C	Anna Juhlin	M	Britt-Inger Kajnäs	S	Juwarno Haddad
Kultur- och fritidsnämnden	KD	Thomas Nyman	C	Elisabeth Dacey-Fondelius	S	Casper Widmark
Miljö- och klimatnämnden	C	Jonas Riedel	M	Latifeh Amiri	S	Anne-Marie Leijon
Samhällsbyggnadsnämnden	L	Moa Rassmusson	M	Rickard Truedsson	MP	Peter Godlund
Socialnämnden	M	Rebecca Nordin Vainio	C	Josefin Silverfur	S	Gunilla Hultman
Utbildningsnämnden	M	Soley Aksöz Lithborn	L	Henrik Thureson	S	Swapna Sharma
Valnämnden	M	Benkt Kullgard	L	Kjell Ericson	S	Siv Gustavsson
Vård- och omsorgsnämnden	L	Anna Lena Johansson	M	Veronica Liedberg	S	Britt Stålhandske

Kommunalråd och oppositionsråd[redigera | redigera wikitext]

Det finns totalt åtta kommunalråd, varav fem tillhör majoriteten och tre tillhör oppositionen (och tituleras som oppositionsråd).

Kommunalråd
M	Henrik Thunes
L	Anna Lena Johansson
C	Jonas Riedel
KD	Thomas Nyman
M	Soley Aksöz Lithborn
Oppositionsråd
S	Anton Lindgren
S	Swapna Sharma
V	Mia Mulder

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transport[redigera | redigera wikitext]

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4. I Häggvik avtar länsväg 265 åt nordöst mot Täby kommun och länsväg 262 åt sydöst mot Danderyds kommun. I Rotebro avtar länsväg 267 åt väster mot Järfälla kommun och koppling till E18. Sollentunavägen är en större inomkommunal väg som går i nordsydlig riktning genom större delen av kommunen. Vägen har varit den historiska landsvägen mellan Stockholm och Uppsala.

Genom kommunen går Ostkustbanan i nord-sydlig riktning. Det finns fem pendeltågsstationer, Helenelund, Sollentuna, Häggvik, Norrviken och Rotebro. Projektering pågår för att dra fram Tvärbanan till Helenelund med planerat färdigställande 2023. En linbana mellan Häggviks pendeltågsstation ett nytt bostadsområde vid Väsjön via Tunberget och Edsberg planeras.^[21]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns 93 förskolor, nio öppna förskolor och fem specialförskolor.^[när?] I kommunen finns det 35 grundskolor, varav 14 stycken är fristående. Största skolan är Helenelundsskolan som har cirka 780 elever. Rösjöskolan drivs som en kommunalt självstyrande enhet med en egen styrelse bestående av föräldrar och personal.

Sollentuna placerade sig på 15 plats i Sveriges kommuner och landsting (SKL) öppna jämförelse av alla Sveriges grundskolor 2015.^[22]

År 2015 fanns en kommunal gymnasieskola, Rudbecksskolan. Det fanns även fem fristående gymnasieskolor: Consensum Vård och Hälsogymnasium, Häggviks gymnasier- och gymnasiesärskola, Mikael Elias Teoretiska gymnasium, NTI-gymnasiet och Yrkesgymnasiet i Sollentuna.^[23]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sollentuna kommun 1810–2020 Källor:Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2001 och [1],[2] och DDB UMU

År			Folkmängd
1810			872
1850			827
1900			1 290
1910			2 269
1920			3 933
1930			9 221
1940			13 485
1950			18 631
1960			25 145
1970			37 723
1980			45 868
1990			51 377
2000			58 048
2010			64 630
2020			73 990

Utländsk och svensk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2022 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 630, eller 37,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 76 237 den 31 december 2022). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 12 443, eller 21,26 % av befolkningen (hela befolkningen: 58 515 den 31 december 2002).^[24]

Bakgrund den 31 december 2022	Antal	Andel (%)	Varav män	Kvinnor
Utrikes födda	21 759	28,54	10 971	10 788
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar	6 871	9,01	3 495	3 376
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder	7 279	9,55	3 707	3 572
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar	40 328	52,90	20 286	20 042

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Sollentuna kommun.^[25]

Nr	Födelseland	Antal	Andel (%)	Andel i hela riket
1	Sverige	54 478	71,46	79,61
2	Iran	2 030	2,66	0,81
3	Indien	1 604	2,10	0,51
4	Irak	1 190	1,56	1,40
5	Finland	1 026	1,35	1,26
6	Kina	1 006	1,32	0,37
7	Syrien	996	1,31	1,88
8	Chile	777	1,02	0,26
9	Turkiet	640	0,84	0,53
10	Polen	637	0,84	0,94

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

De första spåren efter människor är stenyxor som dateras till 3000-talet f.Kr. På 500-talet f.Kr. kom de första permanenta bosättningarna. En så kallad kungshög invid Sollentuna centrum är (utan historiska bevis) skyltad som kung Agnes hög. Edsängens gravfält är ett område med vikingatida gravhögar belägna i Edsberg. Här finns cirka 125 gravar som gör gravfältet till ett av kommunens största.^[26]

Vid slutet av 1800-talet var Sollentuna en jordbruksbygd där den största delen av befolkningen på cirka 1 150 invånare ägnade sig åt jord- eller skogsbruk. Bygdens marker och gårdar ägdes till största del av familjen Rudbeck. Samhället förändrades då kommunikationerna förbättras, bland annat genom att dåvarande Norra stambanan (sträckan räknas numera till Ostkustbanan) byggdes genom Sollentuna. Vid öppnandet av järnvägslinjen Stockholm Uppsala 20 september 1866 får Sollentuna sin första järnvägsstation i Rotebro^[27] för att senare samma år få en hållplats även i Tureberg^[27] som utvecklas till station år 1900. Även arbetstillfällen förändrades då flera industrier flyttade in i Sollentuna, bland annat en sprängämnesfabrik och en jästfabrik.

Under 1900-talet början styckades de gamla herrgårdarnas mark upp och såldes som villatomter, något som satte fart på villabyggandet. Mellan 1906 och 1910 byggs 114 villor i det nya samhället Norrviken vilket leder till att kommundelen får en hållplats 1907.^[28] 1918 köpte AB Upplandshem Edsbergs gods ägor för att stycka dessa och sälja som egnahemstomter. Marken vid Edsviken söder om Tureberg fick namnet Edsviken villastad och området väster om järnvägen får namnet Eriksbergs villastad. I Helenelund öppnades järnvägshållplatsen 1922^[29] medan Häggvik fick vänta till 1932.^[30]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

På stallbacken som tillhör Edsbergs slott ligger Edsvik konsthall, numera nedlagd.^[31]

Edsbergs slott med omgivande park
Edsvik konsthall
Bergendals herrgård, från 1913, numera hotell- och konferensanläggning
Hersby Hembygdsgård, en gammal gård med mangårdsbyggnad, stall, ladugård och lider
Landsnora kvarn och såg
Tunbergsreservoaren – ett vattentorn som ger besökaren 360-graders vy över kommunen, man kan med kikare även se hela vägen till Stockholms stad.
Överby kvarn, den enda väderkvarnen i kommunen

Andra kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Edsbacka Wärdshus
Edsängens gravfält
Naturreservatet Järvafältet
Jästbolaget
Knistagravfältet
Kummelbystenen
Kung Agnes hög
Jarlabankesten, Upplands runinskrifter 101 i Södersätra

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en balk av guld, belagd med tre stolpvis ställda röda vikingaskepp, stående på rullar och försedda med beslaget blått segel, blå drakhuvuden och sju blå sköldar på relingen samt blå vimpel.

Sollentuna kommunvapen innehåller en bild som skall minna om den handelsplats i Sollentuna som skall ha funnits redan före vikingatiden, där skepp drogs med stockar över land till nästa farled. Vapnet fastställdes för dåvarande Sollentuna köping år 1946. Det registrerades av kommunen hos Patent- och registreringsverket 1974.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sportklubbar[redigera | redigera wikitext]

Attunda Orientering
Helenelunds IK
IFK Sollentuna
Konståkningsklubben Sollentuna KKS
Rotebro IS FF
Sollentuna HC – en av Stockholms största ishockeyklubbar
Sollentuna HK – en av Stockholms tio största handbollsklubbar sett till utövare
Sollentuna VK, framgångar i volleyboll både för herrar och damer
Turebergs FK

Idrottsplatser[redigera | redigera wikitext]

Sollentunavallen
Edsbergs sportfält
Norrvikens IP (konstgräs)
Helenelunds IP (konstgräs)
Skinnaråsens IP (konstgräs och gräs)

Ovanstående idrottsplatser är de största i kommunen, det är också de enda som har gräsplaner, det finns i övrigt flera mindre idrottsplatser och bollplaner.

I Sollentuna möttes den 28 september 1985 Sveriges herrlandslag i innebandy och Finlands herrlandslag i innebandy i den första innebandylandskampen någonsin i världshistorien. Sverige vann med 15–1.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Holmberg, Annika (1996). Sollentuna i spalt och bild, 1882–1943. Sollentuna: Sollentuna kommun. ISBN 91-971377-2-3

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
^ ”Förädlingen av Edsvik”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721074641/http://www.edsvik.se/foradlingen-av-edsvik. Läst 17 juli 2015.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Befolkningsstatistik”. Sollentuna kommun. 31 december 2020. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunfakta/befolkningen-i-sollentuna/. Läst 22 september 2021.
^ http://www.postnummerservice.se/adressoekning/?street=&postalcode=&locality=sollentuna&county_code=&submit=&external=0
^ ”Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige”. www.sollentuna.se. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/ledamoter-och-ersattare/. Läst 27 november 2022.
^ ”Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen”. www.sollentuna.se. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/ledamoter-och-ersattare/. Läst 27 november 2022.
^ [a b c d] hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
^ läs online, www.mynewsdesk.com, läst: 23 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.sollentuna.se, läst: 23 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Kommunstyrelsen, Sollentuna kommun, läs online, läst: 8 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Ny nämndorganisation i Sollentuna kommun”. www.sollentuna.se. https://www.sollentuna.se/nyheter--press/nyhet-kommun--politik/ny-namndorganisation-i-sollentuna-kommun/. Läst 20 december 2022.
^ ”Utredningsarbetet för kollektivtrafik till Väsjön och Edsberg fortsätter”. Arkiverad från originalet den 13 december 2017. https://web.archive.org/web/20171213010245/https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/Stadsplanering-och-byggprojekt/Aktuella_stadsbyggnadsprojekt/Linbana-mellan-Haggvik-och-Vasjon/. Läst 12 december 2017.
^ Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser – Grundskola 2015. sid. 17. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022948/http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-240-9.pdf?issuusl=ignore. Läst 14 november 2015.
^ ”Alla gymnasieskolor”. www.sollentuna.se. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022631/http://www.sollentuna.se/sv/skola--forskola/gymnasieskola/Alla-gymnasieskolor/. Läst 14 november 2015.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023.
^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.
^ Informationstavla på platsen
^ [a b] ”Krig och fred i Rotebro”. Sollentunajournalen. Arkiverad från originalet den 19 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180619050539/http://www.sollentunajournalen.se/lokalt/journalen/2004/nr1-04/rotebro.htm. Läst 24 november 2012.
^ ”Norrviken”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160317035835/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030019. Läst 24 november 2012.
^ ”Helenelund”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322012729/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030051/. Läst 24 november 2012.
^ ”Häggvik”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 18 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160318211838/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030028/. Läst 24 november 2012.
^ ”Edsvik konsthall har stängt portarna”. www.stockholmdirekt.se. 20 september 2019. Arkiverad från originalet den 30 september 2019. https://web.archive.org/web/20190930214040/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/edsvik-konsthall-har-stangt-portarna/repsis!k9XHBRQ1fzwD1nUCV3VF2A/. Läst 23 januari 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Sollentuna kommun.
Bilder & media
Officiell webbplats

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[b4fef16c1421df544d0b2e92f2c708bd6b5ecf5c-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik – Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)

[9] ”Förädlingen av Edsvik”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721074641/http://www.edsvik.se/foradlingen-av-edsvik. Läst 17 juli 2015.

[10] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[kortfakta-11] ”Befolkningsstatistik”. Sollentuna kommun. 31 december 2020. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunfakta/befolkningen-i-sollentuna/. Läst 22 september 2021.

[12] ttp://www.postnummerservice.se/adressoekning/?street=&postalcode=&locality=sollentuna&county_code=&submit=&external=0

[13] ”Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige”. www.sollentuna.se. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/ledamoter-och-ersattare/. Läst 27 november 2022.

[14] ”Ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen”. www.sollentuna.se. https://www.sollentuna.se/kommun--politik/kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/ledamoter-och-ersattare/. Läst 27 november 2022.

[bd49d3e4f67bc460ce7a06b6ac3027347cf5ee55-15] [a b c d] hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[009cd24cb26853109861f3ce487ba4a5ad5eff31-16] [a b c d] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite

[c49382e5470273241113db90a300333794af9fb7-17] äs online, www.mynewsdesk.com, läst: 23 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[d9feab9f0fe5a53efdc4ec3e290303cd73715028-18] äs online, www.sollentuna.se, läst: 23 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[d0c8572cce947b3e49407b69cd10df6eda7cadca-19] Kommunstyrelsen, Sollentuna kommun, läs online, läst: 8 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[20] ”Ny nämndorganisation i Sollentuna kommun”. www.sollentuna.se. https://www.sollentuna.se/nyheter--press/nyhet-kommun--politik/ny-namndorganisation-i-sollentuna-kommun/. Läst 20 december 2022.

[21] ”Utredningsarbetet för kollektivtrafik till Väsjön och Edsberg fortsätter”. Arkiverad från originalet den 13 december 2017. https://web.archive.org/web/20171213010245/https://www.sollentuna.se/sv/trafik--stadsplanering/Stadsplanering-och-byggprojekt/Aktuella_stadsbyggnadsprojekt/Linbana-mellan-Haggvik-och-Vasjon/. Läst 12 december 2017.

[22] Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser – Grundskola 2015. sid. 17. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022948/http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-240-9.pdf?issuusl=ignore. Läst 14 november 2015.

[23] ”Alla gymnasieskolor”. www.sollentuna.se. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022631/http://www.sollentuna.se/sv/skola--forskola/gymnasieskola/Alla-gymnasieskolor/. Läst 14 november 2015.

[24] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023.

[Scbfödelseland-25] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.

[Informationstavla-26] Informationstavla på platsen

[norrviken-27] [a b] ”Krig och fred i Rotebro”. Sollentunajournalen. Arkiverad från originalet den 19 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180619050539/http://www.sollentunajournalen.se/lokalt/journalen/2004/nr1-04/rotebro.htm. Läst 24 november 2012.

[norrviken2-28] ”Norrviken”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160317035835/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030019. Läst 24 november 2012.

[helenelund-29] ”Helenelund”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 22 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160322012729/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030051/. Läst 24 november 2012.

[haggvik-30] ”Häggvik”. Stockholms Länsmuseum. Arkiverad från originalet den 18 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160318211838/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0163030028/. Läst 24 november 2012.

[31] ”Edsvik konsthall har stängt portarna”. www.stockholmdirekt.se. 20 september 2019. Arkiverad från originalet den 30 september 2019. https://web.archive.org/web/20190930214040/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/edsvik-konsthall-har-stangt-portarna/repsis!k9XHBRQ1fzwD1nUCV3VF2A/. Läst 23 januari 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

Befolkning, areal
Sollentuna kommun Kommun
Turebergshuset
Sollentuna kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Tureberg
Inrättad	1 januari 1971^[1]
Folkmängd	76 665 (2023-06-30)^[2]
Areal	57,96 kvadratkilometer (2019-01-01)^[3]
- därav land	52,61 kvadratkilometer^[3]
- därav vatten	5,35 kvadratkilometer^[3]
Bef.täthet	1 457,23 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°27′00″N 17°55′00″Ö / 59.45°N 17.916666666667°Ö / 59.45; 17.916666666667
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Attunda domkrets (2007-04-01–) Sollentuna domsaga (1977-01-01–2007-04-01) Sollentuna och Färentuna domsaga (–1977-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0134^[4]
Anställda	2 825 (2019-11)^[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0163^[6]
GeoNames	2675406
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata