Solsystem

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En konstnärs uppfattning av en protoplanetarisk skiva
Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den.

Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.

Under senare år har man i jordens närhet upptäckt ett hundratal stjärnor som utför rörelser som enklast förklaras av att stjärnan har en eller flera större planeter i sin närhet. Fram till den 10 april 2013 har 699 planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter, identifierats.

Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och i övriga galaxer omges av planeter. Man har dock hittills gjort antagandet att det är svårare för jordlika planeter att bildas i stjärnsystem som består av mer än en stjärna. Man tror också att eventuella planeter i sådana system troligen har så oregelbundna banor att klimatet blir för instabilt för avancerade livsformer.

Vårt solsystem kallas i dagligt tal för solsystemet, bestående av de jordlika planeterna Merkurius, Venus, jorden och Mars samt jätteplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus, därjämte otaliga andra mindre objekt, främst i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, i Kuiperbältet utanför Neptunus och i Oorts kometmoln vid gränsen mot den interstellära rymden. Pluto, det först upptäckta objektet i Kuiperbältet, har tidigare också räknats som planet. Efter upptäckten av flera Kuiperobjekt i ungefär samma storlek, som inte heller har rensat sin bana runt solen från material, bestämdes det år 2006 att Pluto skulle klassas som en dvärgplanet.[1][2]

Skapelse och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Skapelse[redigera | redigera wikitext]

Den nebulära hypotesen, den rådande teorin kring solsystems uppkomst, innebär att det från början existerar ett tjockt moln av interstellärt damm och gas. Detta moln kollapsar sedan, möjligtvis på grund av en närliggande supernova. Denna kollaps skapar sedan en så kallad solnebulosa. Denna är enligt teorin som en revolverande disk, uppbyggd av en mängd materia. Denna materia dras av gravitationen in till mitten av nebulosan tills trycket blir så högt att väteatomer kombineras till heliumatomer. Under denna process släpps en enorm mängd energi lös och en stjärna har bildats. Processen har döpts till stjärnbildning.[3]

Materian som är längre bort från kärnan av disken bildar sedan en så kallad protoplanetär disk som revolverar runt den nybildade stjärnan. Bland denna materia bildas klumpar som kolliderar och blir större. När de blir tillräckligt stora för att gravitationen ska göra dem sfäriska, bildar de planeter, dvärgplaneter och månar. Den överblivna materian bildar istället saker som exempelvis ateroider. [4]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Först trodde man att planeter skapades och formades i eller nära deras nuvarande omloppsbanor. På senare tid har man dock gått från detta till en annan modell som innebär att solsystemen utvecklas och ändras under tiden som går. Från början finns det ett stort antal så kallade planetembryon. Dessa dras till varandra på grund av gravitation och kolliderar till slut. På så sätt utvecklas dessa embryon till så kallade markbundna planeter. [5][6]

Ett problem med denna modell är att den inte kan förklara hur dessa planeter kunde gå från att som protoplanetära diskar ha väldigt irreguljära omloppsbanor till att sedan som planeter ha förvånansvärt regelbundna sådana som nästan skulle kunna beskrivas com cirkulära. [7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Joanna Rose (1 oktober 2006). ”Dvärgplanet är Plutos nya identitet”. Forskning och framsteg. http://fof.se/tidning/2006/7/dvargplanet-ar-plutos-nya-identitet. Läst 8 september 2015. 
  2. ^ ”Resolution B5 Definition of a planet in the Solar System” (PDF). International Astronomical Union IAU. 2006. sid. 1 punkt (2). https://www.iau.org/static/resolutions/Resolution_GA26-5-6.pdf. Läst 14 oktober 2019. 
  3. ^ ”Solar nebula | astronomy” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/science/solar-nebula. Läst 29 november 2020. 
  4. ^ ”Our Solar System”. NASA Solar System Exploration. https://solarsystem.nasa.gov/solar-system/our-solar-system/in-depth. Läst 29 november 2020. 
  5. ^ ”The moon of the 10th planet”. web.gps.caltech.edu. http://web.gps.caltech.edu/~mbrown/planetlila/moon/index.html. Läst 29 november 2020. 
  6. ^ ”The Chaotic Genesis of Planets” (på engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/the-genesis-of-planets/. Läst 29 november 2020. 
  7. ^ Jean-Marc Petit, Alessandro Morbidelli och John Chamber (29 november 2020). ”The Primordial Excitation and Clearing of the Asteroid Belt”. www.idealibrary.com (idealibrary). 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]