Soltorn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Soltorn, eller solkraftstorn, är en typ av solugn som använder ett torn för att ta emot det fokuserade solljuset. Det använder ett fält av plana, rörliga speglar (heliostater) för att fokusera solstrålarna mot en absorbator i tornet. Termisk solkraft ses som en framkomlig väg för att med nuvarande tillgänglig teknik framställa förnybar, icke nedsmutsande energi.

De första konstruktionerna använde de fokuserade solstrålarna för att hetta upp vatten, och använde den resulterande ångan för att driva en turbin. Nya konstruktioner som använder flytande natrium har visats, och system som använder smälta salter (40% kaliumnitrat, 60% natriumnitrat) som värmebärande vätskor finns nu i drift. Dessa vätskor har hög värmekapacitet, som kan användas för att lagra energin innan den används för att koka vatten för att driva turbinerna. Denna konstruktion gör att energi kan produceras när solen inte lyser.

Exempel på heliostatkraftverk[redigera | redigera wikitext]

PS10 i förgrunden och PS20 i bakgrunden
Themis soltorn i östra Pyrineerna, Frankrike.
Jülich soltornsanläggning

Den två demonstrationsanläggningarna med heliostater på vardera 10 MW, Solar One och Solar Two, i Mojaveöknen har avvecklats. Solar Tres-anläggningen i Spanien bygger på dessa projekt. I Spanien har nyligen de båda soltornsanläggningarna PS10 (11 MW) och PS20 (20 MW) färdigställts.[1] I Sydafrika planeras ett 100 MW solkraftverk med 4000–5000 heliostatspeglar, var och en med en area av 140 m². En plats nära Upington har valts ut.[2][3]

Kostnad[redigera | redigera wikitext]

US National Renewable Energy Laboratory (NREL) har uppskattat att år 2020 skall elektricitet kunna produceras från soltorn till en kostnad av 5,47 cents per kWh.[4] Företag som ESolar (med stöd från Google) fortsätter att utveckla billiga massproducerade heliostatkomponenter med lågt underhållsbehov, som kommer att reducera kostnaderna i en nära framtid.[5]. Esolar-konstruktionen använder ett stort antal små speglar (1,14 m²), som reducerar installationskostnaderna (till exempel kostnader för stål och betong, borrarbete och lyftkranar).

Konstruktionslösningar[redigera | redigera wikitext]

  • Några termiska solkraftverk är luftkylda i stället för vattenkylda, för att undvika att begränsat ökenvatten används[6]
  • Plana speglar används i stället för de dyrare böjda speglarna [6]
  • Några anläggningar lagrar värmen i containrar med smält salt och kan producera elektricitet när solen inte skiner
  • Ånga hettas upp till 500 oC och driver turbiner som genererar elektricitet

I allmänhet är anläggningarna mellan 150 och 320 ha.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Solar power tower, 26 mars 2011.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Spain plugs in largest solar-tower power plant”. CNET News. 28 april 2009. http://news.cnet.com/8301-11128_3-10228786-54.html. (engelska)
  2. ^ 100 MW Termiskt solkraftprojekt i Sydafrika
  3. ^ https://archive.is/20120525143947/http://www.sabregen.co.za/ Eskom Website
  4. ^ Assessment of Parabolic Trough and Power Tower Solar Technology Cost and Performance Forecasts Arkiverad 27 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.(engelska)
  5. ^ Google's Goal: Renewable Energy Cheaper than Coal November 27, 2007(engelska)
  6. ^ [a b] http://www.brightsourceenergy.com/technology/faqs/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]