Somalier i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Somalier i Sverige
Somalia Somalia · Sverige Sverige
Mustafa Mohamed.jpg
Mustafa Mohamed är en svensk friidrottare.
Antal sammanlagt
91 823 (31 december 2017)
varav 66 369 födda i Somalia och 25 454 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Somalia.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Somalia
(31 december 2016)[2]
Göteborgs kommun 7 926
Stockholms kommun 7 827
Borlänge kommun 2 289
Malmö kommun 2 241
Linköpings kommun 2 194
Språk

svenska · somaliska · arabiska · Maay Maay

Religion

islam · kristendom[3][4]

Till somalier i Sverige räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Somalia. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 sammanlagt cirka 66 400 personer födda i Somalia i Sverige.[1] Somalier är den största gruppen utrikes födda från Afrika i Sverige år 2017 enligt Statistiska centralbyrån.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet sökte sig en grupp politiska flyktingar från Somalia till Sverige, tidigare hade somaliska invandrare slagit sig ner i Sverige under 1960-talet. Förutom somaliska talade många av dem arabiska, engelska och italienska (som var officiella språk i italienska Somaliland och brittiska Somaliland).[5] Många invandrade under 1990-talet när inbördeskriget i Somalia började.[6] År 2013 fanns det cirka 3 000 invånare från Somalia i Borlänge.[7]

Många somalier flydde till Sverige under 1990-talet, under det pågående inbördeskriget i Somalia. På bilden syns en amerikansk helikopter flyga över huvudstaden Mogadishu december 1992, över ett bostadsområde på ett patrulluppdrag för att leta efter tecken på fientligheter. Helikoptern var till stöd för Unified Task Force.

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Födda i Somalia[redigera | redigera wikitext]

Personer i Sverige födda i Somalia 1970–2017[8][9]
År Folkmängd
1970
  
16
1980
  
100
1990
  
1 441
2000
  
13 082
2001
  
13 489
2002
  
14 005
2003
  
14 809
2004
  
15 294
2005
  
16 045
2006
  
18 342
2007
  
21 597
2008
  
25 159
2009
  
31 734
2010
  
37 846
2011
  
40 165
2012
  
43 966
2013
  
54 221
2014
  
57 906
2015
  
60 623
2016
  
63 853
2017
  
66 369
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom år 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Sysselsättning, integration och hälsa i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Rinkeby i Stockholms kommun har en hög andel invånare från Somalia.[10][11]

I slutet av 1990-talet hade omkring tio procent av somalierna i Sverige sysselsättning.[12] Sysselsättningen bland somaliafödda nådde nästan 30 procent åren 2001–2002 men föll därefter tillbaka och blev liggande mellan 25 och 30 procent fram till 2009, då den åter (2012) minskade till följd av dels ett kraftigt tillskott av nyanlända somalier, dels en kärvare arbetsmarknad efter den internationella finanskrisen.[12] Bland alla invandrargrupper är somalierna den gruppen med störst arbetslöshet (2009).[13]

En rapport från regeringen från 2012 visar att sysselsättningen skiljer sig kraftigt åt mellan män och kvinnor och också mellan olika delar av landet.[12] Samma rapport fastslog att det var år 2010 21 procent av somalier (16–64 år) i sysselsättning (jämfört med 73 procent för hela befolkningen).[12] Rapporten fastslog också att det somaliska egenföretagandet var mycket svagt och att år 2010 var 0,6 procent av somalierna egenföretagare (jämfört med 4,9 procent för hela befolkningen).[12] Rapporten kom till förklaringen att situationen såg ut som den gjorde eftersom 70 procent av somalierna hade låg eller okänd utbildning och att 60 procent kommit till Sverige sedan 2006.[12] Man skrev även: "Det finns skäl att tro att snabb individuell inslussning via offentliga system är svår att hantera för människor som likt somalierna kommer från miljöer där sociala behov tillgodoses och ekonomiska aktiviteter ofta bedrivs på ett klan- eller släktbaserat sätt och där misstänksamheten mot myndigheter är utbredd... det är emellertid knappast möjligt eller önskvärt att radikalt montera ner lösningar utformade för och av en majoritet av svenska folket för att underlätta för en minoritet att anpassa sig."[12]

År 2012 rapporterade SVT att fyra av fem somalier i Sverige var arbetslösa och att 70 procent hade förgymnasial utbildningsnivå.[14]

Läkartidningen uppgav 2010 att somalier som flyr som flyktingar till Sverige kan ha medicinska- och samhällskonsekvenser för det svenska samhället, bland annat uppgavs resistensproblematiken hos bakterier: "År 2007 rapporterades 497 nya fall av tbc i Sverige. Den enskilt största gruppen utgjordes av personer med somaliskt ursprung... ökningen har fortsatt att bestå av utlandsfödda, speciellt från länder på Afrikas horn... en mängd orsaker, som stigmatiseringen kring tuberkulos och rädsla för utvisning, gör svensk-somalierna mindre benägna att söka sjukvård och påverkar hur de informerar sin behandlande läkare... konsekvenserna av fattigdomssjukdomar som tuberkulos hotar att i stigande grad drabba det svenska samhället, vilket kräver beredskap, kunskap och resurser."[15]

Somaliska riksförbundet i Sverige uppgav 2014 att mer än ett dussin unga svensksomalier, både män och kvinnor, åkte ner till Syrien för att strida för islamiska staten (IS).[16]

Det kulturella avståndet visades vara längst mellan svenskar och somalier enligt de attitydmätningar som gjordes av Högskolan i Gävle och redovisas i Mångfaldsbarometern 2014.[17][18]

Brott riktade mot somalier[redigera | redigera wikitext]

I en undersökning från 2012 rapporterade 11% av somalier i Sverige att de varit utsatta för ett rasistiskt motiverat hatbrott (jämfört med 32% av somalier i Finland, 31% av somalier i Danmark, och ett genomsnitt på 18% av invandrare från subsahariska Afrika i alla EU-länder).[19] 28% av somalier i Sverige uppgav sig vara offer för brott de senaste 12 månaderna, till exempel stöld, attacker, skrämmande hot eller trakasserier (jämfört med 49% av somalier i Finland, 47% av somalier i Danmark, och ett genomsnitt på 33% av invandrare från subsahariska Afrika i hela EU).[20]

Kända svenskar med somalisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 22 mars 2018. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
  3. ^ ”Kristna somalier i Sverige dödshotas efter att ha hängts ut i filmer” (på sv). www.dagen.se. http://www.dagen.se/kristna-somalier-i-sverige-dodshotas-efter-att-ha-hangts-ut-i-filmer-1.995802. Läst 11 juni 2018. 
  4. ^ ”Dödshot mot kristna somalier i Sverige” (på sv). www.dagen.se. http://www.dagen.se/dodshot-mot-kristna-somalier-i-sverige-1.424799. Läst 11 juni 2018. 
  5. ^ ”Somalier”. Immigrantinstitutet. https://www.immi.se/encyklopedi/S#Somalier. Läst 14 mars 2017. 
  6. ^ Radio, Sveriges. ”Svensksomalier ger egen bild av Somalias historia i ny utställning - Radio Sweden på svenska”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5816458. Läst 5 februari 2017. 
  7. ^ Radio, Sveriges. ”Swede to coach first Somalia bandy team - Radio Sweden” (på en). https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5532643. Läst 11 juni 2018. 
  8. ^ Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 22 mars 2018. 
  9. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 22 mars 2018. 
  10. ^ Stockholm - stad i världen/Tensta, 12.56: Imamen kallar till bön. Schejk Abdullahis moské fylls av troende somalier - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 16 oktober 1998. https://www.dn.se/arkiv/stockholm/stockholm-stad-i-varlden-tensta-12-56-imamen-kallar-till-bon-schejk-abdullahis-moske-fylls-av/. Läst 11 juni 2018. 
  11. ^ ”Welcome to Rinkeby-kista”. http://www.stockholm.se/PageFiles/297073/Rinkeby-Kista_eng%20ver_final_light.pdf. Läst 11 juni 2018. 
  12. ^ [a b c d e f g] [https://www.regeringen.se/contentassets/55f58b2bc8fd4f66842e37f54c38fc51/somalier-pa-arbetsmarknaden---har-sverige-nagot-att-lara ”Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära?”]. https://www.regeringen.se/contentassets/55f58b2bc8fd4f66842e37f54c38fc51/somalier-pa-arbetsmarknaden---har-sverige-nagot-att-lara. Läst 10 juni 2018. 
  13. ^ Radio, Sveriges. ”Hög arbetslöshet bland somalier - P4 Göteborg” (på sv). https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=2826741. Läst 11 juni 2018. 
  14. ^ Nyheter, SVT. ”Bara var femte somalier har jobb i Sverige” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bara-var-femte-somalier-har-jobb-i-sverige. Läst 14 september 2017. 
  15. ^ ”Läkartidningen” (på sv). www.lakartidningen.se. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15732. Läst 11 juni 2018. 
  16. ^ Lovén, Andreas Örwall. ”Unga svenskor ansluter sig till IS | SvD” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/unga-svenskor-ansluter-sig-till-is. Läst 11 juni 2018. 
  17. ^ Treijs, Erica. ””Jämställdhet finns inte på samma sätt i vår kultur” | SvD” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/jamstalldhet-ar-bra-men-finns-inte-pa-samma-satt-i-var-kultur. Läst 11 juni 2018. 
  18. ^ [https://www.hig.se/download/18.4db66897149b264e1ba4df24/1417115797086/mangfald.pdf ”MÅNGFALDSBAROMETERN 2014”]. https://www.hig.se/download/18.4db66897149b264e1ba4df24/1417115797086/mangfald.pdf. Läst 11 juni 2018. 
  19. ^ Pressrelase and Fact sheet for the study "Hate crime in the European Union" by EU Fundamental Rights Agency November 2012
  20. ^ Minorities as Victims of Crime by EU Fundamental Rights Agency November 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]