Somalier i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Somalier i Sverige
Somalia Somalia · Sverige Sverige
Mustafa Mohamed.jpg
Mustafa Mohamed är en svensk friidrottare.
Antal sammanlagt
91 823 (31 december 2017)
varav 66 369 födda i Somalia och 25 454 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Somalia.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Somalia
(31 december 2016)[2]
Göteborgs kommun 7 926
Stockholms kommun 7 827
Borlänge kommun 2 289
Malmö kommun 2 241
Linköpings kommun 2 194
Språk

svenska · somaliska · arabiska · Maay Maay

Religion

islam · kristendom[3][4]

Till somalier i Sverige räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Somalia. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 sammanlagt cirka 66 400 personer födda i Somalia i Sverige.[1] Somalier är den största gruppen utrikes födda från Afrika i Sverige år 2017 enligt Statistiska centralbyrån.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Somalisktalande på Afrikas horn bor idag i Somalia, den självutropade staten Somaliland, Djibouti, en del av östra Etiopien och i vissa delar av Kenya. Under kolonialtiden var regionen med somalisktalande uppdelad mellan Storbritannien, Etiopien, Frankrike och Italien. 1960 bildades den självständiga staten Somalia genom en sammanlagning av de tidigare italienska och brittiska kolonierna vid namn italienska Somaliland och brittiska Somaliland. Den franska kolonin blev självständig 1977 under namnet Djibouti.[5]

1992 präglades Somalia av inbördeskrig och torka, och en allt större del av befolkningen var drabbad av svält. FN grep in och flög in nödhjälp för att avhjälpa den värsta nöden. Vid denna tidpunkt bestod inte längre konflikten av två stridande parter, utan fyra eller fem klanbaserade fraktioner som ständigt ombildades i nya alliansmönster. Genom åren har många försök att få slut på inbördeskriget gjorts. Exilregeringar har bildats, men de har haft svårigheter med att etablera sig i det kaotiska, krigshärjade landet.[5]

Många somalier flydde till Sverige under 1990-talet, under det pågående inbördeskriget i Somalia. På bilden syns en amerikansk helikopter flyga över huvudstaden Mogadishu december 1992, över ett bostadsområde på ett patrulluppdrag för att leta efter tecken på fientligheter. Helikoptern var till stöd för Unified Task Force.

Utöver inbördeskriget har Somalia drabbats av andra katastrofer: kraftiga översvämningar i flodområdet och perioder av svår torka. 2006 drabbades hela regionen av extrem hetta och torka, och översvämningar ägde rum 2009. Idag lever många somalier i flyktingläger i grannländerna. Vidare lever cirka en och en halv miljon somalier som flyktingar under svåra humanitära förhållanden inom gränserna för sitt eget land, samtidigt som stora grupper lever i flyktingläger i grannländerna.[5]

Flykt[redigera | redigera wikitext]

Större utflyttningar från Somalia har gjorts till västerländska länder, även om ingen tidigare migrationsvåg kommer i närheten av den enorma utflyttningen ur Somalia som var resultatet av de politiska oroligheterna som började i slutet av 1980-talet, vilket slutligen resulterade i ett inbördeskrig som slet sönder landet. Under 1980- och 90-talen talet flydde mellan en och två miljoner somalier till andra delar av världen; en ungefärlig uppskattning är att det i hela världen finns cirka 3,5 miljoner somalier. Många flydde till närliggande länder – varav en del, som Saudiarabien, redan hade stora somaliska befolkningar – men många kom också till Nordamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland.[5]

Ankomst till Sverige[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet sökte sig en grupp politiska flyktingar från Somalia till Sverige, tidigare hade somaliska invandrare slagit sig ner i Sverige under 1960-talet. Förutom somaliska talade många av dem arabiska, engelska och italienska (som var officiella språk i italienska Somaliland och brittiska Somaliland).[6] Många invandrade under 1990-talet när inbördeskriget i Somalia började.[7] År 2013 fanns det cirka 3 000 invånare från Somalia i Borlänge.[8]

Klansystemet[redigera | redigera wikitext]

En aspekt av identitet som är viktig för många somalier är att varje person tillhör en viss klan. Klantillhörigheten ärvs från fadern (mer formellt säger man att systemet är patrilinjärt). Klansystemet går långt tillbaka i tiden och har historiskt legat till grund för organisationen av vardagslivet för boskapsskötande nomader på Somalias landsbygd i alla möjliga frågor: från rättigheter till betesmarker och arrangemang av giftermål till juridiska regleringar av konflikter. När många somalier flyttade till städer skedde en politisering av klansystemet: oppositionen mot Mohammad Siyad Barres regim organiserades ofta utifrån klantillhörighet. Utöver den politiska funktionen klansystemet har idag har systemet fått ökad betydelse socialt och existentiellt för exilsomalier i västvärlden.[5]

Under Siyad Barre, som var president under den socialistiska regimen i Somalia 1969–1991, var det påbjudet från statligt håll att motarbeta alla former av agerande som gick ut på att gynna de egna klanfränderna. Att öppet hänvisa till klanstrukturen under 1970-talet innebar ett politiskt risktagande. För många som växte upp i Somalia under den period då klanidentiterna tonades ner, blev klanstrukturen och den egna placeringen i den aktualiserad och medvetandegjord först i samband Somaliska föreningar som överbryggare 13 med de politiska oroligheter som sedan ledde fram till inbördeskriget i början av 1990-talet.[5]

Klansystemet består av ett antal klaner, varav de flesta kan inordnas under någon av de fyra stora klanfamiljerna Darod, Isaaq, Hawiye och Dir (samt två klaner från en annan gren, Digil och Rahanweyn). Personer från särskilda klanfamiljer kan bo varsomhelst i Somalia, men vissa områden tenderar att domineras av en viss klanfamilj. Darodmedlemmar bor företrädesvis i norra och centrala Somalia, Hawiye i söder och Isaaq i norr, speciellt i Somaliland. De största grupperna av Digil och Rahanweyn bor omkring floderna i södra Somalia.[5]

Det finns inslag av en kollektiv ekonomi där pengar samlas in från en större grupp när akut behov uppstår. Klansystemet utgör också grunden för det system som kanaliserar penningtransaktioner till Afrikas horn, dvs. överförandet av ekonomiska resurser till släktingar i Somalia och närliggande länder. Att denna typ av bankrörelse bedrivs utan kvitton på transaktionerna gör att pengar kan färdas lätt utan synliga spår. Därför är dessa bankrörelser ofta misstänkta när det gäller finansiering av terrorverksamhet.[5]

Klansystemet är också den arena där informationsöverföring sker, exempelvis information som är avgörande inför beslut om eventuell flytt till andra länder. Men andra processer är också levande via klanbaserade relationer: många exilsomalier är fortfarande starkt involverade i politiska processer i Somalia och Somaliland. Samtidigt är det så att skeenden i Somalia påverkar de sociala relationerna bland somalier i diasporan.[5]

Klanrelationerna spelar en viktig roll i de nya värdländerna, på så sätt att nyanlända landsmän kan ”landa” i redan etablerade sociala nätverk. Detta förhållande spelar roll för hur väl nyanlända kan finna sig tillrätta och uppleva en känsla av delaktighet. Men denna upplevelse av integration och delaktighet är i ett bredare perspektiv helt beroende av hur mottagarlandet och dess institutioner bemöter både enskilda och somalierna som grupp. I Sverige har många somalier gett uttryck för att somalier som grupp inte upplevt sig vara välkomna. Det aktualiserades bland annat då Integrationsverket 1998 lanserade ett återvandringsprogram riktat speciellt mot bosnier och somalier; ett program som av många somalier uppfattades som att de inte var önskvärda som medborgare i landet.[5]

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Födda i Somalia[redigera | redigera wikitext]

Personer i Sverige födda i Somalia 1970–2017[9][10]
År Folkmängd
1970
  
16
1980
  
100
1990
  
1 441
2000
  
13 082
2001
  
13 489
2002
  
14 005
2003
  
14 809
2004
  
15 294
2005
  
16 045
2006
  
18 342
2007
  
21 597
2008
  
25 159
2009
  
31 734
2010
  
37 846
2011
  
40 165
2012
  
43 966
2013
  
54 221
2014
  
57 906
2015
  
60 623
2016
  
63 853
2017
  
66 369
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom år 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Sysselsättning, integration och hälsa i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Rinkeby i Stockholms kommun har en hög andel invånare från Somalia.[11][12] År 2011 var den största gruppen utrikes födda i Rinkeby somalier.[12]

I slutet av 1990-talet hade omkring tio procent av somalierna i Sverige sysselsättning.[13] Sysselsättningen bland somaliafödda nådde nästan 30 procent åren 2001–2002 men föll därefter tillbaka och blev liggande mellan 25 och 30 procent fram till 2009, då den åter (2012) minskade till följd av dels ett kraftigt tillskott av nyanlända somalier, dels en kärvare arbetsmarknad efter den internationella finanskrisen.[13] Bland alla invandrargrupper är somalierna den gruppen med störst arbetslöshet (2009).[14] En liknande situation är det för somalier i Danmark (2006) och i Norge (2007), där har de också låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet.[5]

En rapport från regeringen från 2012 visar att sysselsättningen skiljer sig kraftigt åt mellan män och kvinnor och också mellan olika delar av landet.[13] Samma rapport fastslog att det var år 2010 21 procent av somalier (16–64 år) i sysselsättning (jämfört med 73 procent för hela befolkningen).[13] Rapporten fastslog också att det somaliska egenföretagandet var mycket svagt och att år 2010 var 0,6 procent av somalierna egenföretagare (jämfört med 4,9 procent för hela befolkningen).[13] Rapporten kom till förklaringen att situationen såg ut som den gjorde eftersom 70 procent av somalierna hade låg eller okänd utbildning och att 60 procent kommit till Sverige sedan 2006.[13] Man skrev även: "Det finns skäl att tro att snabb individuell inslussning via offentliga system är svår att hantera för människor som likt somalierna kommer från miljöer där sociala behov tillgodoses och ekonomiska aktiviteter ofta bedrivs på ett klan- eller släktbaserat sätt och där misstänksamheten mot myndigheter är utbredd... det är emellertid knappast möjligt eller önskvärt att radikalt montera ner lösningar utformade för och av en majoritet av svenska folket för att underlätta för en minoritet att anpassa sig."[13]

År 2012 rapporterade SVT att fyra av fem somalier i Sverige var arbetslösa och att 70 procent hade förgymnasial utbildningsnivå.[15]

Läkartidningen uppgav 2010 att somalier som flyr som flyktingar till Sverige kan ha medicinska- och samhällskonsekvenser för det svenska samhället, bland annat uppgavs resistensproblematiken hos bakterier: "År 2007 rapporterades 497 nya fall av tbc i Sverige. Den enskilt största gruppen utgjordes av personer med somaliskt ursprung... ökningen har fortsatt att bestå av utlandsfödda, speciellt från länder på Afrikas horn... en mängd orsaker, som stigmatiseringen kring tuberkulos och rädsla för utvisning, gör svensk-somalierna mindre benägna att söka sjukvård och påverkar hur de informerar sin behandlande läkare... konsekvenserna av fattigdomssjukdomar som tuberkulos hotar att i stigande grad drabba det svenska samhället, vilket kräver beredskap, kunskap och resurser."[16]

I en SVT-intervju från 2013 på ett möte i Afrikanska unionen uppmanade den dåvarande utrikesministern Fowsiyo Yusuf Haji Adan Somalier att återvända till sitt hemland för att investera i företag eftersom förhållandena hade förbättrats.[17]

Somaliska riksförbundet i Sverige uppgav 2014 att mer än ett dussin unga svensksomalier, både män och kvinnor, åkte ner till Syrien för att strida för islamiska staten (IS).[18]

Det kulturella avståndet visades vara längst mellan svenskar och somalier enligt de attitydmätningar som gjordes av Högskolan i Gävle och redovisas i Mångfaldsbarometern 2014.[19][20]

Stadsdelen Biskopsgården i Göteborg har också en hög andel invånare från Somalia.[21][22]

Pengabidrag och bistånd till Somalia[redigera | redigera wikitext]

Pengabidrag[redigera | redigera wikitext]

I Somalia är pengabidragen från släktingar i väst livsviktiga.[23][24][25] Den somaliska diasporan runtom i världen skickar till exempel varje år närmare 14 miljarder kronor till sina anhöriga i Somalia.[26] Det är nästan 45 procent av landets BNP.[26] Många somalier i Sverige skickar pengar till Somalia.[24][27] Somalia är klassat som ett högriskland när det gäller terrorism och terrorfinansiering och regeringar i väst har därför stramat åt reglerna kring pengaöverföringar dit.[23]

Bistånd[redigera | redigera wikitext]

Regeringen Löfven beslutade 2018 att 3 miljarder kronor för perioden 2018-2022 skulle bistås till Somalia från tidigare 300 miljoner kronor per år.[28][29] Sveriges biståndsminister Isabella Lövin kommenterad beslutet: "Hållbara och klimatanpassade försörjningsmöjligheter är avgörande för att minska svält och undernäring, men också för att förebygga och förhindra rekrytering till extremistgrupper. Det är därför en viktig del av den nya strategin".[28][29] År 2017 sa hon om bistånds-förslaget till Somalia: "Det är viktigt i ett land som regelbundet drabbas av torka och naturkatastrofer. Det är absolut livsnödvändigt att naturresurser används på ett hållbart sätt. Det handlar om människors möjlighet att försörja sig själva".[28][29]

Brott riktade mot somalier[redigera | redigera wikitext]

I en undersökning från 2012 rapporterade 11% av somalier i Sverige att de varit utsatta för ett rasistiskt motiverat hatbrott (jämfört med 32% av somalier i Finland, 31% av somalier i Danmark, och ett genomsnitt på 18% av invandrare från subsahariska Afrika i alla EU-länder).[30] 28% av somalier i Sverige uppgav sig vara offer för brott de senaste 12 månaderna, till exempel stöld, attacker, skrämmande hot eller trakasserier (jämfört med 49% av somalier i Finland, 47% av somalier i Danmark, och ett genomsnitt på 33% av invandrare från subsahariska Afrika i hela EU).[31]

Kända svenskar med somalisk bakgrund (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 22 mars 2018. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
  3. ^ ”Kristna somalier i Sverige dödshotas efter att ha hängts ut i filmer” (på sv). www.dagen.se. http://www.dagen.se/kristna-somalier-i-sverige-dodshotas-efter-att-ha-hangts-ut-i-filmer-1.995802. Läst 11 juni 2018. 
  4. ^ ”Dödshot mot kristna somalier i Sverige” (på sv). www.dagen.se. http://www.dagen.se/dodshot-mot-kristna-somalier-i-sverige-1.424799. Läst 11 juni 2018. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k] [http://www.arvsfonden.se/sites/default/files/article_reports/utvarderingsrapport_-_somaliska_foreningar_som_overbryggare.pdf ”Somaliska föreningar som överbryggare”] (PDF). Sara Johnsdotter. 2010. http://www.arvsfonden.se/sites/default/files/article_reports/utvarderingsrapport_-_somaliska_foreningar_som_overbryggare.pdf. Läst 23 september 2018. 
  6. ^ ”Somalier”. Immigrantinstitutet. https://www.immi.se/encyklopedi/S#Somalier. Läst 14 mars 2017. 
  7. ^ Radio, Sveriges. ”Svensksomalier ger egen bild av Somalias historia i ny utställning - Radio Sweden på svenska”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5816458. Läst 5 februari 2017. 
  8. ^ Radio, Sveriges. ”Swede to coach first Somalia bandy team - Radio Sweden” (på en). https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5532643. Läst 11 juni 2018. 
  9. ^ Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 22 mars 2018. 
  10. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 22 mars 2018. 
  11. ^ Stockholm - stad i världen/Tensta, 12.56: Imamen kallar till bön. Schejk Abdullahis moské fylls av troende somalier - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 16 oktober 1998. https://www.dn.se/arkiv/stockholm/stockholm-stad-i-varlden-tensta-12-56-imamen-kallar-till-bon-schejk-abdullahis-moske-fylls-av/. Läst 11 juni 2018. 
  12. ^ [a b] ”Welcome to Rinkeby-kista”. http://www.stockholm.se/PageFiles/297073/Rinkeby-Kista_eng%20ver_final_light.pdf. Läst 11 juni 2018. 
  13. ^ [a b c d e f g] [https://www.regeringen.se/contentassets/55f58b2bc8fd4f66842e37f54c38fc51/somalier-pa-arbetsmarknaden---har-sverige-nagot-att-lara ”Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära?”]. https://www.regeringen.se/contentassets/55f58b2bc8fd4f66842e37f54c38fc51/somalier-pa-arbetsmarknaden---har-sverige-nagot-att-lara. Läst 10 juni 2018. 
  14. ^ Radio, Sveriges. ”Hög arbetslöshet bland somalier - P4 Göteborg” (på sv). https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=2826741. Läst 11 juni 2018. 
  15. ^ Nyheter, SVT. ”Bara var femte somalier har jobb i Sverige” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bara-var-femte-somalier-har-jobb-i-sverige. Läst 14 september 2017. 
  16. ^ ”Läkartidningen” (på sv). www.lakartidningen.se. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15732. Läst 11 juni 2018. 
  17. ^ Nyheter, SVT (25 maj 2013). ”Somalier i Sverige uppmanas återvända” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/somalier-i-sverige-valkomna-tillbaks. Läst 23 september 2018. 
  18. ^ Lovén, Andreas Örwall. ”Unga svenskor ansluter sig till IS | SvD” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/unga-svenskor-ansluter-sig-till-is. Läst 11 juni 2018. 
  19. ^ Treijs, Erica. ””Jämställdhet finns inte på samma sätt i vår kultur” | SvD” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/jamstalldhet-ar-bra-men-finns-inte-pa-samma-satt-i-var-kultur. Läst 11 juni 2018. 
  20. ^ [https://www.hig.se/download/18.4db66897149b264e1ba4df24/1417115797086/mangfald.pdf ”MÅNGFALDSBAROMETERN 2014”]. https://www.hig.se/download/18.4db66897149b264e1ba4df24/1417115797086/mangfald.pdf. Läst 11 juni 2018. 
  21. ^ 28/10 -07: Göteborgs somalier - ett folk i kris” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/28-10-07-g%C3%B6teborgs-somalier-ett-folk-i-kris-1.1179853. Läst 23 september 2018. 
  22. ^ DEBATT: Extremister styr livet för somalier i Sverige” (på sv). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/3jxw3A/extremister-styr-livet-for-somalier-i-sverige. Läst 23 september 2018. 
  23. ^ [a b] Nyheter, SVT (30 april 2015). ”Pengabidrag härifrån till Somalia stoppas” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/pengabidrag-harifran-till-somalia-stoppas. Läst 23 september 2018. 
  24. ^ [a b] Radio, Sveriges. ”Somalier hjälper sina egna - P4 Kronoberg” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=4630053. Läst 23 september 2018. 
  25. ^ ”Migranternas pengar räddar många länder” (på sv). https://www.hbl.fi/artikel/migranternas-pengar-raddar-manga-lander-2/. Läst 23 september 2018. 
  26. ^ [a b] ”Regeringen vet inte hur mycket migranter i Sverige skickar hem till anhöriga” (på sv). www.omvarlden.se. https://www.omvarlden.se/Branschnytt/2015/regeringen-vet-inte-hur-mycket-migranter-i-sverige-skickar-hem-till-anhoriga/. Läst 23 september 2018. 
  27. ^ Nilsson, Pea (28 april 2008). ””Inget fel att skicka pengar hem till Somalia” - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. https://www.dn.se/arkiv/sverige/inget-fel-att-skicka-pengar-hem-till-somalia/. Läst 23 september 2018. 
  28. ^ [a b c] Regeringskansliet, Regeringen och (19 oktober 2017). ”Regeringen dubblerar biståndet till Somalia” (på sv-se). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/regeringen-dubblerar-bistandet-till-somalia/. Läst 23 september 2018. 
  29. ^ [a b c] Regeringskansliet, Regeringen och (2 juli 2018). ”Sverige fördubblar stödet till Somalia” (på sv-se). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/sverige-fordubblar-stodet-till-somalia/. Läst 23 september 2018. 
  30. ^ Pressrelase and Fact sheet for the study "Hate crime in the European Union" by EU Fundamental Rights Agency November 2012
  31. ^ Minorities as Victims of Crime by EU Fundamental Rights Agency November 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]