Sophie von Knorring
| Sophie von Knorring | |
 Sophie von Knorring. Teckning utförd av Maria Röhl 1842. | |
| Född | Sofia Margareta Zelow 28 september 1797[1] Erska församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 februari 1848[1][2] (50 år) Skärvs församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige och Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Författare[1][3], tecknare, målare |
| Make | Sebastian von Knorring |
| Redigera Wikidata | |
Sofia Margareta "Sophie" von Knorring, född Zelow 28 september 1797 på Gräfsnäs i Erska socken i Älvsborgs län, död 13 februari 1848 på Skålltorp i Skärvs socken i Skaraborgs län, var en svensk friherrinna och författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sofia Margareta von Knorring var dotter till hovmarskalk Christian Göran Zelow och Helena Sophia Gripenstedt,[4][5] och gift 1820 med dåvarande major, senare överste friherre Sebastian von Knorring.[6]
Dels i hemmet, dels under en treårig vistelse i Stockholm erhöll hon en vårdad uppfostran. Flera giftermålsanbud framställdes till den begåvade och sköna unga flickan, men först 1820 ingick hon äktenskap med sin faders syssling, dåvarande majoren (slutligen översten) friherre Sebastian Karl von Knorring, ett äktenskap, som alltigenom förblev lyckligt. 1826 flyttade makarna till bostället Ärtekärret, och där angreps hon följande år av en häftig lunginflammation, som lade grund till ett långvarigt bröstlidande, för vilket hon slutligen dukade under.[7]
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Vintern 1829–1830 hade hon besök av två systrar, av vilka den ena nyss blivit änka och förlorat sitt enda barn. För att bringa henne någon tröst började friherrinnan von Knorring författa en roman, som kapitel efter kapitel, allteftersom den skrevs, upplästes i den lilla kretsen och mottogs med förtjusning. Trots livliga uppmaningar från sina åhörare ville hon då ej höra talas om att publicera densamma. Men fyra år därefter, 1834, sålde hon, genom en bekant, manuskriptet för att skaffa sig medel att överraska sin man med en länge efterlängtad julklapp. Romanen, vars titel var Cousinerna (1834; 2:a uppl. 1836), väckte genast vid sitt framträdande en betydande uppmärksamhet. [7]
Knorring fortsatte sedan sitt författarskap (anonymt). Emellertid hade under denna ansträngande verksamhet hennes hälsa blivit alltmer vacklande, och en vistelse i Tyskland sommaren 1846 (färden skildrades i Bref till hemmet, 1847) skänkte icke någon bot. Hennes Minnen, ett oavslutat arbete, som omfattar blott hennes barndom, offentliggjordes 1861, i Aftonbladet. Samtliga hennes romaner har översatts till danska och tyska (Torparen även till engelska, och Cousinerna till franska).[7]
Knorring debuterade anonymt 1834 med romanen Cousinerna, en realistisk skildring i herrgårdsmiljö där kärleken ställs mot pliktens krav. Cousinerna följdes under pseudonymen "Förf. till Cousinerna", såsom Vännerna (1835), Qvinnorna (1836) och Axel (1836), som är en fortsättning på Cousinerna. Illusionerna (1836), är en realistisk och spirituell skildring av det mondäna sällskapslivet i Stockholm åren 1812–13, som mycket påverkades av Germaine de Staëls besök. Med Ståndsparalleller (1838), som delvis är en folklivsskildring försökte Knorring utöka sin ämneskrets och närma sig den liberala oppositionen. Samuel Ödmanns Hågkomster var inspirationskälla till hennes skildringar av allmogen och prästerskapet. Bland hennes övriga romaner märks Tante Lisbeths 19:e testamente (1838), Skizzer (1841 och 1844) samt Förhoppningar (1843). Torparen och hans omgifning (1843) var den första bonderomanen i svensk litteratur. Uppfattningen av bönderna, "dessa naturmänniskor" är rousseauansk och idealiserad. Denna romans tendens riktade sig mot Carl Jonas Love Almqvists Det går an men förfelade sin verkan.[6]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Sophie von Knorring är en av pionjärerna för den realistiska romanen på svenska. Tillsammans med Carl Jonas Love Almqvist, August Blanche, Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén dominerade Sophie von Knorring 1830- och 1840-talens svenska realistiska roman.
Tidsförhållandena gjorde, att Sofia Knorrings romaner, konservativa och aristokratiska som de var, inte erhöll samma uppskattning som Fredrika Bremers eller Emilie Flygare-Carléns. De är likväl ganska betydande, dels genom den psykologiska styrkan i skildringen av kvinnorna, dels genom tidsmålningens naiva skådlighet. Det förnämsta av hennes arbeten är Torparen, som inspirerades av Almquists Det går an och innehåller många förträffliga scener ur allmoge- och herrgårdslivet, på samma gång som utmärkta känsloanalyser. Hennes egentliga område är annars de finare samhällskretsarna och deras sällskapsliv.[7]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Cousinerna. Stockholm: Hæggström. 1834. Libris 20836968. http://hdl.handle.net/2077/52449
- Vännerna, del 1. Stockholm: Hæggström. 1835. Libris 20848791. http://hdl.handle.net/2077/52339
- Vännerna, del 2. Stockholm: Hæggström. 1835. Libris 20857954. http://hdl.handle.net/2077/52579
- Axel. Stockholm: Haeggström. 1836. Libris 20825654 Fulltext: Göteborgs universitetsbibliotek, Projekt Runeberg.
- Illusionerna. Stockholm: Haeggström. 1836. Libris 1854939. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/KnorringS/titlar/Illusionerna/info/etext
- Qvinnorna. Stockholm. 1836. Libris 440212
- Stånds-paralleler. Stockholm: Hæggström. 1838. Libris 1702206. https://runeberg.org/ksmstands/
- Tante Lisbeths 19:de testamente: novell. Stockholm: Hæggström. 1838. Libris 1854937
- Skizzer. Stockholm. 1841-1845. Libris 1854940. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/KnorringS/titlar/Skizzer1/info/etext
- Skizzer, Samling 1, del 1-2. Stockholm. 1841. Libris 18150997. http://hdl.handle.net/2077/52594
- Skizzer, Samling 2, del 2. Göteborg. 1845. Libris 20908466. http://hdl.handle.net/2077/53199
- Förhoppningar : en skildring. Jönköping. 1843. Libris 1210560. http://hdl.handle.net/2077/53142
- Förhoppningar, del 2. Jönköping. 1843. Libris 20906936. http://hdl.handle.net/2077/65392
- Torparen och hans omgifning: en skildring ur folklifvet. Stockholm. 1843. Libris 1543051. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/KnorringS/titlar/Torparen1/info/etext
- Nordstjernan : witterhetsstycken och poëmer. Stockholm: Rylander. 1844. Libris 10340336 - Trolofningen af Författarinnan till Kusinerna
- Bref til hemmet, under en sommarresa 1846. Norrköping: Österlund & Berling. 1847. Libris 1763733. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/KnorringS/titlar/BrefTillHemmet/info/etext
- Sagan om pinsessan Rosalinda eller foglarnes konungarike. Med 6 fina gravyrer. Stockholm. 1848. Libris 9971163. https://runeberg.org/svkrosa/ - Översättning.
Valda och samlade verk
[redigera | redigera wikitext]- Illusionerna / utgiven med inledning och kommentarer av Theres Kessler Agdler. Svenska författare. Ny serie, 1100-729X. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. (SVS. 2000. Libris 10916825. http://litteraturbanken.se/forfattare/KnorringS/titlar/Illusionerna/info
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Sophie M Knorring, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11659.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Norra Vings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13401/C/3 (1806-1848), bildid: C0051922_00150, sida 323, död- och begravningsbok, läs online, läst: 5 december 2019, ”febr,13,22,Marg. Sofia v. Knorring friherinna fråm Skålltorp...50,4,14, Bröstsj??”.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Adel. ätten von Zelow nr 272
- ^ Moderns farmors mor tillhörde ätten Steuch, och var sålunda Bureättling.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 655
- ^ [a b c d] Knorring, Sofia Margareta von K. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Arping, Åsa (2002). Den anspråksfulla blygsamheten : auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 19942172. http://litteraturbanken.se/forfattare/ArpingA/titlar/DenAnspraksfulla/info
- Arping, Åsa (1998). ”"En af Westergöthlands skönaste blommor" : Sophie von Knorring”. Färgstarka västgötakvinnor / [redigering : Agneta Boqvist] ([Skara] : [Skaraborgs länsmuseum], 1998): sid. 7-16 : ill. Libris 2794061
- Arping, Åsa (1997). ”Sophie von Knorring : Västergötlands bästsäljande romanförfattarinna 200 år”. Meddelanden / Föreningen för Västgötalitteratur (Nossebro : Föreningen för Västgötalitteratur, 1967-) 1997 :3,: sid. 3-5 : ill. Libris 2348960
- Böök, Fredrik (1929). ”Sophie von Knorring”. Fem porträtt : essayer. Stockholm: Norstedt. sid. 121-196. Libris 8198117
- Mortensen, Johan (1905). Från Aftonbladet till Röda rummet: strömningar i svensk litteratur 1830-1879. Stockholm: Bonniers. sid. 303-319. Libris 11458. https://runeberg.org/mortfatrr/0307.html
- Nelson, Barbro (1927). Sophie von Knorring : en svensk romanförfattarinnas liv och dikt. Stockholm. Libris 8198542
- Wallen, Nils Erik (1962). Sophie von Knorring och samhället : studier över en svensk författarinna och hennes ställning i samtiden. Helsingfors: Förlags AB Lundelin & Co. Libris 634772
- Wasling, Jesper (1998). ”Braun i polemik med Sophie von Knorring”. Årsskrift / Wilhelm von Braun-sällskapet (Mullsjö : Wilhelm von Braun-sällskapet, 1994-) 1998 (5),: sid. 24-30. ISSN 1400-1381. ISSN 1400-1381 ISSN 1400-1381. Libris 2785880
- Widman, Kristina (1987). Människoskildringen i Qvinnorna av Sophie von Knorring. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655773
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Knorring, 2. Sofia Margareta von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Carl-Edvard Nattsén: Sophie M Knorring, von i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977)
- Sophie von Knorring (1797-1848) hos Litteraturbanken
- Sophia (Sophie) Margareta von Knorring i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- Sophie von Knorring i Litteraturbankens Litteraturkarta