Sotmås

Från Wikipedia
Sotmås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteIchthyaetus
ArtSotmås
I. hemprichii
Vetenskapligt namn
§ Ichthyaetus hemprichii
Auktor(Bruch, 1853)
Synonymer
  • Adelarus hemprichii Bruch, 1853
  • Larus hemprichii
  • Arabsotmås

Sotmås[2] (Ichthyaetus hemprichii) är en måsfågel inom ordningen vadarfåglar som förekommer i delar av Mellanöstern och östra Afrika.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Sotmåsen är en medelstor mås (42–45 cm) med relativt långa vingar (105–113 cm), påtagligt mörk fjäderdräkt och exceptionellt lång näbb.[4] Den skiljer sig från närbesläktade och lika vitögda måsen på tjockare näbb som är grönaktig med tydlig svart ytterdel och röd spets samt kraftigare byggnad. Adult i sommardräkt har mörkbrun huva, vit halvmåne över ögat (vitögd mås har både under och över), sotbrunt bröst och ovansida (ljusare och gråar hos vitögd). Lätena påminner något om tretåig mås, framför allt det skrattande falsettlätet. Andra läten är gällare och strävare än vitögd mås.[4]

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Sotmåsen förekommer från Röda havet och Persiska viken till södra Pakistan och norra Kenya.[3] Vintertid sprider den ut sig och förekommer då ibland så långt norrut som Eilat och Suez.[4] Den är strängt kustbunden och en allätare.[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Länge placerades merparten av måsarna och trutarna i släktet Larus. Genetiska studier[5][6] visar dock att arterna i Larus inte är varandras närmaste släktingar. Pons m.fl. (2005) föreslog att Larus bryts upp i ett antal mindre släkten, varvid sotmåsen placerades i Ichthyaetus. Amerikanska American Ornithologists' Union (AOU) följde rekommendationerna i juli 2007. Brittiska British Ornithologists’s Union (BOU)[7] liksom Sveriges ornitologiska förenings taxonomikommitté[8] (SOF) valde dock initialt att behålla arterna urskilda i Ichthyaetus i Larus eftersom studier inte visar på några osteologiska skillnader släktena emellan.[9] Efter att även de världsledande auktoriteterna Clements m.fl.[3] och International Ornithological Congress IOC[10] erkände Ichthyaetus följde även SOF (då under namnet BirdLife Sverige) efter 2017.[11] BirdLife International inkluderar dock fortfarande Ichthyaetus i Larus.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hemprichii hedrar den tyske naturforskaren och upptäcktsresanden Friedrich Wilhelm Hemprich (1796–1825).[12][13]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Larus hemprichii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 maj 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 196-197. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  6. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Arkiverad 9 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
  8. ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649. 
  9. ^ Chu, P. C. 1998. A phylogeny of the gulls (Aves: La­ rinae) inferred from osteological and integumentary charac­ ters. Cladistics 14: 1–43.
  10. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  11. ^ Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2017). ”Nya arter i Tk:s lista”. Vår fågelvärld 76 (1): sid. 1-12. ISSN 0042-2649. https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2018/10/Tk_Rapport_8-long-version.pdf. Läst 15 februari 2017. 
  12. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  13. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]