Sotmås

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sotmås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ichthyaetus hemprichii Oman.jpg
Ungfåglar i Oman
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteIchthyaetus
ArtSotmås
I. hemprichii
Vetenskapligt namn
§ Ichthyaetus hemprichii
Auktor(Bruch, 1853)
Synonymer
  • Adelarus hemprichii Bruch, 1853
  • Larus hemprichii
  • Arabsotmås
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sotmås[2] (Ichthyaetus hemprichii) är en måsfågel inom ordningen vadarfåglar som förekommer i delar av Mellanöstern och östra Afrika.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Sotmåsen är en medelstor mås (42-45 cm) med relativt långa vingar (105-113 cm), påtagligt mörk fjäderdräkt och exceptionellt lång näbb.[4] Den skiljer sig från närbesläktade och lika vitögda måsen på tjockare näbb som är grönaktig med tydlig svart ytterdel och röd spets samt kraftigare byggnad. Adult i sommardräkt har mörkbrun huva, vit halvmåne över ögat (vitögd mås har både under och över), sotbrunt bröst och ovansida (ljusare och gråar hos vitögd). Lätena påminner något om tretåig mås, framför allt det skrattande falsettlätet. Andra läten är gällare och strävare än vitögd mås.[4]

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Sotmåsen förekommer från Röda havet och Persiska viken till södra Pakistan och norra Kenya.[3] Vintertid sprider den ut sig och förekommer då ibland så långt norrut som Eilat och Suez.[4] Den är strängt kustbunden och en allätare.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Sotmåsen behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas upp i några underarter.[3] Som många andra måsar och trutar placerades den tidigare i det stora släktet Larus, men Sangster et al. 2007 konstaterade att släktet inte var monofyletiskt, varför det numera ofta delas upp i en rad släkten.[5][6] På grund av detta placeras sotmås idag ofta i släktet Ichthyaetus. Det omfattar sex arter som alla utom en i häckningsdräkt är svarthuvade och som förekommer i södra palearktis, bland andra de i Sverige påträffade svarthuvad mås och svarthuvad trut.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hemprichii hedrar den tyske naturforskaren och upptäcktsresanden Friedrich Wilhelm Hemprich (1796-1825).[7][8]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Larus hemprichii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 maj 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 196-197. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
  6. ^ Pons J.M., Hassanin, A., and Crochet P.A.(2005). Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers. Molecular phylogenetics and evolution 37(3):686-699
  7. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]