Spannmålsallergi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Spannmålsallergi
Klassifikation och externa resurser
MeSH engelsk

Spannmålsallergi innebär att överkänslighet mot något av proteinerna i spannmål (vete, råg, korn och/eller havre) och att allergenantikroppar, IgE-antikroppar, orsakar symptomen. Veteallergi, som är vanligast av spannmålsallergierna, och glutenintolerans förväxlas ofta och båda fallen måste vetemjöl undvikas, men vissa veteallergiker kan få svåra reaktioner på specialmjöl och havreprodukter för glutenintoleranta. Sjukdomarna har olika grundorsaker och kostråden skiljer sig en del. Glutenintolerant tål inte gluten, men det gör veteallergikerna. De reagerar istället på några av de andra proteinerna i vete.[1]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptomen vid spannmålsallergi är mag- och tarmbesvär, eksem eller nässelutslag, och besvär från övre luftvägar, astma och vid svår allergi anafylaktisk chock som yttrar sig i hastigt blodtrycksfall och är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver akutvård. Dödsfall har förekommit. Det är allergiantikroppar, IgE-antikroppar, som orsakar symtomen. Ofta kommer reaktionen relativt snabbt när en spannmålsallergiker ätit det spannmål som orakar allergin eller andats in mjöl från luften.[1][2]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Spannmålsallergi är vanligast hos barn och cirka tio procent av barn upp till ett år är drabbade. Allergin växer ofta bort, men för barn med kraftig spannmålsallergi med och med värden av IgE-antikroppar är sannolikheten liten. Allergi i sig är ärftligt, men allergi mot just spannmålsprotein går inte i arv. De flesta med IgE-antikroppar mot vete har inte veteallergi. Veteallergenet innehåller komponenter som finns i en rad andra födoämnen och pollen. Det kan det verka som om en person är allergisk mot vete, fast det egentligen handlar om allergi mot något annat. Därför krävs förutom IgE-antikroppar, allergiska symptom av att äta vete som blir bättre av att undvika vete. Ju högre halter IgE-antikroppar desto större är risken att man verkligen är allergisk mot vete.[1][3]

Åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Veteallergiker ska undvika veteprotein samma sak gäller övriga spannmål. Runt 80 procent av vetallergikerna är också allergiska mot råg. Haverallergi däremot är ovanligt. En del vete- råg- och kornallergiker mår bra på samma kost som glutenintoleranta medan andra kan reagera på de små mängder protein som kan finnas i vetestärkelse och i rena havreprodukter avsedda för glutenintoleranta. Rena havreprodukter för glutenintoleranta är skadligt för havreallergiker. Det finns spannmålsallergiker som bara reagerar på vete som andats in, men inte på vete i maten. Det beror på att vissa proteiner förstörs av magsyran och när maten hettas upp.[1][3]

Yrkesrelaterad allergi[redigera | redigera wikitext]

"Bagarastma" är en vanlig form av yrkesrelaterad astma där den drabbade blivit känslig för mjöldamm. Allergin börjar oftast med snuva.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Annell, Eva. ”Veteallergi och glutenintolerans”. Matallergier.se. astma och allergiförbundet. http://www.matallergier.se/tidigare-artiklar-hidden/17-allergi4/23-veteallergi-och-glutenintolerans. Läst 2015-07-09. 
  2. ^ ”Gluten”. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/gluten/. Läst 2015-07-09. 
  3. ^ [a b] Niclasson, Niclas. ”Eksem vanligt hos barn med sädesslagsallergi”. Matallergier.se. Astma och allergiförbundet. http://www.matallergier.se/artiklar/20-kunskap6/451-eksem-vanligt-hos-barn-med-saedesslagsallergi. Läst 2015-07-13. 
  4. ^ ”Arbetsförmåga och hälsa hos bageriarbetare på Pågen AB, Göteborg”. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/23388. Läst 2015-07-13. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]