Spermakvalitet
Spermakvalitet sägs ofta vara ett mått på spermiernas förmåga att befrukta kvinnans ägg. Andra variabler för manlig fertilitet är spermiernas antal, livskraft och motilitet, samt problem vid ejakulationen (baklänges ejakulation). För lite sperma vid ejakulation kallas aspermi och blodblandad hematospermi.
Testning[redigera | redigera wikitext]
Det lättaste sättet att uppskatta spermakvaliteten är att studera sperman i mikroskop. Bara en liten del av all sädesvätska behövs.[1]
Det är vanligt att man gör ett sådant test när man vill diagnostisera orsakerna till att par är infertila. Även om en mans spermieantal är lägre än normalt kan han fortfarande bli far till ett barn. Också avsaknad av spermier (azoospermi) kan ofta behandlas.
Parametrar[redigera | redigera wikitext]
De parametrar som bestämmer spermakvalitet är:
- Volym
- Koncentration
- Rörlighet
- Morfologi
Volym och koncentration avgör spermieantalet, medan rörlighet och morfologi, å andra sidan, är viktiga för spermiekvaliteten.
Alla dessa parametrar varierar mycket, mellan män men även mellan prov från en och samma man.[1]
Volym[redigera | redigera wikitext]
Den genomsnittliga volymen på en utlösning är 3 ml.[1] För att kunna användas inom spermiedonation behöver det vara minst 1 ml.[1]
Koncentration[redigera | redigera wikitext]
Spermiernas koncentration anges som miljoner spermier per ml. Vanligtvis ligger det mellan 20 miljoner och 150 miljoner spermier per ml.[2] Medelkoncentrationen är 65 miljoner per ml.[1] Det anses normalt när den ligger över 20 miljoner per ml.[1] [3] När det ligger under detta kallas det oligozoospermi. Med termen azoospermi menar man att man inte observerat några spermier alls. Om det ändå kan finnas spermier, beror på hur noggrann undersökningen varit.[4]
Rörlighet[redigera | redigera wikitext]
Motilitet är dels ett mått på hur stor andel av spermierna som rör sig och dels hur snabbt de rörliga spermierna rör sig. Vanligtvis är 70-80% av spermierna rörliga.[1] Bland de rörliga är det viktig information hur stor andel som rör sig snabbt framåt, långsamt framåt respektive rör sig utan att förflytta sig.[4]
Morfologi[redigera | redigera wikitext]
Morfologi är den fysiska formen på spermierna. Om de inte är normalt formade kan detta vara ett varningstecken på dålig funktion. Men många av de spermier med onormal form som man ser i ejakulatet kommer aldrig att komma fram till ägget. När morfologin bedöms enligt de så kallade "strikta" kriterierna kan det vara ganska få spermier som "fyller kraven" på att vara normala. Även om det bara finns någon procent sådana spermier, så är ändå totalantalet sådana spermier ganska högt i hela ejakulatet.[4]
Nedfrysning[redigera | redigera wikitext]
När man fryser ner spermier är det kvaliteten på provet efter upptining som är det viktiga, eftersom många spermier dör i processen.
För att kunna vara användbart för befruktning behöver det vara 5 miljoner motila spermier per ml i provet med en bra motilitetsgrad. Om motilitetsgraden är svag behövs det 10 miljoner motila spermier per ml.[1]
I 10-20% av alla män tål inte spermierna nedfrysning, och dessa går inte att använda vid t.ex. spermiedonation med nedfrysning.
Faktorer[redigera | redigera wikitext]
Det finns många faktorer som inverkar på spermakvaliteten. Om man utsatts för något som nedsätter bildningen i testiklarna, så kan det ta uppemot 3 månader innan spermakvaliteten är normal igen, eftersom det är så lång tid det tar för spermier att bildas.[1]
Inflammation[redigera | redigera wikitext]
Inflammation hör till de vanligaste orsakerna till nedsatt spermakvalitet. Inflammation är kroppens svar på en retning - t.ex. bakterier eller virus som attacker vävnaden - men kan även bero på att kroppens immunsystem felaktigt börjar angripa de egna cellerna (autoimmunitet).
Inflammation i testiklar, bitestiklar eller prostata är de former som har störst påverkan. Vuxna män som får påssjuka kan drabbas av kraftig inflammation i testiklarna, sannolikt en form av akut påverkan från immunsystemet som bekämpar virus i spottkörtlarna. Svullnaden kan bli så kraftig att testiklarnas blodflöde hejdas och mannen kan då bli steril.
Infektioner, vanligen sexuellt överförda bakteriella infektioner, i bitestiklarna kan leda till akuta smärtor med mycket ömmande pung. Om infektionen drabbar båda bitestiklarna på en olycklig nivå finns risk att spermiernas väg ut från testiklarna löder ihop och mannen kan då inte få barn utan att spermier hämtas ut (kirurgiskt) mellan testiklarna och stoppet.
Infektion och inflammation i prostata kan tillfälligt leda till svårigheter att transportera spermierna från bitestiklarna ut i urinröret vid ejakulation. När svullnaden har lagt sig brukar detta problem ge med sig men, i synnerhet långdragna eller upprepade infektioner kan leda till att prostatakörtelns bildning av vätska försämras, vilket ger spermierna sämre förutsättningar för att lyckas befrukta ägget. En ärrad prostatakörtel kan även försvåra transporten av spermier från sädesledarna genom prostata till urinröret. I så fall kan det bli så att alla spermier i första hand kommer i kontakt med sädesblåsornas sekret, som normalt töms ut efter spermier och prostatasekret. Sädesblåsornas sekret har direkt negativ inverkan på spermiernas rörlighet, överlevnad och på skyddet av spermiernas arvsmassa.
Värme[redigera | redigera wikitext]
Testiklarna är värmekänsliga, och tål inte höga temperaturer. Kroppen har mekanismer för att kompensera för detta. För det första finns cremaster-muskeln, som slappnar av när det blir varmt, och låter därmed testikeln hänga längre bort från den varma kroppen. För det andra finns det många svettkörtlar på pungen. För det tredje kyler blodet som passerat pungen ner det nya blod som går ner. Trots dessa skyddsmekanismer är det lämpligt att speciellt undvika mycket heta, dagliga bad eftersom det är klart visat att detta hos vissa män kan leda till kraftig nedsättning av spermiebildningen. Däremot är det inte lika säkert att bastubad och tätt sittande kläder har betydande negativ effekt.
Feber kan också höja temperaturen tillräckligt för att drabba spermakvaliteten.
På samma sätt kan spermakvaliteten vara som lägst under sommaren,[1] men även andra faktorer som kortare tid mellan utlösningar kan spela roll för att tolka de undersökningar som antyder att medelvärden för spermavolym och spermieantal förefaller vara något lägre under sommarmånaderna.
Trauma[redigera | redigera wikitext]
Ett slag mot pungen påverkar inte de spermier som redan producerats. Dessutom är testiklarna väl skyddade i pungen, till exempel av tunica vaginalis, som gör att testiklarna snarare glider iväg från ett yttre våld än deformeras av det.
Kemikalier[redigera | redigera wikitext]
Det misstänks att många olika kemikalier i omgivningarna påverkar spermakvaliteten.[1] Precis vad det rör sig om för kemikalier är dock okänt.
Hormoner[redigera | redigera wikitext]
En ändring i hormonbalansen påverkar bildningen av spermier. Därför kan t.ex. ett missbruk av anabola steroider minska spermakvaliteten.
Kroppen har också naturliga variationer i hormonkoncentrationer, vilket leder till naturliga fluktuationer i spermakvaliteten.[1]
Källor till naturliga variation hos en och samma man[redigera | redigera wikitext]
Spermieantalet kan bland mycket annat påverkas av hur länge det gått sedan närmast föregående uttömningen. Vid uttömningen hämtas spermier från sista delen av bitestikeln. Men alla spermier där hämtas inte på en gång. Hos en man med normalspermiebildning finns det alltid rörliga spermier i sädesvätskan, även om han har mycket täta uttömningar. Men för att kunna bedöma resultaten på laboratoriet begär man att mannen ska haft föregående uttömning 2-5 dagar före provlämning. Annars är det mycket svårt att bedöma om volym och spermieantal beror på antalet uttömningar eller på andra faktorer.[4]
Men inte bara tiden efter närmast föregående uttömning spelar roll. Ju längre tid mannen stimuleras före själva utlösningen påverkar bland annat hur många spermier som kommer ut. Det är därför rimligt att anta att spermans kvalitet beror på hur kraftigt det autonoma nervsystemet aktiverar både spermietransport från bitestiklarna och bildningen av vätska i blåshalskörteln (prostata) och sädesblåsorna.
Övrigt[redigera | redigera wikitext]
Kaffe, alkohol och rökning minskar spermakvaliten. Å andra sidan är dessas inverkan troligen av mindre betydelse.[1] Långvarig stress är också föreslagen som bidragande orsak.[1]
Näringsbrist eller dåliga matvanor kan orsaka brist på zink, men bristen måste vara mycket allvarlig för att påverka spermierna. Av den kliniska erfarenheten är näringsmässig brist på zink inte främst ett infertilitetsproblem utan svårläkta hudsår och hormonrubbningar är de framträdande problemen. Zinkbrist i sädesvätska är inte kopplat till bristande tillförsel i näringen utan beror på störningar i prostata (t.ex. under och efter en allvarlig inflammation - prostatit). Nedsatt sekretion från prostata ger en påtagligt nedsatt spermiefunktion.
Brist på fysisk träning, såväl som för mycket träning är andra, mindre betydelsefulla, faktorer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Cryos International Sperm and Egg Bank Arkiverad 29 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.(Danish)
- ^ Medline
- ^ mothersbliss.co.uk Arkiverad 21 november 2001 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d] Nordic Association for Andrology Arkiverad 5 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine.