Spetsnaz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Spetsnaz (Спецназ, kortform för Специальное назначение, Spetsialnoje naznatjenije, som betyder ungefär "(trupper med) speciellt syfte", av spetsialnoje, "särskilt", naznatjenije, "syfte") är ett samlingsnamn för ett stort antal specialförband inom Rysslands krigsmakt, dess underrättelsetjänst GRU, FSB, underrättelsetjänsten SVR och MVD (Inrikesministeriet).

Inledning[redigera | redigera wikitext]

De militära spetsnazförbanden, sätts in för att samla underrättelser och där det behövs särskilda medel för att störa, infiltrera eller bekämpa fienden. Det innebär att de är tränade att operera självständigt långt in på motståndarens sida, att slå ut eller ta kontrollen över exempelvis kommando- och sambandscentraler och kärnvapendepåer. De är också utbildade för att förbereda för överraskningsanfall i stor skala genom spaning och störning av motståndarens förmåga att förstå läget och mobilisera motståndet. I vissa fall benämns spetsnaz som diversionsenheter.

Varje militärdistrikt i Ryssland har en spetsnazbrigad oBrSpN, som står under den regionala GRU-chefens direkta befäl. Varje brigad består av fem bataljoner - tre stycken som är operativa, en signalbataljon samt en bataljon för utbildning. Varje flotta har också en spetsnazbrigad, specialiserad på att infiltrera från havet med hjälp av båt, ubåt, miniubåt, dykarfarkost, helikopter, fallskärm eller dykning. De polisiära spetsnazenheterna används av säkerhetstjänsten och den ryska polisen vid gisslandraman, kidnappningar och högriskarresteringar. Varje polisdepartement har en styrka om 20-35 man, ständigt redo att rycka ut. Den tredje typen är enheter tränade för att hantera och bekämpa terrorist-aktioner mot den ryska staten. Både FSB och MVD har ett antal terroristbekämpningsenheter.



Inför ett uppdrag vid Kabuls flygplats i Afghanistan, 1988

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Ryska krigsmakten[redigera | redigera wikitext]

Varje militärdistrikt (St. Petersburg, Moskva, norra Kaukasus, Volga-Ural, Sibiriska och Fjärran Östern) har en spetsnazbrigad, och ett stort antal andra spetsnazenheter som också är underställda den militära underrättelsetjänsten GRU.

Var och en av de fem ryska flottorna (Baltiska flottan, Ishavsflottan, Stilla Havsflottan, Svarta Havsflottan och Kaspiska flottiljen) har en marin spetsnazbrigad. De är bland annat utrustade med olika slags miniubåtar och dykarfarkoster samt med skjutvapen som kan avfyras under vattenytan ner till 40 meters djup.

Inom de luftburna förbanden, som i sig kan betraktas som elitförband, finns spetsnazförbandet 45:e Luftburna Gardespetsnazregementet.

FSB (Federala säkerhetstjänsten)[redigera | redigera wikitext]

  • Alpha-gruppen är enheten huvudansvarig för terroristbekämpning inom Ryssland.
  • Vympel-gruppen är enheten huvudansvarig för terroristbekämpning utanför Ryssland.
  • FSB:s gränstrupper har också spetsnazenheter, plus olika specialiserade grupper mycket liknande spetsnazenheter.

MVD (Inrikesministeriet)[redigera | redigera wikitext]

  • Enheter från OMON eller OBrON, har som uppgift bland annat att kontrollera demonstrationer, hantera upplopp, sättas in vid högriskarresteringar och terroristhot. Varje polisdepartement har en eller flera enheter beroende på storlek. MVD har även flera förband med dykare som går under beteckningen SKA.
  • Inrikestruppernas spetsnazenheter OMSN (kallades tidigare SOBR) är polisiära specialenheter redo och sättas in vid nationellt eller lokalt nödläge, annars verkar de som insatsstyrka åt den lokala polisen. Varje departement har en eller flera enheter beroende på storlek. Inom inrikestrupperna återfinns också OSN VV-enheter.

Under de bägge krigen i Tjetjenien kämpade MVD-förband sida vid sida med militära förband av olika slag inklusive GRUs spetsnazförband.

Se även[redigera | redigera wikitext]