Spica

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Spica (olika betydelser).
Spica
Virgo IAU.svg
Observationsdata
EpokJ2000
StjärnbildJungfrun
Rektascension13t 25m 11,579s[1]
Deklination-11° 09′ 41″[1]
Skenbar magnitud ()+0,97[2] (0,96-1,00[3])
Stjärntyp
SpektraltypB1 V[4] (B1 III-IV + B2 V) [5]
U–B-0,94[2]
B–V-0,23[2]
VariabeltypBeta Cephei-variabel (BCEP)[3] och ellipsoidisk variabel (ELL)[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,0[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -42,35 ± 0,62[1] mas/år
Dek.: -30,67 ± 0,37[1] mas/år
Parallax ()13,06 ± 0,70[1]
Avstånd250 ± 10  (77 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-3,55 (-3,5 / -1,5)[8]
Detaljer
Massa11,43 ± 1,15[9] M
Radie7,47 ± 0,54[9] R
Luminositet20 512+5,015-4,030[9] L
Temperatur25 300 ± 500[9] K
Vinkelhastighet165,3 ± 4,5[9] km/s
Ålder12,5[9] miljoner år
Andra beteckningar
Spica, Azimech, Spica Virginis, α Virginis, Alpha Vir, 67 Virginis, HR 5056, BD-10°3672, HD 116658, GCTP 18144, FK5 498, CCDM 13252-1109, SAO 157923, HIP 65474[10]

Spica även kallad Axet[11] eller Alfa Virginis (α Virginis förkortat Alfa Vir, α Vir), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Jungfrun. Ett enkelt sätt att hitta Spica på stjärnhimlen är att följa bågen i Karlavagnens 'svans' till Arcturus (α i Björnvaktaren ), och sedan lika långt igen till Spica. Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på +0,97[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 13,1[1] mas beräknas den befinna sig på ca 250 ljusårs (77 parsek) avstånd från solen. Eftersom Spica ligger nära ekliptikan, kan stjärnan bli förmörkad av månen och (mer sällan) av planeterna. Den senaste planetförmörkelsen inträffade när Venus passerade framför stjärnan (sett från jorden) 10 november 1783. Nästa förmörkelse kommer att inträffa 2 september 2197, när Venus återigen passerar framför Spica.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Spica tros vara den stjärna som försåg Hipparchos med de uppgifter som ledde honom till upptäckten av ekliptikans precession.[12] Templet i Thebe byggdes med en särskild riktning i förhållande till Spica omkring 3200 f.Kr., och under tidens lopp har precessionen orsakat en långsam men märkbar förändring av jordens relativa riktning till Spica.[13] Nicolaus Copernicus gjorde också många observationer av Spica under sina forskningar kring precessionen.[14]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Det traditionella namnet Spica kommer från latinska spīca virginis "jungfruns veteax", som också anglicerats som Virgin's Spike. Johann Bayer angav namnet Arista. Andra traditionella namn är Azimech, från det arabiska السماك الأعزل al-simāk al-a'zal, "den försvarslösa"; Alarph, arabiska för "druvplockerskan" och Sumbalet (Sombalet, Sembalet och varianter), från arabiska sunbulah "sädesaxet".[15] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[16] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin av juli 2016[17] innehåller en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN och som anger namnet Spica för denna stjärna. Den är nu så inskriven i IAU:s Catalog of Star Names.[18]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Alfa Virginis är en blå till vit stjärna av spektralklass B1 III-IV,[5] som anger att den är en stjärna som ligger mitt emellan en underjätte och en jättestjärna och har lämnat huvudserien. Den har en massa som är ca 11,5[9] gånger solens massa, en radie som är ca 7,5[9] gånger större än solens och utsänder ca 20 000[9] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 25 300 K.[9]

Spica är en förmörkelsevariabel, likt Algol och en roterande ellipsoidisk variabel (ELL).[6] Dess skenbara magnitud varierar mellan +0,96 och +1,00 med en period på 4,0142 dygn. Denna ringa magnitudskillnad är knappt visuellt märkbar.[3] Primärstjärnan klassificeras som en Beta Cephei-variabel som varierar i ljusstyrka över en 0,1738-dygnsperiod. Spektrumet visar en radiell hastighetsvariation med samma period, vilket anger att stjärnans yta regelbundet pulserar utåt och sedan kontraherar. Denna stjärna roterar snabbt, med en rotationshastighet på 199 km/s vid ekvatorn.[19]

Följeslagaren i dubbelstjärnan är en av de få stjärnor vars spektrum påverkas av Struve-Sahade-effekten. Detta är en anomalös förändring i spektrallinjernas styrka under en omloppsperiod, där linjerna blir svagare när stjärnan rör sig bort från observatören.[20] Detta kan orsakas av att en stark stjärnvind från primärstjärnan sprider ljuset från sekundärstjärnan när detta minskar.[21] Denna stjärna är mindre än primärstjärnan, med ca 7 gånger solens massa och 3,6 gånger solens radie[19] och är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B2 V.[22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Spica, 25 mars 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b c] ”Alf Vir” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=38123. Läst 8 augusti 2017. 
  4. ^ Johnson, H. L; Morgan, W. W (1953). "Fundamental stellar photometry for standards of spectral type on the Revised System of the Yerkes Spectral Atlas". The Astrophysical Journal. 117: 313. Bibcode:1953ApJ...117..313J. doi:10.1086/145697.
  5. ^ [a b] Bright Star Catalogue. Yale University Observatory. 1982.
  6. ^ [a b] Ruban, E.V.; Alekseeva, G. A.; Arkharov, A. A.; Hagen-Thorn, E. I.; Galkin, V. D.; Nikanorova, I. N.; Novikov, V. V.; Pakhomov, V. P.; Puzakova, T. Yu. (2006). ”Spectrophotometric observations of variable stars” (på engelska). Astronomy Letters 32 (9): sid. 604. doi:10.1134/S1063773706090052. 
  7. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington: Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  8. ^ Herbison-Evans, D.; Hanbury Brown, R.; Davis, J.; Allen, L. R. (1971). "A study of alpha Virginis with an intensity interferometer". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 151 (2): 161–176. Bibcode:1971MNRAS.151..161H. doi:10.1093/mnras/151.2.161.
  9. ^ [a b c d e f g h i j] Tkachenko, A.; et al. (May 2016), "Stellar modelling of Spica, a high-mass spectroscopic binary with a β Cep variable primary component", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 458 (2): 1964–1976, arXiv:1601.08069, Bibcode:2016MNRAS.458.1964T, doi:10.1093/mnras/stw255
  10. ^ "V* alf Vir -- Variable Star of beta Cep type". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-04-13.
  11. ^ Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 983 
  12. ^ Evans, James (1998). The History and Practice of Ancient Astronomy. Oxford University Press. p. 259. ISBN 978-0-19-509539-5.
  13. ^ Allen, Richard Hinckley (2003). Star Names and Their Meanings. Kessinger Publishing. p. 468. ISBN 978-0-7661-4028-8.
  14. ^ Rufus, W. Carl (April 1943). "Copernicus, Polish Astronomer, 1473–1543". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 37 (4): 134. Bibcode:1943JRASC..37..129R.
  15. ^ Richard Hinckley Allen. "Star Names - Their Lore and Meaning". Hämtad 2018-08-15.
  16. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  17. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  18. ^ ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  19. ^ [a b] Harrington, David; Koenigsberger, Gloria; Moreno, Edmundo; Kuhn, Jeffrey (October 2009). "Line-profile Variability from Tidal Flows in Alpha Virginis (Spica)". The Astrophysical Journal. 704 (1): 813–830. arXiv:0908.3336. Bibcode:2009ApJ...704..813H. doi:10.1088/0004-637X/704/1/813.
  20. ^ Riddle, R. L.; Bagnuolo, W. G.; Gies, D. R. (December 2001). "Spectroscopy of the temporal variations of α Vir". Bulletin of the American Astronomical Society. 33: 1312. Bibcode:2001AAS...199.0613R.
  21. ^ Gies, Douglas R.; Bagnuolo, William G. Jr.; Penny, Laura R. (April 1997). "Photospheric Heating in Colliding-Wind Binaries". Astrophysical Journal. 479 (1): 408. Bibcode:1997ApJ...479..408G. doi:10.1086/303848.
  22. ^ Schnerr, R. S.; et al. (June 2008). "Magnetic field measurements and wind-line variability of OB-type stars". Astronomy and Astrophysics. 483 (3): 857–867. arXiv:1008.4260. Bibcode:2008A&A...483..857S. doi:10.1051/0004-6361:20077740.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]