Spineller

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Spinellstrukturen hos MgAl2O4.
   Mg2+        Al3+        O2+

Spineller är mineraler kristalliserade i så kallad spinellstruktur, vilken ingår i det kubiska kristallsystemet. Spinellgruppen har sitt namn efter mineralet spinell, magnesiumaluminat MgAl2O4.

Sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Spinellernas generella formel är AB2X4, där anjonen X vanligen är en atom ur kalkogengruppen, såsom syre, svavel eller selen.[1]

Katjonernas sammanlagda laddning ska vara 8+, vilket med laddningar utskrivna blir ABX alternativt ABX eller ABX.[1]

Spinellgrupper[redigera | redigera wikitext]

Spinell-"supergruppen" delas utifrån typ av anjon in i tre spinellgrupper, som i sin tur har undergrupper utifrån katjonernas valenser. Totalt räknas 56 mineraler (2019) till spinell-supergruppen, varav några anges som exempel nedan.[2][3]

Oxispinell-gruppen (O2-)
Spinell-undergruppen (ABO)
- kromit FeCr2O4
- magnetit FeFe2O4 (ofta förkortat till Fe3O4)
- spinell MgAl2O4
Ulvöspinell-undergruppen (ABO)
- ringwoodit SiMg2O4
- Ulvöspinell TiFe2O4
Tiospinell-gruppen (S2-)
Carrollit-undergruppen (ABS)
- carrollit Cu(Co,Ni)2S4
Linneit-undergruppen (ABS)
- linneit CoCo2S4
Selenospinell-gruppen (Se2-)
Bornhardtit-undergruppen (ABSe)
- bornhardtit CoCo2Se4
Tyrrellit-undergruppen (ABSe)
- tyrrellit (Cu,Co,Ni)3Se4

Användning[redigera | redigera wikitext]

Spinellpigment[redigera | redigera wikitext]

Färgpigment med spinellstruktur, framställda genom kalcinering vid hög temperatur, hör till gruppen komplexa oorganiska pigment. De har utmärkt ljusäkthet och hög tålighet för bland annat kemikalier och både sura och basiska miljöer; de klarar även temperaturer på över 1000°C, vilket gör dem särskilt lämpliga vid infärgning av plaster och för keramik.[4][5][6] Spinellstrukturen gör dessutom att metaller som annars skulle varit giftiga har så låg biotillgänglighet att de inte längre anses skadliga.[5][7] Ett exempel är koboltblått, CoAl2O4, som också används i konstnärsfärger.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] H-J Meyer: Festkörperchemie i: H-J Meyer (red.), Riedel Moderne Anorganische Chemie, Walter de Gruyter, 2012, ISBN 978-3-11-024900-2. Läst 11 april 2018.
  2. ^ F. Bosi et al. Nomenclature and classification of the spinel supergroup European Journal of Mineralogy, vol. 31 nr. 1 (2019), s. 183 - 192. Läst 10 mars 2019.
  3. ^ Spinell-Supergruppe Mineralienatlas. Läst 10 mars 2019.
  4. ^ George Rangos: Inorganic Colored Pigments I: Robert A. Charvat (red.), Coloring of Plastics: Fundamentals. John Wiley & Sons, 2005, ISBN 0-471-13906-8. Läst 12 april 2018.
  5. ^ [a b] Gerhard Pfaff: Inorganic Pigments Walter de Gruyter GmbH & Co KG, 2017, ISBN 978-3-11-048450-2. Läst 12 april 2018.
  6. ^ Surface Coatings: Volume 1 Raw Materials and Their Usage Oil and Colour Chemists' Association. Springer, 1993. Läst 23 april 2018.
  7. ^ IMAP Group Assessment Report: Cobalt mixed oxide pigments National Industrial Chemicals Notification and Assessment Scheme (NICNAS). Läst 14 april 2018.