Hoppa till innehållet

Spironolakton

Från Wikipedia
Spironolakton
Läkemedel Redigera Wikidata
Typ av kemisk entitet Redigera Wikidata
Under­klass tillrent ämne
 kemisk förening
  ethanethioic acid S-(10,13-dimethyl-3,5'-dioxo-7-spiro[2,6,7,8,9,11,12,14,15,16-decahydro-1H-cyclopenta[a]phenanthrene-17,2'-oxolane]yl) ester Redigera Wikidata
Anv­änd­ningläkemedel Redigera Wikidata
Ste­reoi­so­mer of7|A-Spironolactone Redigera Wikidata
Kemisk formelC₂₄H₃₂O₄S Redigera Wikidata
SMILESCC(=O)SC1CC2=CC(=O)CCC2(C3C1C4CCC5(C4(CC3)C)CCC(=O)O5)C Redigera Wikidata
Isomeric SMILESCC(=O)S[C@@H]1CC2=CC(=O)CC[C@@]2([C@@H]3[C@@H]1[C@@H]4CC[C@]5([C@]4(CC3)C)CCC(=O)O5)C Redigera Wikidata
Defi­nie­rad dygnsdos (DDD)75 milligram Redigera Wikidata
Verksam bes­tånds­del iAldactone Redigera Wikidata
För behand­ling avhögt blodtryck, kronisk hjärtsvikt, anasarka, Conns sjukdom, hypokalemi Redigera Wikidata
Inte­ra­ge­rar fysiskt medMineralokortikoidreceptor Redigera Wikidata
Admi­nist­re­rings­vägperoral Redigera Wikidata
Laglig status (medicin)Black Box-varning Redigera Wikidata
Gra­vi­di­tets­ka­te­go­riAustralian pregnancy category B3, US pregnancy category C Redigera Wikidata
LiverTox like­li­hood scoreLiverTox toxicity likelihood category D Redigera Wikidata
Till­ver­ka­rePfizer Redigera Wikidata
Massa416,202 atommassenhet Redigera Wikidata
Subjekt har rollenvätskedrivande medel, Aldosteronantagonister, karcinogen, viktigt läkemedel Redigera Wikidata
Spironolaktons strukturformel

Spironolakton är ett läkemedel av klassen aldosteronantagonister och ett kaliumsparande diuretikum som används primärt för att behandla kronisk hjärtsvikt, Conns sjukdom, högt blodtryck samt ascites orsakad av skrumplever.[1] Det kan även användas som komplement till andra diuretika för att minska risken för kaliumförluster och hypokalemi.

Verkningsmekanism

[redigera | redigera wikitext]

Spironolakton är en aldosteronantagonist vilket innebär att den blockerar effekten av aldosteron. Aldosteron bildas normalt i binjurarna och binder till mineralkortikoidreceptorer i njuren vilket resulterar i ökad återupptag av vatten och natrium samt ökad utsöndring av kalium. Spironolakton hämmar aldosteronets effekt genom att binda till dess receptorer och blockera aldosteronet från att aktivera dessa vilket i sin tur leder till minskat återupptag av vatten och natrium samt minskad utsöndring av kalium. Till skillnad från eplerenon är spironolakton en mer oselektiv aldosteronreceptorantagonist vilket innebär att spironolakton också kan binda till androgenreceptorer och progesteronreceptorer vilket gör att spironolakton har en högre benägenhet att orsaka sexuella biverkningar.[2] Vid förekomst av sexuella biverkningar kan därför eplerenon vara ett ersättningsalternativ.

Biverkningar

[redigera | redigera wikitext]

Hyperkalemi är en vanligt förekommande biverkning vid användning av spironolakton, särskilt om patienten i fråga har kronisk njursvikt eller tar något annat läkemedel som hämmar RAAS, till exempel ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare. Även huvudvärk, magtarmbesvär och trötthet är biverkningar som är relativt vanliga.[1] Sexuella biverkningar som kan förekomma är gynekomasti, impotens och nedsatt sexlust.[1]

  1. 1 2 3 ”Spironolactone Accord (Filmdragerad tablett 25 mg) • FASS-text | FASS Vård”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20150717000054#side-effects. Läst 15 februari 2025.
  2. Patibandla, Saikrishna (2025). Spironolactone. StatPearls Publishing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK554421/. Läst 15 februari 2025