Springhöna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Springhöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Kurrichane Buttonquail 2016 01 01 2734.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljSpringhöns
Turnicidae
SläkteTurnix
ArtSpringhöna
T. sylvaticus
Vetenskapligt namn
§ Turnix sylvaticus
Auktor(Desfontaines, 1787)
Hitta fler artiklar om fåglar med
Turnix sylvaticus

Springhöna[2] (Turnix sylvaticus) är den mest spridda av springhönsen, en fågelfamilj som länge betraktades som hönsfåglar men som trots sitt likartade utseende egentligen tillhör ordningen vadarfåglar.[3] Arten är möjligen utdöd i Europa.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Springhönan är sällan sedd och uppmärksammas i första hand på sitt läte, ett mörkt nästan morrande hoande som upprepas varannan eller var tredje sekund några gånger.[4]

Vanligen får man syn på den när den lyfter från sitt gömställe med ett tydligt vingljud. Springhönan är med sin korta stjärt och lilla storlek, endast 15 centimeter, närmast lik vakteln. Vingarna är dock till skillnad från denna runda och korta. Övre vingtäckarna är ljusbruna och kontrasterar mot de svarta armpennorna. När den landar håller den karakteristiskt vingarna lyfta ett kort ögonblick.[4]

Har man tur att se den på marken visar den upp en brun ovansida, vit undersida med orange bröst och svarta prickar på bröstsidan. Springhönan är en av få fågelarter som kännetecknas av omvänd könsordning, där honan är mer färgglad än hanen.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Springhöna är mycket vida spridd och förekommer i stora delar av Afrika och Asien. Clements et al 2016 delar in den i nio underarter med följande utbredning:[3]

Arten förklarades dock officiellt utdöd på Iberiska halvön i november 2018 efter att inte ha setts där sedan 1981.[5] I Algeriet sågs den senast 1984, i Portugal 1973 och i Italien 1913.[6] 2011 återupptäcktes populationen i Marocko.[7] Tillfälligt har den setts i Frankrike, Oman och Sri Lanka.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln lever på torra hedar med låg växtlighet (dvärgpalm, afodill), men även exempelvis i gräsrika pumpaodlingar. Honan lägger tre till fem ägg i ett bo på marken mellan april och september.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett väldigt stort utbredningsområde, men tros minska i antal till följd av habitatförtörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Turnix sylvaticus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 56. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Andalusian Buttonquail declared extinct Artikel på magornitho.org
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Gutiérrez, C., Copete, J.L., Crochet, P.-A., Qninba, A. & Garrido, H. 2011. History, status and distribution of Andalusian Buttonquail in the WP. Dutch Birding 33: 75-93.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]