Större blomstickare
| Större blomstickare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Tangaror Thraupidae |
| Släkte | Blomstickare Diglossa |
| Art | Större blomstickare D. major |
| Vetenskapligt namn | |
| § Diglossa major | |
| Auktor | Cabanis, 1849 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Större blompickare | |
Större blomstickare[2] (Diglossa major) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Större blomstickare är en liten och aktiv sångarliknande tätting med den för släktet typiska uppböjda och krokförsedda näbben, lite som en burköppnare. Grå fjäderdräkt kontrasterar med kastanjebruna undre stjärttäckare, svart ögonmask, svart haka och silvergrå näbb. Jämfört med andra blomstickare är den betydligt större. Sången är udda, en blandad serie med ljusa pipande toner och hårda raspiga. De förra avges också som kontaktläte.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Större blomstickare förekommer i tepuis och delas in i fyra underarter:[3]
- Diglossa major gilliardi – södra Venezuela (Auyan-tepui i sydöstra Bolívar)
- Diglossa major disjuncta – sydöstra Venezuela (savannen i Bolívar)
- Diglossa major chimantae – sydöstra Venezuela (Chimantáa-tepui i Bolívar)
- Diglossa major major – sydöstra Venezuela och näraliggande norra Brasilien (Uei-tepui i Roraima)
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Större blomstickare hittas i höglänta skogar, över 1000 meters höjd i tepuier. Där är den lokalt ganska vanlig i fuktiga skogar och buskmarker. I mer högväxt skog ses den huvudsakligen i trädtaket men kan också röra sig ner till undervegetationen. Den påträffas ofta vid fruktbärande och blommande träd. Likt andra blomstickare livnär den sig på nektar som den tar genom att punktera blommor med den speciellt utformade näbben. Den tar även frukt. Fågeln slår ofta följe med kringvandrande artblandade flockar.[4]
Status[redigera | redigera wikitext]
Trots det begränsade utbredningsområdet och det faktum att den tros minska i antal anses beståndet vara livskraftigt av internationella naturvårdsunionen IUCN. [1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Diglossa major Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] Horita, C., E. R. Funk, C. H. Richart, and K. J. Burns (2020). Greater Flowerpiercer (Diglossa major), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.greflo1.01
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Diglossa major.
Wikimedia Commons har media som rör Diglossa major.- Läten på xeno-canto.org
|