Blåbrynad smygtimalia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Större smygtimalia)
Blåbrynad smygtimalia
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMarktimalior
Pellorneidae
SläkteTurdinus
ArtBlåbrynad smygtimalia
T. macrodactylus
Vetenskapligt namn
§ Turdinus macrodactylus
Auktor(Strickland, 1844)
Synonymer
Napothera macrodactyla
Större smygtimalia

Blåbrynad smygtimalia[2] (Turdinus macrodactylus) är en fågel i familjen marktimalior inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Blåbrynad smygtimalia är en rätt stor (19 cm) streckad brun timalia. På ovansidan är den streckad i ljusbrunt och svart från hjässan till ryggen. Övre stjärttäckarna är svagare tecknade och mer rostbruna, medan den är brun på vingar och stjärt. Övergumpen har långa uppfluffade fjädrar.

På huvudet syns vitaktig tygel, gråblå bar hud kring ögat som skiljs från hjässan av ett svart streck, svartbruna örontäckare och fläckat brunt och vitt som ett mustaschstreck. Undertill är den vit på haka, strupe och övre delen av bröstet med vissa bruna fläckar, inramat av ett svartaktigt bröstband (dock ej i underarten lepidopleura). Bröst och buk är brungrå med svaga men breda beigevita streck.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Blåbrynad smygtimalia delas upp i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Turdinus macrodactylus macrodactylus – sydvästra thailändska halvön och Malackahalvön
  • Turdinus macrodactylus macrodactylus – nordöstra Sumatra
  • Turdinus macrodactylus macrodactylusJava

Arten är utdöd i Singapore och ett obekräftat fynd har gjorts på Bali.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Blåbrynad smygtimalia har tidigare placerats i släktet Napothera. Genetiska studier har dock visat att arterna i släktet inte alls står varandra närmast.[4] Medlemmarna har därför brutits ut till andra släkten, där blåbrynad smygtimalia med förmodade släktingar lyfts ut till Turdinus.[3][5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Blåbrynad smygtimalia är stannfågel i städsegrön lövskog, sparsamt avverkad skog och bambuskog, upp till 700 meters höjd i Malaysia, på Java 900 meter. Den föredrar snår med rotting, salak, bambu och ingefära. Arten ses enstaka, i par eller i smågrupper födosöka nära marken på jakt efter ryggradslösa djur

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar mars–september på Java, på kontinenten december–juli. Det relativt stora skålformade boet av döda löv placeras 0,4–1 m ovan mark i rotting, en taggig palm eller Pandanus. Däri lägger den två ägg.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (NT).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Turdinus macrodactylus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.1). doi :  10.14344/IOC.ML.11.1.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]