Hoppa till innehållet

St John's College, Cambridge

Från Wikipedia
St John's College
Universitetet i Cambridge
St John's College
Engelska: The College of St John the Evangelist in the University of Cambridge
MottoSouvent me Souvient (fornfranska; grundaren Lady Margaret Beauforts motto)
Motto på svenskaJag minns ofta, minns mig ofta
Grundat1511
Donationsmedel£768.3m (2023)[1]
MasterHeather Hancock
Studerande på grundnivå634 (2022–23)
Studerande på avancerad nivå368 (2022–23)
SäteCambridge, England, UK
Koordinater52°12′29″N 0°07′00″Ö / 52.208055555556°N 0.11666666666667°Ö / 52.208055555556; 0.11666666666667
Webbplatswww.joh.cam.ac.uk
Heraldiskt vapen

St John's College, officiellt College of St John the Evangelist in the University of Cambridge,[2] är ett college inom universitetet i Cambridge, grundat 1511 av Tudor-modern Lady Margaret Beaufort.[3][4] I konstitutionella termer är skolan en välgörenhetsorganisation som grundades genom ett privilegiebrev daterat den 9 april 1511. Skolans mål, som anges i dess stadgar, är att främja utbildning, religion, lärande och forskning[5] Det är ett av de största collegena inom både Cambridge och Oxford sett till antalet studenter, med nära tusen inskrivna studenter 2025.[6][7] År 2022 rankades St John's på 6:e plats av 29 högskolor i Tompkinstabellen (den årliga ligatabellen för Cambridgecolleges) då 35 procent av studenterna hade förstklassiga utmärkelser.[8] Det är det näst mest välbärgade colleget i Oxbridge, näst efter Trinity College.[9]

Bland collegets medlemmar finns tolv Nobelpristagare, sju premiärministrar, tolv ärkebiskopar från olika länder, minst två prinsar och tre helgon.[10][11] Den romantiske poeten William Wordsworth studerade vid St John's, liksom William Wilberforce och Thomas Clarkson, två abolitionister som ledde rörelsen som gjorde slut på slaveriet i det brittiska imperiet. Prins William var knuten till skolan när han genomförde en universitetsdriven kurs i fastighetsförvaltning 2014.[12]

Den välkända kören vid St John's College har en tradition av liturgisk sång och har sjungit dagliga gudstjänster i St John's College Chapel sedan 1670-talet. Kören är för blandade åldrar och inte enbart för studenter. En tillhörande sångskola utvecklades 1955 till en fristående grundskola kallad St John's College School, som ligger inte långt ifrån colleget.[13]

St John's är känt för sina medlemmars framgångar i en mängd olika idrottstävlingar mellan collegen och för sin årliga majbal. Cambridgeapostlarna och Cambridge University Moral Sciences Club grundades av medlemmar av colleget. Traditionen med Oxford och Cambridge Boat Race började med en student från St John's, och skolans roddklubb Lady Margaret Boat Club är den äldsta på universitetet. År 2011 firade skolan 500 år, ett jubileum som präglades av besök från drottning Elizabeth II och prins Philip.[4][14][15]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Lady Margaret Beaufort som grundade colleget

På marken för dagens college låg på 1200-talet det klosterdrivna sjukhuset "Hospital of St John the Evangelist". Vid utgrävningar har runt tusen medeltida gravplatser från den tiden hittats i området.[16]

Sjukhusets sjukstuga låg där den östra gaveln av det nuvarande kapellet nu står.[17] År 1470 utvidgade Oxfords Universitets kansler Thomas Rotherham sjukhusets privilegier till medlemskap i universitetet.[16] Detta ledde till att St John's House, som det då kallades, fick status som college.[18] I början av 1500-talet var sjukhuset förfallet och led av brist på pengar. Lady Margaret Beaufort, som hade bekostat Christ's College, önskade grunda ett ytterligare college och valde sjukhusplatsen på förslag av hennes kaplan John Fisher, biskop av Rochester.[16] Lady Margaret dog dock utan att ha nämnt grundandet av St John's i sitt testamente, och det var till stor del Fishers arbete som såg till att skolan till slut grundades. Han var tvungen att få godkännande av kung Henrik VII, påven Julius II genom mellanhanden Polidoro Virgili och biskopen av Ely för att undertrycka det religiösa sjukhuset (som då bara hade en rektor och tre augustinerbröder) och omvandla det till ett college.

Colleget fick sina privilegier som sådant den 9 april 1511.[4] Ytterligare svårigheter uppstod när det gällde att få pengar från Lady Margarets dödsbo för att finansiera stiftelsen, och det var inte förrän den 22 oktober 1512 som en kodicill erhölls vid ärkebiskopen av Canterburys hov. I november 1512 tillät Kanslerrätten Lady Margarets testamentsexekutorer att betala för grundandet av colleget från hennes egendomar. När testamentsexekutorerna tog över fann de att de flesta av de gamla sjukhusbyggnaderna förfallit och inte gick att reparera, men de renoverade det tillhörande kapellet från 1200-talet och införlivade det i det nya colleget. Ett kök och en matsal lades till, och ett imponerande porttorn ("The great gate", dagens Huvudentré) byggdes för skolans statskassa. Dörrarna skulle stängas varje dag i skymningen och avskärma klostergemenskapen från omvärlden.

Under de följande 500 åren expanderade skolan västerut mot floden Cam och har nu tolv innergårdar, flest av alla college i Oxford eller Cambridge. De tre första innergårdarna är ordnade i fil. De ursprungliga byggnaderna inom colleget kom senare att kallas First Court och består bland annat av dagens Huvudentré och bankettsal. En ny biblioteksbyggnad invigdes 1628, nu kallad gamla biblioteket. Den ursprungliga kyrkobyggnaden från 1200-talet ersattes med en ny kyrkobyggnad 1869.[4]

Colleget har en relation till Shrewsbury School sedan 1578 då Thomas Ashton, alumni från St John's och skolans tidigare rektor, hjälpte till att utarbeta förordningar för att styra skolan. Enligt dessa beslut hade fogdarna (borgmästare efter 1638) befogenhet att utse Shrewsburys rektor, medan St John's fick ett akademiskt veto. Även om dessa förordningar upphörde 1758 har vissa traditioner fortsatt, som utnämningen av St Johns-akademiker till skolans styrande organ. En före detta rektor vid St John's, Chris Dobson, var ex officio guvernör för skolan från 2007.[19]

Lady Margaret Boat Club, namngiven efter collegets grundare, är St John's egna roddklubb och grundades 1825 som den första i sitt slag i Cambridge.[20] Den årliga roddtävlingen mellan Oxford och Cambridge startades 1829 av en elev vid St John's.[4]

Under första världskriget användes colleget för militärövning, medan många av anställda och studenter var inkallade. Under andra världskriget användes det 30 meter långa "Combination Room" vid brittiska arméns planering av invasionen av Normandie 1944.[4]

St John's College antog för första gången kvinnor i oktober 1981, när K. M. Wheeler utsågs till lärare, tillsammans med nio kvinnliga doktorander.[4] De första kvinnliga studenterna anlände ett år senare.[21]

Byggnader och områden

[redigera | redigera wikitext]
Huvudporten till St John's College på St John's Street, dekorerad med en staty av sitt skyddshelgon St Johannes och grundaren Margaret Beauforts vapen.

St John's ligger i det centrala collegeområdet av Cambridge, granne med Trinity College. Byggnaderna finns på båda sidor om floden Cam, med tillhörande sju hektar grönområde.[22] Colleget är byggt i flera omgångar, där varje delbyggnad består av en kringbyggd innergård ("court"). De ursprungliga byggnaderna från 1516, med huvudingång, kapell och bankettsal ("The Hall"), benämns First Court. Second Court, som innehåller "Combination Room", byggdes i Tudorstil och invigdes 1602.[4][23] Third Court byggdes på 1670-talet, och inkluderar Gamla Biblioteket som stod färdigt 1628. Den sista större tillbyggnaden kallas New Court, byggdes i nygotisk stil och blev klar 1831. New Court ligger på andra sidan (dvs västra sidan) om floden Cam.[4]

Huvudentrén och First Court nås från centrala Cambridge, medan New Court vetter mot ett större grönområde kallat The Backs, som delas med flera andra college.[24]

En ny byggnad med studentbostäder kallad Cripps, byggd i brutalistisk stil, invigdes 1967. Cripps är byggd i anslutning till New Court, och gav upphov till en ytterligare innergård kallad River Court.[25]

Huvudentrén

[redigera | redigera wikitext]

St John's Great Gate följer det samtida mönster som tidigare använts vid Christ's College och Queens' College. Huvudentrén är krenelerad och utsmyckad med grundaren Lady Margaret Beauforts vapen. Ovanför detta syns hennes emblem, Lancasters och Portcullis röda ros. Collegevapnen flankeras av heraldiska djur som kallas "yales", mytiska varelser med elefantsvansar, antilopkroppar, gethuvuden och skruvade horn. Ovanför dem finns ett tabernakel som innehåller en sockelfigur av evangelisten Johannes, en örn vid hans fötter och en symbolisk, förgiftad kalk i hans händer. Valvet ovanför är samtida med tornet och kan ha designats av William Swayne, en murarmästare vid King's College Chapel.[26]

First Court

[redigera | redigera wikitext]

First Court nås via Great Gate och är mycket arkitektoniskt varierad. First Court består av byggnaderna på marken från det ursprungliga sjukhuset och byggdes i Tudorstil mellan 1511 och 1520. Även om den sedan dess har förändrats gradvis, är den främre (östra) murväggen fortfarande i stort sett densamma som den såg ut när den först uppfördes på 1500-talet.[27] Den södra väggen fick en ny fasad mellan 1772 och 1776 i georgiansk stil av den lokala arkitekten James Essex, som en del av ett misslyckat försök att modernisera hela innergården på samma sätt. Den mest dramatiska förändringen av den ursprungliga Tudor-gården är dock fortfarande den viktorianska ändringen av den norra väggen, som innebar rivning av det ursprungliga medeltida kapellet och uppförandet av en ny, mycket större uppsättning byggnader på 1860-talet. Bland dessa finns kapellet, ritat av Sir George Gilbert Scott, som i sin interiör innehåller några delar som sparats från det ursprungliga kapellet. Det är den tredje högsta byggnaden i Cambridge (mer nedan). Förändringen av den norra muren gjorde det nödvändigt att omstrukturera de anslutande delarna av First Court. Ytterligare ett burspråk lades till för att förstora skolans bankettsal, och en ny byggnad uppfördes norr om Great Gate.

Delar av First Court användes som fängelse 1643 under det engelska inbördeskriget.

I april 2011 besökte drottning Elizabeth II St John's College för att inviga en ny gångväg i First Court, som passerar nära ruinerna av det gamla kapellet.

Bankettsalen

[redigera | redigera wikitext]
Matsalen från 1500-talet med sitt trätak

Skolans bankettsal har ett fint trätak, målat i svart och guld och dekorerat med dess välgörares rustningar. Salen är fodrad med träpanel från 1529 och har en läktare med fem travéer, krönta av det kungliga vapnet. Ovan finns ett sexkantigt gallerfönster från 1703. Rummet utökades från fem till åtta burspråk efter ritningar av Sir George Gilbert Scott 1863. Salen har två burspråk med heraldiskt glas från 1400-talet till 1800-talet. År 1564 red drottning Elisabet I in i matsalen på hästryggen under ett statsbesök i Cambridge.[28]

Second Court

[redigera | redigera wikitext]

Second Court, som byggdes mellan 1598 och 1602, har beskrivits som "den finaste Tudorgården i England". Byggd ovanpå de rivna fundamenten till en tidigare, mycket mindre innergård, påbörjades Second Court 1598 efter ritningar av Ralph Symons från Westminster och Gilbert Wigge från Cambridge. Deras ursprungliga arkitektoniska ritningar finns i skolans bibliotek och är de äldsta bevarade ritningarna för en universitetsbyggnad i Oxford eller Cambridge.[29] Bygget finansierades av grevinnan av Shrewsbury, vars vapen och staty står ovanför gårdens västra porthus.

Gårdens burspråk ger kanske det mest slående intrycket, även om det dominerande Shrewsbury Tower i väster är det mest imponerande. Detta porthus, byggt som en kopia av skolans huvudentré, innehåller en staty av välgöraren Mary Talbot, grevinna av Shrewsbury, som lades till 1671. Bakom burspråket i den norra längan ligger Long Gallery, ett "promenadrum" som innan det delades upp var 45 meter långt. I detta rum undertecknades fördraget mellan England och Frankrike som fastställde äktenskapet mellan kung Karl I av England och drottning Henrietta Maria. På 1940-talet planerades delar av landstigningarna på D-dagen där.

Third Court och Old Library
Det gamla biblioteket, invigt 1628.

Biblioteket

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: St John's College Old Library, Cambridge

Det gamla biblioteket byggdes 1624, till stor del med medel som donerats av John Williams, biskop av Lincoln. När Williams fick höra om collegets akuta behov av mer biblioteksutrymme donerade han 1 200 pund anonymt, avslöjade senare sin identitet och donerade totalt 2 011 pund till bibliotekets totala kostnad på 3 000 pund.[30] Bibliotekets burspråk vetter mot floden Cam och har bokstäverna "ILCS" på sig, som står för Iohannes Lincolniensis Custos Sigilli, eller "John of Lincoln, Keeper of the Seal". Den ursprungliga avsikten med colleget hade varit att uppföra en elegant klassisk byggnad som stöddes av pelarportiker, men biskop Williams insisterade på en mer traditionell design. Således, även om skolan i övrigt har få exempel på neoklassisk design, står biblioteket som ett av de tidigaste exemplen på engelsk nygotisk arkitektur.

Third Court

[redigera | redigera wikitext]

Third Court nås genom Shrewsbury Tower, som mellan 1765 och 1859 inhyste ett observatorium. Var och en av gavlarna runt innergården byggdes i en annan stil. Efter färdigställandet av biblioteket 1624 lades de sista sidorna till mellan 1669 och 1672, efter att skolan hade återhämtat sig från traumat av det engelska inbördeskriget. Tilläggen inkluderade en fin uppsättning byggnader med klockgavlar som vetter mot floden Cam och ett blindfönster som var utformat för att lösa problemet med att förbinda det fönsterförsedda biblioteket med resten av gården.

Kitchen Court

[redigera | redigera wikitext]

Denna lilla innergård, som bildas inom väggarna i den gamla Kitchen Lane, används som en uteservering.

Wren Bridge

[redigera | redigera wikitext]

Denna bro utgår från Kitchen Lane och var den första stenbron som restes över floden Cam vid St John's College. Den ligger söder om Suckarnas bro och ersatte en träbro som hade stått på platsen sedan skolans tidiga dagar som sjukhus. Sir Christopher Wren lämnade in ritningar för bron, men den byggdes så småningom på en annan plats av en lokal murare, Robert Grumbold, som också byggde Trinity College Library. Grumbolds arbete baserades på Wrens design, och bron har blivit känd som "Wren Bridge".

Suckarnas bro

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Suckarnas bro, Cambridge
"Suckarnas bro", mellan Third Court och New Court.

Bron som förbinder Third Court med New Court kallades ursprungligen New Bridge. Även om den har få likheter med sin namne i Venedig, är den nu allmänt känd som Suckarnas bro. Det är en av de mest fotograferade byggnaderna i Cambridge och beskrevs en gång av den besökande drottning Victoria som "så vacker och pittoresk".[31] Det är en enkelspannsbro av sten med en mycket dekorativ nygotisk täckt gångväg. Det finns en arkad med tre burspråk i den östra änden av bron. Arkitekt var Henry Hutchinson. [32]

New Court

[redigera | redigera wikitext]

New Court från 1800-talet, som förmodligen är en av de mest kända byggnaderna i Cambridge, var den första större byggnaden som byggdes av colleget på västra sidan av floden. New Court ritades av Thomas Rickman och Henry Hutchinson och byggdes mellan 1826 och 1831 för att rymma skolans snabbt ökande antal studenter. Trots skolans ursprungliga avsikt att få arkitekterna att bygga ytterligare en kopia av Second Court, accepterades planer på en fashionabelt romantisk byggnad i "gotisk" stil. Det är också troligt att beslutet att använda den nygotiska stilen gjordes för att efterlikna och konkurrera med den nygotiska King's College, designad av William Wilkins och redan två år under konstruktion vid tiden för St Johns beställning. Det är en tresidig innergård med höga byggnader från nygotisk stil, stängd på fjärde sidan av en öppen, sjudelad korsvälvd korsgång och port. Den är fyra våningar hög, har tinnar och fialer. Huvudportalen har ett solfjädervalv med en stor åttkantig ribbvalv, som liknar den i taket som finns i biskop Alcocks kapell från slutet av 1400-talet i katedralen i Ely. Interiören i huvudbyggnaden har behållit många av sina ursprungliga detaljer, inklusive ribbade gipstak. Dess framträdande läge (särskilt när det skymtar från floden) och den flamboyanta, nivåindelade designen har lett till att den har fått smeknamnet "The Wedding Cake".

Kapellet

[redigera | redigera wikitext]
Interiören av St John's College Chapel

Kapellet i St John's College nås via det nordvästra hörnet av First Court. Det byggdes mellan 1866 och 1869 för att ersätta det mindre medeltida kapellet som daterades till 1200-talet. Det byggdes in över First Courts innergård för att få plats. Den ursprungliga kyrkan revs, men vissa detaljer från den flyttades över till den nya, såsom kyrkbänkarna från 1500-talet.[13][33] När skolans administration 1861 beslutade att en ny byggnad behövdes, valdes Sir George Gilbert Scott som arkitekt. Han hade nyligen avslutat arbetet med kapellet vid Exeter College, Oxford, och började bygga kapellet vid St John's College efter liknande linjer, med inspiration från Sainte-Chapelle i Paris.

St John's College Chapel ritades av Sir George Gilbert Scott

Välgöraren Henry Hoare erbjöd en handpenning på 3000 pund för att finansiera kapellets bygge, och dessutom lovade han att betala 1000 pund per år om ett torn lades till Scotts ursprungliga planer, som bara hade inkluderat en liten spira. Arbetet påbörjades, men Hoares död i en järnvägsolycka gjorde att skolan saknade 3000 pund för att få den förväntade donationen. Tornet var färdigt, fyllt med fönstergaller men saknade klockor.[34] Tornet är 50 m högt.[35]

I kapellets förrum finns statyer av Lady Margaret Beaufort och John Fisher. Inne i byggnaden finns ett vapenhus med stenvalv, i vars ände hänger en "Korsavläggning" av Anton Rafael Mengs, färdigställd omkring 1777. Misericordia och paneler är från 1516 och har räddats från det gamla kapellet. Kapellet innehåller en del glas från 1400-talet, men det mesta göts av Clayton och Bell, Hardman och Wailes omkring 1869. Fristående statyer och plaketter hedrar minnet av välgörare som James Wood, rektor 1815–1839, samt alumner som William Wilberforce, Thomas Clarkson och William Gilbert. Det går att klättra upp i collegetornet via en liten dörr på First Court. Denna uppgång stängdes dock 2016 under den tid som viktiga strukturella reparationer utfördes på tornets tinnar och tak. Kyrktornet reser sig över det övriga colleget och bidrar till stadssilhuetten av Cambridge. Enligt tradition sjunger St John's College Choir uppifrån tornet vid Kristi Himmelsfärd.[13]

Kapellet är omgivet på tre sidor av stora sakramentshus som utgör en del av de yttre strävpelarna. Var och en innehåller en staty av en framstående högskolealumn eller välgörare.

Master's Lodge

[redigera | redigera wikitext]

St John's Master's Lodge ligger i en gräsbevuxen glänta norr om Third Court. Den byggdes samtidigt som det nya kapellet uppfördes och har Tudorinredning, träpaneler, porträtt och andra reliker från den rivna norra flygeln av First Court. Den har en stor trädgård, och på vintern har de västligaste rummen en fantastisk utsikt över skolans gamla bibliotek, floden Cam och Suckarnas bro. Arkitekt var Sir George Gilbert Scott.

School of Pythagoras

[redigera | redigera wikitext]

Väster om Cripps Building ligger School of Pythagoras. Den byggdes omkring år 1200 och är 300 år äldre än skolan och är både den äldsta sekulära byggnaden i Cambridge och den äldsta byggnaden som kontinuerligt används av ett universitet i Storbritannien. Byggnaden fungerar nu som plats för skolans arkiv. Bredvid School of Pythagoras ligger Merton Hall. Från 1266 till 1959 ägdes både School of Pythagoras och Merton Hall av Merton College, Oxford.[36] Merton Court är skolans elfte och västligaste innergård.

Byggnader och innergårdar efter 1900

[redigera | redigera wikitext]
Old Divinity School

Väster om kapelltornet ligger Chapel Court, som byggdes tillsammans med North Court och Forecourt på 1930-talet för att ta hänsyn till en ökning av antalet studenter. North Court ligger strax norr om Chapel Court och Forecourt ligger österut mot St John's Street. Den senare används delvis som parkeringsplats för lärarna och leder till det som nu är Porters' lodge och huvudentré till skolan. Alla tre innergårdarna ritades av arkitekten Edward Maufe.

Ytterligare ökningar av antalet studenter efter andra världskriget ledde till att skolan ökade antalet bostadshus. Cripps Building byggdes i slutet av 1960-talet för att tillgodose denna efterfrågan. Den ligger precis bakom New Court och bildar två innergårdar (Upper och Lower River Court). Byggnaden är ritad av arkitekterna Philip Powell och Hidalgo Moya och är kulturminnesmärkt efter att ha fått en utmärkelse från British Architectural Institution. Den anses vara ett exempel på det sena 1900-talets arkitektoniska stil och är uppkallad efter sin främsta välgörare Humphrey Cripps.[37] År 2014 genomgick byggnaden ett omfattande renoveringsprogram, som omfattade renovering av bostäder och strukturella reparationer, inklusive rengöring av Portlandskalksten som byggnaden är gjord av.[38]

År 1987 stod byggandet av Fisher Building klart. Byggnaden är uppkallad efter kardinal John Fisher och innehåller undervisningsrum, konferensfaciliteter och en studentdriven universitetsbiograf. Den ritades av arkitekten Peter Boston.

Mittemot skolans stora port ligger All Saints' Yard. Komplexet består av byggnaderna i den så kallade "Triangle Site", en samling byggnadsstrukturer som ägs av skolan. Ett omfattande renoveringsprojekt som slutfördes 2012 hade en budget på cirka 9,75 miljoner pund. Gårdens mittpunkt är Corfield Court, uppkallad efter projektets främsta välgörare Charles Corfield. Platsen har ingångar via en av två kortaktiverade grindar eller genom School of Divinity, som är den största byggnaden på platsen och byggdes mellan 1878 och 1879 av Basil Champneys för University of Cambridges teologiska fakultet på mark som arrenderades av St John's College. Kontrollen över byggnaden återgick till St John's när den teologiska fakulteten flyttade till en ny byggnad på Sidgwick-tomten år 2000.

Second Court i St John's College
Second Court i St John's College


Collegekören

[redigera | redigera wikitext]
Taket i kapellet
Huvudartikel: Choir of St John's College, Cambridge

Kören i St John's College har en tradition av religiös musik och har sjungit de dagliga gudstjänsterna i College Chapel sedan 1670-talet. Gudstjänsterna följer den engelska kyrkans katedraltradition, där aftonsång sjungs under terminen sex dagar i veckan och eukaristin sjungs på söndagsmorgnar. Sedan 2023 leds kören av Christopher Gray, som tidigare var körledare och organist vid Truro Cathedral.[39] Pojkarna och flickorna i kören utbildas och är inackorderade vid St John's College School. Under universitetsloven gör kören engagemang på andra håll. De senaste turnéerna har tagit den till platser som Nederländerna, USA och Japan.[40]

Kören har en omfattande diskografi med nästan 100 kommersiella utgåvor som går tillbaka till 1950-talet när den signerades till skivbolaget Decca/Argo under George Guest. Kören har sedan dess haft framgångsrika skivkontrakt med Hyperion Records och Chandos Records, vilket har resulterat i många kritikerutmärkelser, bland annat en Gramophone Editor's Choice-val för 2015 års samling The Call.[41] År 2016 skrev kören på för Signum Records på St John's College. Den första inspelningen av denna satsning var en samling musik av den samtida kompositören Jonathan Harvey som släpptes i maj 2016 och hamnade på andra plats på de brittiska specialiserade klassiska listorna. Förlaget kommer också att ge ut icke-körinspelningar av nuvarande och tidigare medlemmar av colleget.[42]

I oktober 2021 tillkännagavs att flickor och kvinnor skulle gå med i kören på St John's College, vilket gjorde den till den första kören på ett college i Oxford eller Cambridge som kombinerar "mäns och kvinnors röster hos både vuxna och barn".[43]

Körens körstudenter bildar också harmonigruppen The Gents of St John's. Deras repertoar sträcker sig från 1400-talet fram till idag, och konsertturnéer har tagit dem till Europa, USA och Japan. De erbjuder en blandning av klassisk a cappella-musik och folksånger, samt covers av de senaste listhitsen och lättsam underhållning, och är värd för en årlig julkonsert och trädgårdsfest.[44]

St John's Voices

[redigera | redigera wikitext]

Skolan hade också en blandad vuxenkör, St John's Voices, som grundades 2013 för att låta kvinnliga medlemmar av skolan delta i körtraditionen. Den bestod av ett 30-tal medlemmar och uruppförde 3 verk.[45] I mars 2024 fick St John's Voices ett skriftligt meddelande från colleget om att de skulle upplösas i juni 2024. Detta beslut av skolan möttes av omfattande kontroverser, eftersom sopranstudenter vid skolan inte skulle kunna sjunga i en högskolekör. Detta utlöste en kampanj av medlemmar i St John's Voices mot upplösningen, med ett öppet brev där de hävdade att beslutet var "bakåtsträvande" och att antagningen av kvinnliga sångare i kören vid St John's College hade "använts som vapen mot själva existensen av en annan ensemble, förmodligen i namn av att bredda möjligheterna".[46] Det öppna brevet uppmärksammades i nationell media av The Guardian, The Daily Telegraph and The Independent, med anmärkningsvärda anhängare som den tidigare ärkebiskopen av Canterbury och rektorn Magdalene College Rowan Williams, musikchefen för London Symphony Orchestra Sir Simon Rattle, mezzosopranen Dame Sarah Connolly och kompositören John Rutter.[46][47][48][49]

Traditioner och legender

[redigera | redigera wikitext]
Lady Margaret Hall, Oxford University shares its motto with the college having been founded to honour the legacy of the foundress
Lady Margaret Hall delar sitt motto med högskolan, som har grundats för att hedra arvet från grundaren

Motto

[redigera | redigera wikitext]

Högskolans motto är det fornfranska souvent me souvient av Lady Margaret Beaufort. Den är inskriven över grindar, balkar och inom tympana över hela högskolan och fungerar som en trippel ordvits. Det betyder "ofta kommer jag ihåg", "tänker ofta på mig" och när det uttalas (genom att utnyttja homonymen souvent me sous vient), "jag passerar ofta under den" (med hänvisning till inskriptionerna). St John's delar sitt motto med Christ's College, Cambridge och Lady Margaret Hall, Oxford, som också hedrar Lady Margaret Beaufort.

Skolbön

[redigera | redigera wikitext]

Collegebönen läses i slutet av kapellets gudstjänster. Det anspelar på Johannesevangeliet där det antas att författaren anonymt nämner sig själv som den lärjunge som Jesus älskade:[50] "Bless, O Lord, the work of this College, which is called by the name of thy beloved disciple; and grant that love of the brethren and all sound learning may ever grow and prosper here, to thy honour and glory, and to the good of thy people, who, with the Father and the Holy Spirit, livest and reignest, one God, world without end. Amen." ("Välsigna, o Herre, arbetet i detta college, som är uppkallat efter din älskade lärjunges namn; Och låt brödernas kärlek och all sund lärdom alltid växa och blomstra här, till din ära och ära och till nytta för ditt folk, som med Fadern och den Helige Ande lever och regerar, en enda Gud, en värld utan ände. Amen.")[51]

Bordsbön

[redigera | redigera wikitext]

Skolans bordsbön brukar läsas före och efter middagen i bankettsalen. Att läsa bordsbön före middagen (ante prandium) är vanligtvis en plikt för en lärd vid universitetet; bordsbön efter middagen (post prandium) läses av rektorn eller den äldste läraren. De bordsböner som används i St John's har varit i kontinuerligt bruk under några århundraden och det är känt att ante prandium är baserat på medeltida monastiska modeller. Bönen läses strax efter det att lärarna kommit in i salen, signalerad genom att en gonggong ljuder och åtföljs av ringningen av skolans böneklocka. Ante prandium läses efter att lärarna har inträtt och post prandium efter att de har slutat äta.

Rivalitet med Trinity

[redigera | redigera wikitext]
Bron mellan St John's och Trinity

St John's är fortfarande en stor rival till Trinity College, som är dess främsta konkurrent inom sport och akademi. Rivaliteten kan spåras till att Henrik VIII av England grundade Trinity efter att ha beordrat avrättningen av John Fisher, vars insatser hade säkerställt grundandet av St John's. Under årens lopp har många anekdoter och myter uppstått, som involverar studenter och lärare från båda skolorna. Rivaliteten anges ofta som anledningen till att Trinitys äldre innergårdar inte har några "J"-trappor, trots att de inkluderar andra bokstäver i alfabetisk ordning (det bör nämnas att en mycket mer trolig orsak är frånvaron av bokstaven "J" i det latinska alfabetet). Det finns också två små mynningsladdade kanoner på Trinitys bowlingbana som pekar i riktning mot Johns, även om denna orientering kan vara en tillfällighet. På samma sätt sägs örnen på toppen av ingången till St John's New Court ha skulpterats så att den till och med skyr synen av sin grannrival. I allmänhet upprätthåller dock skolorna ett hjärtligt förhållande till varandra; kamratskapet ledde till att atomkärnan klyvdes 1932 av Ernest Walton (Trinity) och John Cockcroft (St John's), för vilket de tillsammans fick Nobelpriset i fysik 1951.

New Courts klocktorn

[redigera | redigera wikitext]
New Court och de tomma urtavlorna

New Courts centrala kupol har fyra tomma urtavlor. Dessa är föremål för olika apokryfiska förklaringar. En legend hävdar att en lag som begränsade antalet klämtande klockor i Cambridge gjorde det olagligt att lägga till en mekanism. Någon sådan begränsning är inte känd. Mer troliga förklaringar är Hutchinsons rädsla för att installationen av en urtavla skulle förstöra byggnadens symmetri och att skolans ekonomiska situation i början av 1800-talet gjorde det omöjligt att färdigställa den.

Andra legender som förklarar frånvaron av urtavlor hävdar att St John's och dess granne Trinity var engagerade i en kapplöpning för att bygga det sista (eller högsta) klocktornet i Cambridge. Förmodligen skulle den som blev klar först (eller var längst) tillåtas att hysa den "sista" klämtande klockan i Cambridge. Trinity's Tower färdigställdes först (eller, i en annan version av samma berättelse, gjordes högre över en natt genom att lägga till en träkupol), och dess klocka fick stå kvar. I själva verket var färdigställandet av den nya innergården och Trinity-klockan (som finns i kung Edvards torn) åtskilda av nästan två århundraden. Trinitys berömda dubbelslående klocka installerades på 1600-talet av den dåvarande rektorn Richard Bentley, en tidigare student vid St John's, som dikterade att klockan skulle klämta en gång för Trinity och en gång för hans alma mater St John's.[52]

Ätande av svan

[redigera | redigera wikitext]

Det sägs att lärarna vid St John's är de enda personer utanför den kungliga familjen i Storbritannien som får äta omärkta knölsvanar. Staten (den brittiska monarken) behåller äganderätten till alla omärkta knölsvanar i öppet vatten, men kungen utövar bara sin äganderätt på vissa sträckor av Themsen och dess omgivande bifloder. Äganderätten till svanar i Themsen delas lika mellan kronan, Vintners' Company och Dyers' Company, som fick äganderätt av kronan på 1400-talet.

Spöken

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den populära legenden är St John's hemsökt av några spöken. År 1706 "drev fyra lärare" ut några spöken från ett hus mittemot skolan genom att hota att avfyra sina pistoler mot de ställen där stönen och suckarna kom ifrån. Den andra innergården är förmodligen hemsökt av spöket av den tidigare studenten och rektorn James Wood. Wood var så fattig att han inte hade råd att lysa upp sitt rum och utförde ofta sitt arbete i den väl upplysta trappan.[53]

Studentliv

[redigera | redigera wikitext]

Byggnaderna i St John's College inkluderar kapellet, bankettsalen, det gamla biblioteket, ett mer modernt "nytt" bibliotek, en bar och gemensamma rum för lärare, studenter och doktorander. Det finns också stora trädgårdar, gräsmattor, en närliggande idrottsplats, en collegeskola och ett båthus. Boende på plats tillhandahålls för alla studenter och doktorander. Detta är i allmänhet rymligt, och många grundutbildningsrum består av "uppsättningar" av vardagsrum och sovrum, där två studenter delar en svit med två sovrum, ett kök och ett badrum. Medlemmar i colleget kan välja att äta antingen i bankettsalen, där trerätters middagar med silverbestick serveras sex kvällar i veckan, eller i Buttery, där mat kan köpas från en buffé i cafeteriastil.

Högskolan har ett omfattande bibliotek som kompletterar universitetsbiblioteken. De flesta grundutbildningar utförs på högskolan, men för vissa specialämnen kan studenter skickas till handledare på andra högskolor.

Flottan av punts hålls i en specialbyggd puntpool bakom Cripps Building. Puntbåtar är tillgängliga för användning av alla medlemmar i högskolan såväl som alumner.[54]

St John's tenderar att rankas nära mitten av Tompkinstabellen över grundutbildningsresultat, med en genomsnittlig position på 12.8 sedan 1997.

Sport

[redigera | redigera wikitext]
Lady Margaret Boat Club
St John's Playing Fields

Colleget har en idrottshistoria och har haft framgång i de flesta av de stora sporterna som erbjuds i Cambridge. Högskolan har ett konditionsgym och ett viktgym på plats och har orörda planer precis bakom colleget.

Högskolans hockeyklubb är en av de största studentidrottsklubbarna på skolan, med över 50 aktiva medlemmar från och med 2024. Laget har haft stora framgångar, bland annat har det vunnit Division One League-titeln varje år från 2019 till 2024. St John's är det enda colleget i Cambridge som har mer än ett mixat hockeylag, med fyra lag.[55] Legenden säger att grundandet av hockeyklubben är äldre än själva colleget.

The Red Boys, St John's College Rugby Club, vann Division One League-titeln nio år i rad, innan de förlorade mot Jesus College 2010-11, och Cuppers Trophy 6 år i rad från 2006 till 2011, vilket gjorde det till ett av de mest framgångsrika collegelagen i Cambridges historia. Redboys upptar arton av de tjugofyra plattorna på den nuvarande Division One League Shield och tretton av de sjutton namnen på Cuppers-trofén. Sedan 2014 har klubben tagit hem fyra Cuppers-troféer (senast 2023 då de gick obesegrade och vann ligatiteln), tre Division One League Shields och den första Sevens Shield 2016–17. Säsongen 2016-17 va Redboys obesegrade.

St John's producerar regelbundet en stark kontingent av universitetsspelare men ser också till att nya spelare utvecklas och får speltid snabbt. Rugbyklubben har producerat flera anmärkningsvärda alumner, inklusive den tidigare RFU-chefen Francis Baron, tidigare Newcastle Falcons, England och Lions fly-half och tidigare RFU-chef för Elite Rugby Rob Andrew och Battlestar Galactica-skådespelaren Jamie Bamber.

Collegeroddklubben Lady Margaret Boat Club (LMBC) är den äldsta på universitetet och grundades 1825. Trots många rykten om klubbens namn var den bara den mest framgångsrika av de många båtklubbar som etablerades på högskolan på 1800-talet. På samma sätt är LMBC:s traditionella rival Boat Club of Trinity College känd som "First and Third" på grund av att den bildades från två ursprungliga klubbar.

May Ball

[redigera | redigera wikitext]

St John's är värd för en stor och vanligtvis spektakulär majbal, som traditionellt hålls på tisdagen i majveckan. Under de senaste åren har biljetter endast varit tillgängliga för Johnians och deras gäster. Bland höjdpunkterna finns ett extravagant fyrverkeri och en mängd olika musikakter som under de senaste åren har inkluderat Rudimental, Gorgon City och Katy B.[56] Majbalen organiseras av kommittén, som vanligtvis består av 20 studenter från högskolan, med roller som sträcker sig från chef för mat, dryck, säkerhet, scen, kreativitet, logistik, sysselsättning, och verkställande kommittén med en ordförande, vice ordförande och juniorkassör. The Ball utmärker sig genom att vara den största studentfesten i Oxbridge. Den första balen ägde rum 1888 och har sedan dess ansetts vara en av de mest påkostade universitetsfesterna i slutet av året. Temat hålls hemligt fram till själva natten.[57]

Alumner

[redigera | redigera wikitext]

Kända alumner från St Johns (kallade "Johnians") inkluderar både Nobelpristagare, premiärministrar, ärkebiskopar, minst två prinsar och tre helgon, däribland:[7][58]

Nobelpristagare som gått på St Johns inkluderar Edward Appleton (fysikpriset 1947),[63] Frederick Sanger (kemipriset 1958),[64] Maurice Wilkins (kemipriset 1973),[65] och Roger Penrose (fysikpriset 2020)[66].

St John's och avskaffandet av den brittiska slavhandeln

[redigera | redigera wikitext]

Flera av St John's studenter var inblandade i ansträngningarna att avskaffa den brittiska slavhandeln som kulminerade i Slave Trade Act 1807. I synnerhet var Thomas Clarkson, William Wilberforce, Thomas Gisborne och Thomas Babington aktiva i Kommittén för avskaffandet av slavhandeln och andra abolitionistiska strävanden.[69]

Som en del av högtidlighållandet av tvåhundraårsminnet av 1807 års lag, och som representant för ett av Ivy League-universiteten som erbjöd ett amerikanskt historiskt perspektiv på Triangelhandeln, höll ordförande Ruth J. Simmons från Brown University (själv en ättling till amerikanska slavar) en offentlig föreläsning vid St John's College med titeln "Hidden in Plain Sight: Slaveri och rättvisa i Rhode Island" den 16 februari 2007. St John's College var värd för några av evenemangen i samband med åminnelsedagen,[70] bland annat en akademisk konferens och en gospelmässa i College Chapel med London Adventist Chorale.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 september 2025.=
  1. ^ ”Annual report and Financial Statements for the year ended 30 June 2023”. Annual report and Financial Statements for the year ended 30 June 2023. St John's College, Cambridge. 11. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2024. https://web.archive.org/web/20241007090558/https://www.joh.cam.ac.uk/sites/default/files/documents/St%20John%27s%20College%20RCCA%202022-23.pdf. Läst 3 oktober 2025. 
  2. ^ A History of St John's College, produced by Tim Rawle Associates, Cloister Press, p. 1
  3. ^ Baker, Thomas (2009). History of the College of St. John the Evangelist, Cambridge. sid. 1. ISBN 978-1-108-00375-9 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] ”The History of St John's College - St John's College, Cambridge” (på engelska). www.joh.cam.ac.uk. https://www.joh.cam.ac.uk/about-us/our-history/the-history-of-st-johns-college. Läst 15 augusti 2025. 
  5. ^ ”Research”. St John's College, Cambridge. 2014. http://www.joh.cam.ac.uk/research/. 
  6. ^ ”St John's College | Undergraduate Study”. www.undergraduate.study.cam.ac.uk. https://www.undergraduate.study.cam.ac.uk/colleges/st-johns-college. Läst 19 augusti 2025. 
  7. ^ [a b] ”Welcome from the Master - St John's College, Cambridge” (på engelska). www.joh.cam.ac.uk. https://www.joh.cam.ac.uk/about-us/welcome-from-the-master. Läst 16 augusti 2025. 
  8. ^ Adams, Richard; Greenwood, Xavier (28 maj 2018). ”Oxford and Cambridge university colleges hold £21bn in riches”. The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/education/2018/may/28/oxford-and-cambridge-university-colleges-hold-21bn-in-riches. Läst 18 mars 2023. 
  9. ^ ”Oxford and Cambridge universities hold 21bn in riches”. the Guardian. 28 maj 2018. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/education/2018/may/28/oxford-and-cambridge-university-colleges-hold-21bn-in-riches. 
  10. ^ ”Biographical History page”. St John's College, Cambridge. 2014. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927004149/http://www.joh.cam.ac.uk/library/biographical/bioghistory/. Läst 16 augusti 2025. 
  11. ^ "Johnian Nobel Laureates". St John's College, Cambridge. 2016. Retrieved 5 May 2016. http://www.joh.cam.ac.uk/johnian-nobel-laureates/laureates Arkiverad 4 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 4 June 2016
  12. ^ ”Prince William opens St John's College Archive Centre”. Prince William opens St John's College Archive Centre. 15 October 2015. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807133716/http://www.joh.cam.ac.uk/prince-william-opens-st-john%E2%80%99s-college-archive-centre. Läst 16 augusti 2025. 
  13. ^ [a b c] ”History” (på brittisk engelska). www.sjcchoir.co.uk. Saint Johns Choir. https://www.sjcchoir.co.uk/about/history/. Läst 15 augusti 2025. 
  14. ^ ”Britain's Queen Elizabeth II arrives at St John's College at the...” (på amerikansk engelska). Getty Images. 24 augusti 2022. https://www.gettyimages.com/detail/news-photo/britains-queen-elizabeth-ii-arrives-at-st-johns-college-at-news-photo/1242681694. Läst 15 augusti 2025. 
  15. ^ ”In Pictures: The Queen in Cambridge”. BBC News. 27 april 2011. https://www.bbc.co.uk/news/uk-england-cambridgeshire-13209080. 
  16. ^ [a b c] Salzman, L.F., red (1948). A History of the County of Cambridge and the Isle of Ely. "2". Victoria County History. Sid. 303–307. http://www.british-history.ac.uk/vch/cambs/vol2/pp303-307. 
  17. ^ Robert Willis; John Willis Clark (1886). The architectural history of the University of Cambridge and of the colleges of Cambridge and Eton: Volume 4. Cambridge University Press. https://archive.org/details/architecturalhi02willgoog/page/n88. 
  18. ^ Cooper, Charles Henry (1842). Annals of Cambridge. "1". Warwick and Co. Sid. 254. https://archive.org/details/annalsofcambridg01coopuoft. 
  19. ^ ”Governing Body Members' Details”. Shrewsbury School. 20 December 2012. https://www.shrewsbury.org.uk/page/governing-body-members-details. 
  20. ^ ”Our History” (på brittisk engelska). The Lady Margaret Boat Club. https://www.ladymargaretboatclub.org/history. Läst 20 augusti 2025. 
  21. ^ Linehan, Peter (2011). St John's College Cambridge: A History. Woodbridge: The Boydell Press. Sid. 626–7. ISBN 978-1843836087. 
  22. ^ ”St John’s College” (på engelska). Exploring Cambridge. 4 september 2024. https://www.exploringcambridge.com/cambridge-university/cambridge-colleges-schools/st-johns-college/. Läst 16 augusti 2025. 
  23. ^ ”Directions & Map - St John's College, Cambridge” (på engelska). www.joh.cam.ac.uk. https://www.joh.cam.ac.uk/visit-us/directions-and-map. Läst 19 augusti 2025. 
  24. ^ ”Historic Buildings & Gardens - St John's College, Cambridge” (på engelska). www.joh.cam.ac.uk. https://www.joh.cam.ac.uk/about-us/our-history/historic-buildings-and-gardens. Läst 17 augusti 2025. 
  25. ^ ”Cripps Building, St John’s College, Cambridge – The Twentieth Century Society”. c20society.org.uk. https://c20society.org.uk/building-of-the-month/cripps-building-st-johns-college-cambridge. Läst 17 augusti 2025. 
  26. ^ 'A History of St John's College', produced by Tim Rawle Associates, Cloister Press, p. 10
  27. ^ 'A History of St John's College', produced by Tim Rawle Associates, Cloister Press, p. 3
  28. ^ Urban, Sylvanus, red. (1773), ”The Gentleman's Magazine”, The Gentleman's Magazine, and Historical Chronicle 18: 22, https://books.google.com/books?id=KHbPAAAAMAAJ&pg=PA22, läst 27 februari 2012 
  29. ^ 'A History of St John's College', produced by Tim Rawle Associates, Cloister Press, p. 13
  30. ^ 'A History of St John's College', produced by Tim Rawle Associates, Cloister Press, p. 20.
  31. ^ A History of St John's College, produced by Tim Rawle Associates, Cloister Press, p. 24
  32. ^ ”Cambridge Must-Sees: Bridge of Sighs” (på engelska). Exploring Cambridge. 11 september 2024. https://www.exploringcambridge.com/visiting-cambridge/places-to-see/historical-interesting-places/bridge-of-sighs/. Läst 17 augusti 2025. 
  33. ^ [a b] ”The History of the Chapel - St John's College, Cambridge” (på engelska). www.joh.cam.ac.uk. https://www.joh.cam.ac.uk/chapel-and-choir/the-chapel/history. Läst 17 augusti 2025. 
  34. ^ 'A History of St John's College', produced by Tim Rawle Associates, Cloister Press, p. 11
  35. ^ The New Chapel of St John's College. Cambridge University Press. 1869. Sid. 3. https://books.google.com/books?id=5tZAAAAAYAAJ&pg=PP11. 
  36. ^ Martin, G.H. (1997). A History of Merton College. Oxford University Press. Sid. 17 and 342. ISBN 0-19-920183-8. 
  37. ^ ”Sir Humphrey Cripps, Honorary Fellow 1978 - 2000”. www.queens.cam.ac.uk. Arkiverad från originalet den 25 september 2006. https://web.archive.org/web/20060925004705/http://www.queens.cam.ac.uk/default.asp?MIS=864. Läst 14 september 2025. 
  38. ^ ”The Cripps Building | St John's College, Cambridge”. St John. http://www.joh.cam.ac.uk/cripps-building-1. 
  39. ^ ”Director of Music – The Choir of St John's College, Cambridge”. Director of Music – The Choir of St John's College, Cambridge. August 2015. http://www.sjcchoir.co.uk/about/choir/director-music. 
  40. ^ ”St John's College Choir Website”. St John's College Choir Website. August 2015. https://www.sjcchoir.co.uk/about/choir. 
  41. ^ Gramophone (12 October 2015). ”Editor's Choice recordings – October 2015”. www.gramophone.co.uk. http://www.gramophone.co.uk/feature/editors-choice-recordings-october-2015. 
  42. ^ ”First St John's release reaches No. 2 in classical charts – St John's College, Cambridge”. First St John's release reaches No. 2 in classical charts – St John's College, Cambridge. Arkiverad från originalet den 1 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190101100820/https://www.joh.cam.ac.uk/first-st-john%E2%80%99s-release-reaches-2-classical-charts. Läst 14 september 2025. 
  43. ^ ”Girls and women to sing as members of The Choir of St John's”. Girls and women to sing as members of The Choir of St John's. http://www.joh.cam.ac.uk/girls-and-women-sing-members-choir-st-johns. 
  44. ^ ”About The Group – The Gentlemen of St. John's College, Cambridge”. About The Group – The Gentlemen of St. John's College, Cambridge. Arkiverad från originalet den 27 april 2018. https://web.archive.org/web/20180427143616/http://www.gentlemenofstjohns.co.uk/the-group/. Läst 14 september 2025. 
  45. ^ ”St John's Voices”. St John's College Cambridge. Arkiverad från originalet den 12 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190112095022/https://intranet.joh.cam.ac.uk/st-john%E2%80%99s-voices. Läst 14 september 2025. 
  46. ^ [a b] Lanre Bakare (21 mars 2024). ”Axing of Cambridge mixed choir 'regressive move for women', say supporters”. The Guardian. https://www.theguardian.com/music/2024/mar/21/axing-of-cambridge-mixed-choir-regressive-move-for-women-say-supporters. Läst 27 mars 2024. 
  47. ^ Berkeley, Michael (24 mars 2024). ”The St John's Voices choir must be saved” (på brittisk engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2024/03/24/the-st-johns-voices-choir-must-be-saved/. Läst 27 mars 2024. 
  48. ^ Kyle Macdonald (22 mars 2024). ”Cambridge college says upset is 'regrettable', as thousands petition over axed chapel choir”. Classic FM. https://www.classicfm.com/music-news/cambridge-college-st-johns-voices-cut-petition/. Läst 9 januari 2025. 
  49. ^ ”Scrapping of Cambridge college mixed choir 'regressive' for women” (på engelska). The Independent. 2024-03-22. https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/st-johns-choir-abolishing-regressive-b2516961.html. 
  50. ^ ”Bible Gateway passage: John 20:2 - New International Version” (på engelska). Bible Gateway. https://www.biblegateway.com/passage/?search=John+20%3A2&version=NIV. 
  51. ^ ”St John's College Chapel, Evensong, Friday 26th April 2019”. St John's College Chapel, Evensong, Friday 26th April 2019. Arkiverad från originalet den 2021-08-31. https://web.archive.org/web/20210831081634/https://www.sjcchoir.co.uk/sites/default/files/attachments/26_april_2019.pdf. Läst 14 september 2025. 
  52. ^ Fletcher, Hilary (2023-03-24). ”A brief history of time: a guide to Cambridge clocks” (på engelska). University of Cambridge. https://www.cam.ac.uk/stories/brief-history-of-time. 
  53. ^ ”St. John's”. St. John's. Arkiverad från originalet den 5 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120305170835/http://collegestuddedmarsh.com/St%20Johns.html. Läst 14 september 2025. 
  54. ^ ”St John's College Punt Society”. St John's College Punt Society. https://www.joh.cam.ac.uk/punt-society. 
  55. ^ ”Hockey”. Hockey. 21 September 2022. https://www.sport.cam.ac.uk/student-sport/college-sport-leagues-and-competitions/hockey. 
  56. ^ ”St John's College May Ball 2015”. Hawthorn. Arkiverad från originalet den 19 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190119121621/https://hawthorn.biz/st-john%E2%80%99s-may-ball-2015. Läst 14 september 2025. 
  57. ^ ”St John's College May Ball”. mayball.org. https://mayball.org/. 
  58. ^ ”St. John's College - Library - History” (på engelska). www.joh.cam.ac.uk. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927004149/http://www.joh.cam.ac.uk/library/biographical/bioghistory/. Läst 15 augusti 2025. 
  59. ^ John Walsh (25 augusti 2023). ”A Hitchhiker’s Guide to Douglas Adams — boy, man and comic genius” (på engelska). www.thetimes.com. https://www.thetimes.com/culture/books/article/42-the-wildly-improbable-ideas-of-douglas-adams-edited-by-kevin-jon-davies-review-0f3n0bdl8. Läst 15 augusti 2025. 
  60. ^ Hamilton, Geoff (2010). Encyclopedia of contemporary writers and their works. Facts on File library of world literature. Facts On File, Inc. sid. 108-110. ISBN 978-0-8160-7578-2. Läst 15 augusti 2025 
  61. ^ ”Prince William opens St John’s College Archive Centre | St John's College, Cambridge” (på engelska). St John. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120014553/http://www.joh.cam.ac.uk/prince-william-opens-st-john%E2%80%99s-college-archive-centre. Läst 15 augusti 2025. 
  62. ^ ”The Rt Hon Robert Jenrick MP” (på engelska). GOV.UK. https://www.gov.uk/government/people/robert-jenrick. Läst 15 augusti 2025. 
  63. ^ ”Edward V. Appleton – Biographical” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1947/appleton/biographical/. Läst 15 augusti 2025. 
  64. ^ ”Frederick Sanger – Biographical” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1958/sanger/biographical/. Läst 15 augusti 2025. 
  65. ^ ”Maurice Wilkins – Biographical” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1962/wilkins/biographical/. Läst 15 augusti 2025. 
  66. ^ ”Roger Penrose wins 2020 Nobel Prize in Physics for discovery about black holes | University of Cambridge” (på engelska). www.cam.ac.uk. 6 oktober 2020. https://www.cam.ac.uk/research/news/roger-penrose-wins-2020-nobel-prize-in-physics-for-discovery-about-black-holes. Läst 15 augusti 2025. 
  67. ^ Mullinger, James Bass (1904), ”Was Ben Jonson Ever a Member of Our College?”, The Eagle (St John's College, Cambridge) 
  68. ^ [a b] Linehan, Peter (2011). St John's College, Cambridge: A History. Boydell Press. Sid. 129. ISBN 9781843836087. 
  69. ^ ”St John's College and the Abolition of the Trans-Atlantic Slave Trade”. www.joh.cam.ac.uk. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927004718/http://www.joh.cam.ac.uk/chapel_and_choir/bicentenary_2007/. Läst 14 september 2025. 
  70. ^ ”Cambridge marks 200th anniversary of slavery's abolition”. www.admin.cam.ac.uk. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606210533/http://www.admin.cam.ac.uk/news/press/dpp/2007021501. Läst 14 september 2025. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Baker, Thomas, History of the College of St. John the Evangelist, Cambridge, edited by John E.B. Mayor, 2 vols.; Cambridge University Press, 1869 (reissued by the publisher, 2009; ISBN 978-1-108-00375-9)
  • Crook, Alec C., From the foundation to Gilbert Scott. A history of the buildings of St John's College, Cambridge 1511 to 1885; Cambridge, 1980.
  • Crook, Alec C., Penrose to Cripps. A century of building in the College of St John the Evangelist, Cambridge; Cambridge, 1978.
  • Henry, N.F.M. & Crook, A.C. (eds), Use and Occupancy of Rooms in St John's College. Part I: Use from Early Times to 1983; Cambridge, 1984.
  • James, M. R., A Descriptive Catalogue of the Manuscripts in the Library of St John's College, Cambridge; Cambridge University Press, 1913 (reissued by the publisher, 2009; ISBN 978-1-108-00310-0)
  • Linehan, P. A. (ed.), St. John's College Cambridge. A History, Woodbridge; The Boydell Press, 2011; ISBN 978-1-84383-608-7
  • Miller, Edward, Portrait of a College. A history of the College of Saint John the Evangelist in Cambridge; Cambridge University Press, 1961 (reissued by the publisher, 2009; ISBN 978-1-108-00354-4)
  • Mullinger, James Bass, St. John's College; (University of Cambridge College Histories) London, 1901.
  • Pevsner, Nikolaus, The Buildings of England. Cambridgeshire; 2nd ed.; Harmondsworth, 1970; pp. 148–149.
  • Roach, J. P. C., A History of the County of Cambridge and the Isle of Ely, Volume 3, 1959
  • Scott, Robert Forsyth, St. John's College, Cambridge , Dent, London, 1907.
  • Willis, Robert & John Willis Clark, The Architectural History of the University of Cambridge. And of the Colleges of Cambridge and Eton; Vol. II; Cambridge, 1886. pp. 263–271.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör St John's College, Cambridge.

Auktoritetsdata
v • r
Universitetet i Cambridge
Ledning
Universitetskansler: David Sainsbury · Vicekansler: Deborah Prentice
College
Före detta college
Studentrelaterat
Byggnader och områden
Commons Commons
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=St_John%27s_College,_Cambridge&oldid=58451923”