Stadsdelar i Göteborgs kommun

Stadsdelar i Göteborgs kommun har traditionellt inom kommunen och tidigare Göteborgs stad varit 83 till antalet. Stadsdelarna används ofta i dagligt tal – som exempelvis Gamlestaden, Masthugget, Askim och Tuve.[1] Inom Göteborgs fastighetskontor används begreppet stadsdel fortfarande. Det gäller även bland annat kartor och andra handlingar inom exempelvis Stadsbyggnadskontoret, Park- och naturförvaltningen, Stadsledningskontoret och Göteborgs stadsmuseum samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län.[2][3][4][5][6]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Rotesystemet och landerierna var grunden
[redigera | redigera wikitext]Redan inför stadens grundande år 1621 behövdes en administrativ indelning av stadens mark — främst för de områden, som skulle bebyggas. En indelning av tomterna i ett rotesystem blev den lösning, som kom att fungera väl i över 300 år. Landerierna utanför stadskärnan hade sin betydelse som sommarbostäder i form av herrgårdar med vackra byggnader och lummiga trädgårdar. Namnen på dessa gårdar lever ännu kvar som stadsdelsnamn – exempelvis Bagaregården, Johanneberg, Kviberg och Lorensberg.[7]
Ny lagstiftning om fastighetsbildning och fastighetsregister
[redigera | redigera wikitext]I samband med 1917 års lagstiftning om fastighetsbildning och fastighetsregister ansågs det emellertid lämpligt, att använda benämningen ”stadsdel” för de områden, som en stad kunde indelades i.[8] År 1920 fastställdes i Göteborg gränser och benämningar för 42 stadsdelar, varvid roteindelningen i stort sett skulle behållas, medan kvartersindelningen skulle upphöra.[9] För Göteborgs del dröjde det dock i sex år – till den 15 juni 1923 – innan stadens magistrat fastställde en indelning med 52 stadsdelar samt nya beteckningar för byggnader och tomter.[8] Dessa delar av staden omfattade både de tidigare rotarna och de områden, som låg utanför roteindelningen, exempelvis Annedal, Krokslätt och Sannegården.[10][11]
Antalet stadsdelar förändras
[redigera | redigera wikitext]Antalet stadsdelar har ökat genom åren till följd av uppdelning av äldre stadsdelar; Guldheden, Kortedala, Utby, Arendal, Syrhåla och Bergsjön eller genom inkorporering av ytterområden; som Västra Frölunda och Backa. År 1967 beslutade kommunen om indelning i stadsdelar för de områden, vilka inkorporerats vid det senaste årsskiftet. På Hisingen bildade församlingarnas områden nya stadsdelar med undantag för Säve, som delades i Säve och Kärra. Vid samma tillfälle tillkom i norr Angered, Bergum, Hjällbo, Gårdsten, Högsjön, Trollsjön, Tyrsjön och Varpekärr samt Vättlefjäll. År 1973 bröts Skogome ut ur Säve, liksom Lilleby och Sörred ur Björlanda. Vid årsskiftet 1973/1974 införlivades Askim, Styrsö och Rödbo, vilka alla tre blev nya stadsdelar.[9]
Sammanslagna stadsdelar i Bergum
[redigera | redigera wikitext]Fram till och med 1981 fanns stadsdelarna Högsjön (72), Trollsjön (73), Tyrsjön (74), Varpekärr (75) och Vättlefjäll (76), vilka tillsammans med stadsdelen Bergum (71) ingick i primärområde 611 Bergum.[12] År 1982 kvarstod stadsdelarna Bergum (71) och Olofstorp (74) inom primärområdet. Notera att stadsdel 74 bytt namn från Tyrsjön till Olofstorp.[13]
År 1981 uppgick arealen och folkmängden (per 1/11 1980) för stadsdelarna till:[14]
- Bergum – 683 ha, varav land 680 ha och vatten 3 ha. Folkmängd 150.
- Högsjön – 825 ha, varav land 759 ha och vatten 66 ha. Folkmängd 10.
- Trollsjön – 1 176 ha, varav land 1 099 ha och vatten 77 ha. Folkmängd 22.
- Tyrsjön – 1 869 ha, varav land 1 839 ha och vatten 30 ha. Folkmängd 1 255.
- Varpekärr – 677 ha, varav land 676 ha och vatten 1 ha. Folkmängd 186.
- Vättlefjäll – 709 ha, varav land 667 ha och vatten 42 ha. Folkmängd 31.
År 1982 uppgick arealen och folkmängden (per 1/11 1982) till:[15][16]
- Bergum – 3 846 ha, varav land 3 675 ha och vatten 171 ha. Folkmängd 430.
- Olofstorp – 1 819 ha, varav land 1 789 ha och vatten 30 ha. Folkmängd 1 376.
Sammanfattning
[redigera | redigera wikitext]Antalet stadsdelar har varit 43 (1920), 53 (1940), 65 (1960), 66 (1965), 74 (1967) och 87 (1979).[17] År 1982 var antalet stadsdelar 83.[18]
Stadsdelarna i nummerordning
[redigera | redigera wikitext]- 1. Inom Vallgraven
- 2. Nordstaden
- 3. Gullbergsvass
- 4. Stampen
- 5. Heden
- 6. Vasastaden
- 7. Johanneberg
- 8. Krokslätt
- 9. Landala
- 10. Lorensberg
- 11. Pustervik
- 12. Masthugget
- 13. Stigberget
- 14. Olivedal
- 15. Haga
- 16. Kommendantsängen
- 17. Annedal
- 18. Änggården
- 19. Slottsskogen
- 20. Majorna, 1 rote
- 21. Majorna, 2 rote
- 22. Majorna, 3 rote
- 23. Majorna, 4 rote
- 24. Kungsladugård
- 25. Sandarna
- 26. Nya Varvet
- 27. Rödjan
- 28. Färjestaden
- 29. Bräcke
- 30. Biskopsgården
- 31. Tolered
- 32. Kyrkbyn
- 33. Rambergsstaden
- 34. Sannegården
- 35. Lindholmen
- 36. Lundbyvassen
- 37. Brämaregården
- 38. Kvillebäcken
- 39. Tingstadsvassen
- 40. Gamlestaden
- 41. Kviberg
- 42. Bagaregården
- 43. Olskroken
- 44. Gårda
- 45. Lunden
- 46. Kålltorp
- 47. Sävenäs
- 48. Delsjön
- 49. Torp
- 50. Bö
- 51. Skår
- 52. Kallebäck
- 53. Utby
- 54. Guldheden
- 55. Älvsborg
- 56. Fiskebäck
- 57. Högsbo
- 58. Järnbrott
- 59. Näset
- 60. Rud
- 61. Tynnered
- 62. Önnered
- 63. Kortedala
- 64. Arendal
- 65. Syrhåla
- 66. Backa
- 67. Bergsjön
- 68. Hjällbo
- 69. Angered
- 70. Gårdsten
- 71. Bergum
- 74. Olofstorp
- 77. Björlanda
- 78. Torslanda
- 79. Kärra
- 80. Säve
- 81. Tuve
- 82. Sörred
- 83. Lilleby
- 84. Skogome
- 85. Rödbo
- 86. Askim
- 87. Styrsö
- Kommentar: Nummer 72, 73, 75 och 76 används inte längre i numreringen av de 83 stadsdelarna. Istället har tillkommit nummer 84, 85, 86 och 87.
Förändrade indelningar av kommunens område
[redigera | redigera wikitext]Med stadsdel kan även menas de område som en stadsdelsnämnd ansvarar för. Så var det tidigare i Göteborgs kommun, men då man slog samman flera stadsdelsnämnder, så omfattade de flera stadsdelar i sitt politiskt–geografiska ansvarsområde. Senare använde kommunen i stället termen stadsdelsnämndsområde (SDN-Område) för 10 områden. Från och med den 1 januari 2021 avvecklades emellertid stadsdelsnämnderna i Göteborgs kommun och staden indelas numera i fyra Stadsområden (SO), som är en sammanslagning av flera av de tidigare stadsdelsnämndsområdena. Dessa områden är Nordost (01), Centrum (02), Sydväst (03) och Hisingen (04).[19]
Kommunen använder ytterligare en indelning av mindre geografiska områden med följande beteckningar: Mellanområde (MO) med 36 områden och Primärområde (PRI) med 96 områden. Den lägsta nivån är Basområde med över 900 områden.[20] Generellt sett kan ett Mellanområde bestå av en eller flera stadsdelar. På motsvarande sätt kan en stadsdel innehålla ett eller flera Primärområden.[19]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Basområde
- Mellanområde
- Primärområde
- Stadsdel
- Stadsdelsområde
- Stadsområde
- Stadsplanering i Göteborg
- Stadsplanering i Sverige
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 1, Inledning, s. 4-6, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 2, s. 60, 80, 90, 100, 106, 112, 128, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 3, s. 138, 142, 152, 156, 170, 176, 178, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 4, s. 184, 210, 224, 230, 240, 246, 248, 258, 266, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 5, s. 272, 290, 298, 306, 312, 318, 352, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
- ^ Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Stockholm: AWE/Geber. sid. 63. Libris 7219160. ISBN 9120062745
- ^ [a b] Kjellin, Maja (1955). Kvarteret bokhållaren i Göteborg: ett Göteborgskvarters historia. Göteborg: E. Lindgren. sid. 9. Libris 1454652
- ^ [a b] Statistisk årsbok för Göteborg (1980), s. 25.
- ^ Janson, Esbjörn (1988). Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut. Göteborg: Enheten för arkivutveckling, Göteborgs fastighetskontor. sid. 65. Libris 7678119. ISBN 9179702643
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, [Wald. Zachrissons Boktryckeri], Göteborg 1923 s. 2–5.
- ^ Statistisk årsbok för Göteborg (1981), s. 38
- ^ Statistisk årsbok för Göteborg (1982), s. 38
- ^ Statistisk årsbok för Göteborg (1981), s. 36, 60
- ^ Statistisk årsbok för Göteborg (1982), s. 36
- ^ Statistisk årsbok för Göteborg (1983), s. 63
- ^ Statistisk årsbok för Göteborg (1980), s. 33
- ^ Statistisk årsbok för Göteborg (1983), s. 33
- ^ [a b] Stadsområden och Mellanområden Arkiverad 13 maj 2022 hämtat från the Wayback Machine., goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 31 december 2020.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Janson, Esbjörn (1988). Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut. Göteborg: Enheten för arkivutveckling, Göteborgs fastighetskontor. sid. 65. Libris 7678119. ISBN 9179702643
- Kjellin, Maja (1955). Kvarteret bokhållaren i Göteborg: ett Göteborgskvarters historia. Göteborg: E. Lindgren. sid. 9. Libris 1454652
- Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2, s. 38.??
- Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 9189088050
- Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Stockholm: AWE/Geber. sid. 63. Libris 7219160. ISBN 9120062745
- Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, [Wald. Zachrissons Boktryckeri], Göteborg 1923 s. 2–5.
- Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadskansli. 1902-2015. Libris 8203449, 1923 och 1949.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Agenda 21 i Göteborgs 21 stadsdelar 1994-1997.. Göteborg: Miljösekretariatet, Göteborgs stad. 1997. Libris 2443891
- Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. Libris 20872931. ISBN 9789187553233
- Bäck, Henry; Gjelstrup Gunnar, Johansson Folke, Klausen Jan Erling (2002). Lokal politik i storstad: stadsdelar i skandinaviska storstäder. Förvaltningshögskolans rapporter / Göteborgs universitet, 1401-7199 ; 46. Göteborg. Libris 8849772
- Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2
- Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 9173243221
- Göteborg: att bygga staden. Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor. 2003. Libris 9347528. ISBN 9189088115
- Hansson Einar, red (1993). Göteborg: de små stadsdelarnas stad. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 7794226. ISBN 9197139769
- Wigerfelt Christer, red (1987). Göteborgs förorter: från landsbygd till stadsbygd : från isolerade småkommuner till integrerad storstadsregion. Göteborg: Göteborgs förorter (GF. Libris 7667355. ISBN 9178109604
|