Stadsdelar i Göteborgs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karta över Göteborgs stadsdelar.

Stadsdelar i Göteborgs kommun har traditionellt inom kommunen och tidigare Göteborgs stad varit 83 till antalet. Stadsdelarna används ofta i dagligt tal – som exempelvis Gamlestaden, Masthugget, Askim och Tuve.[1] Inom Göteborgs fastighetskontor används begreppet stadsdel fortfarande. Det gäller bland annat kartor och andra handlingar inom exempelvis Stadsbyggnadskontoret, Park- och naturförvaltningen, Stadsledningskontoret och Göteborgs stadsmuseum samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län.[2][3][4][5][6]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Redan inför stadens grundande år 1621 behövdes en administrativ indelning av stadens mark — främst för de områden, som skulle bebyggas. En indelning av tomterna i ett rotesystem blev den lösning, som kom att fungera väl i över 300 år. I samband med 1917 års lagstiftning om fastighetsbildning och fastighetsregister ansågs det emellertid lämpligt, att använda benämningen ”stadsdel” för de områden, som en stad kunde indelades i. För Göteborgs del dröjde det dock i sex år – till den 15 juni 1923 – innan stadens magistrat fastställde en indelning med 52 stadsdelar samt nya beteckningar för byggnader och tomter.[7] Dessa delar av staden omfattade både de tidigare rotarna och de områden, som låg utanför roteindelningen, exempelvis Annedal, Krokslätt och Sannegården.[8][9]

Förändrad indelning av kommunens område[redigera | redigera wikitext]

Med stadsdel kan även menas de område som en stadsdelsnämnd ansvarar för. Så var det tidigare i Göteborgs kommun, men då man slog samman flera stadsdelsnämnder, så omfattade de flera stadsdelar i sitt politiskt–geografiska ansvarsområde. Senare använde kommunen i stället termen stadsdelsnämndsområde (SDN-Område) för 10 områden. Från och med den 1 januari 2021 avvecklades emellertid stadsdelsnämnderna i Göteborgs kommun och staden indelas numera i fyra Stadsområden (SO), som är en sammanslagning av flera av de tidigare stadsdelsnämndsområdena. Dessa områden är Nordost (01), Centrum (02), Sydväst (03) och Hisingen (04).[10]

Kommunen använder ytterligare en indelning av mindre geografiska områden med följande beteckningar: Mellanområde (MO) med 36 områden och Primärområde (PRI) med 96 områden. Den lägsta nivån är Basområde med över 900 områden.[11] Generellt sett kan ett Mellanområde bestå av en eller flera stadsdelar. På motsvarande sätt kan en stadsdel innehålla ett eller flera Primärområden.[10]

Stadsdelarna i nummerordning[redigera | redigera wikitext]

  • Kommentar: Nummer 72, 73, 75 och 76 används inte längre i numreringen av de 83 stadsdelarna. Istället har tillkommit nummer 84, 85, 86 och 87.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  2. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 1, Inledning, s. 4-6, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
  3. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 2, s. 60, 80, 90, 100, 106, 112, 128, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
  4. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 3, s. 138, 142, 152, 156, 170, 176, 178, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
  5. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 4, s. 184, 210, 224, 230, 240, 246, 248, 258, 266, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
  6. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg del 5, s. 272, 290, 298, 306, 312, 318, 352, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
  7. ^ Kjellin, Maja (1955). Kvarteret bokhållaren i Göteborg: ett Göteborgskvarters historia. Göteborg: E. Lindgren. sid. 9. Libris 1454652 
  8. ^ Janson, Esbjörn (1988). Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut. Göteborg: Enheten för arkivutveckling, Göteborgs fastighetskontor. sid. 65. Libris 7678119. ISBN 9179702643 
  9. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, [Wald. Zachrissons Boktryckeri], Göteborg 1923 s. 2–5.
  10. ^ [a b] Stadsområden och Mellanområden, goteborg.se. Läst 12 maj 2022.
  11. ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 31 december 2020. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Janson, Esbjörn (1988). Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut. Göteborg: Enheten för arkivutveckling, Göteborgs fastighetskontor. sid. 65. Libris 7678119. ISBN 9179702643 
  • Kjellin, Maja (1955). Kvarteret bokhållaren i Göteborg: ett Göteborgskvarters historia. Göteborg: E. Lindgren. sid. 9. Libris 1454652 
  • Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, [Wald. Zachrissons Boktryckeri], Göteborg 1923 s. 2–5.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Agenda 21 i Göteborgs 21 stadsdelar 1994-1997.. Göteborg: Miljösekretariatet, Göteborgs stad. 1997. Libris 2443891 
  • Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. Libris 20872931. ISBN 9789187553233 
  • Bäck, Henry; Gjelstrup Gunnar, Johansson Folke, Klausen Jan Erling (2002). Lokal politik i storstad: stadsdelar i skandinaviska storstäder. Förvaltningshögskolans rapporter / Göteborgs universitet, 1401-7199 ; 46. Göteborg. Libris 8849772 
  • Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2 
  • Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 9173243221 
  • Göteborg: att bygga staden. Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor. 2003. Libris 9347528. ISBN 9189088115 
  • Hansson Einar, red (1993). Göteborg: de små stadsdelarnas stad. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 7794226. ISBN 9197139769 
  • Wigerfelt Christer, red (1987). Göteborgs förorter: från landsbygd till stadsbygd : från isolerade småkommuner till integrerad storstadsregion. Göteborg: Göteborgs förorter (GF. Libris 7667355. ISBN 9178109604