Stamsånger
Stamsånger kallades ett antal unisona sånger som var fastställda av Kungl. Maj:t ”till allmänt inlärande vid sångundervisningen i de under Skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter vid vilka sådan undervisning bedrivs.”[1] Denna förordning gällde läsåren 1943–49, reviderades och förlängdes till 1956. De sånger som först ingick publicerades 1943 i 24:e upplagan av Sjung, svenska folk!. Förteckningen reviderades 1949 och ströks helt ur läroplanen 1969.[1][2]
I samband med kanondebatten i Sverige 2006 debatterades bland annat frågan om stamsånger.[3]
- Stamsångerna var
- Du gamla du fria
- Kungssången
- Der er et yndigt land (Danmarks nationalsång)
- Vårt land (Finlands nationalsång)
- Ja, vi elsker dette landet (Norges nationalsång)
- Sverige (Wilhelm Stenhammar)
- Sveriges flagga (Hugo Alfvén)
- Land, du välsignade (Ragnar Althén)
- Frihet är det bästa ting (Biskop Thomas frihetssång)
- Uti vår hage (folkvisa)
- Mandom, mod och morske män (Richard Dybeck)
- Glädjens blomster (folkvisa)
- Vintern rasat ut (Otto Lindblad)
- Här är gudagott att vara (Gunnar Wennerberg)
- Fjäriln vingad syns på Haga (Carl Michael Bellman)
- Vi gå över daggstänkta berg
- I sommarens soliga dagar
- Nu så glada gå vi alla
- Hosianna (Abbé Vogler)
- Nu tändas tusen juleljus (Emmy Köhler)
I 1949 års beslut ströks ovan nr 8, 12, 17, 18 och 19 och lades till
- Jag vet en dejlig rosa (folkvisa)
- Röda stugor tåga vi förbi (Nils Söderström)
1955 tillades
- Ó Guð vors lands (Island nationalsång)
Stamsånger i körer[redigera | redigera wikitext]
I körer, företrädesvis körer med lång historia, förekommer sångsamlingar med stamsånger eller stamrepertoar. Exempel på sådana är:
- Studentsången (del 1), utgiven 1883 av Ivar Hedenblad.[4]
- Svenska sångarförbundets ficksångbok för manskörer, utgiven första gången 1953.[5]
- Linköpings Studentsångares stamsånger utgivna första gången 1992.[6]
- Stockholms studentsångares sångbok, utgiven 1998.[7]
- Kongl. Teknologkörens Notbok, utgiven 2001.[8]
- Lunds studentsångförenings stamrepertoar, utgiven 2002.[9]
- Orphei Drängars Stamsånger, utgiven 2003.[10]
- Chalmers manskörs sångbok, utgiven 2005.[11]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bengt Olof Engström (1979). Åstrand Hans. red. Sohlmans musiklexikon. 5, Particell-Øyen: Stamsånger. Stockholm: Sohlman. sid. 451. Libris 8372042. ISBN 91-7198-025-3 (inb.)
- ^ Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari, red (1995). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 17, [Smy-Syrem]: Stamsånger. Höganäs: Bra böcker. sid. 195. Libris 8211201
- ^ Bengt Göransson (8 augusti 2006). ”En kanon för vem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/en-kanon-for-vem-1.531854. Läst 6 juni 2010.
- ^ Hedenblad Ivar, red (1883). Studentsången: vald samling af fyrstämmiga körer och qvartetter för mansröster. Stockholm: Hirsch. Libris 10725567
- ^ Fernström John, red (1953). Svenska sångarförbundets ficksångbok för manskörer. Stockholm: Gehrman. Libris 3272145
- ^ Letalick Dietmar, red (1992). Lihkören stamsånger. Linköping: utg. Libris 1805170
- ^ Wåhlin Svante, red (1998) (på flera språk). Stockholms studentsångare sångbok : 1998. Stockholm: Stockholms studentsångarförb. Libris 2770293
- ^ Notbok. Stockholm: Kongl. Teknologkören. 2001. Libris 8837384
- ^ Lunds studentsångförenings stamrepertoar. Lund: Lunds studentsångförening. 2002. Libris 8840171
- ^ Samuelsson, Hasse; Öbrink, Björn, red (2003). Orphei drängar 1853-2003 stamsånger. Uppsala: Orphei drängar. Libris 9461873
- ^ Chalmers manskörs sångbok. Göteborg: [S.n.]. 2005. Libris 9991775