Stamsånger

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Stamsånger kallades ett antal unisona sånger som var fastställda av Kungl. Maj:t ”till allmänt inlärande vid sångundervisningen i de under Skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter vid vilka sådan undervisning bedrivs.”[1] Denna förordning gällde läsåren 1943–49, reviderades och förlängdes till 1956. De sånger som först ingick publicerades 1943 i 24:e upplagan av Sjung, svenska folk!. Förteckningen reviderades 1949, men togs helt bort ur läroplanen 1969.[1][2]

I samband med kanondebatten i Sverige 2006 debatterades bland annat frågan om stamsånger.[3]

Stamsångerna var
  1. Du gamla du fria
  2. Kungssången
  3. Der er et yndigt land (Danmarks nationalsång)
  4. Vårt land (Finlands nationalsång)
  5. Ja, vi elsker dette landet (Norges nationalsång)
  6. Sverige (Wilhelm Stenhammar)
  7. Sveriges flagga (Hugo Alfvén)
  8. Land, du välsignade (Ragnar Althén)
  9. Frihet är det bästa ting (Biskop Thomas frihetssång)
  10. Uti vår hage (folkvisa)
  11. Mandom, mod och morske män (Richard Dybeck)
  12. Glädjens blomster (folkvisa)
  13. Vintern rasat ut (Otto Lindblad)
  14. Här är gudagott att vara (Gunnar Wennerberg)
  15. Fjäriln vingad syns på Haga (Carl Michael Bellman)
  16. Vi gå över daggstänkta berg
  17. I sommarens soliga dagar
  18. Nu så glada gå vi alla
  19. Hosianna (Abbé Vogler)
  20. Nu tändas tusen juleljus (Emmy Köhler)

I 1949 års beslut ströks ovan nr 8, 12, 17, 18 och 19 och lades till

  1. Jag vet en dejlig rosa (folkvisa)
  2. Röda stugor tåga vi förbi (Nils Söderström)

1955 tillades

  1. Ó Guð vors lands (Island nationalsång)

Stamsånger i körer[redigera | redigera wikitext]

I körer, företrädesvis körer med lång historia, förekommer sångsamlingar med stamsånger eller stamrepertoar. Exempel på sådana är:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bengt Olof Engström (1979). Åstrand Hans. red. Sohlmans musiklexikon. 5, Particell-Øyen: Stamsånger. Stockholm: Sohlman. sid. 451. Libris 8372042. ISBN 91-7198-025-3 (inb.) 
  2. ^ Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari, red (1995). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 17, [Smy-Syrem]: Stamsånger. Höganäs: Bra böcker. sid. 195. Libris 8211201 
  3. ^ Bengt Göransson (8 augusti 2006). ”En kanon för vem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/en-kanon-for-vem-1.531854. Läst 6 juni 2010. 
  4. ^ Hedenblad Ivar, red (1883). Studentsången: vald samling af fyrstämmiga körer och qvartetter för mansröster. Stockholm: Hirsch. Libris 10725567 
  5. ^ Fernström John, red (1953). Svenska sångarförbundets ficksångbok för manskörer. Stockholm: Gehrman. Libris 3272145 
  6. ^ Letalick Dietmar, red (1992). Lihkören stamsånger. Linköping: utg. Libris 1805170 
  7. ^ Wåhlin Svante, red (1998) (på mul). Stockholms studentsångare sångbok : 1998. Stockholm: Stockholms studentsångarförb. Libris 2770293 
  8. ^ Notbok. Stockholm: Kongl. Teknologkören. 2001. Libris 8837384 
  9. ^ Lunds studentsångförenings stamrepertoar. Lund: Lunds studentsångförening. 2002. Libris 8840171 
  10. ^ Chalmers manskörs sångbok. Göteborg: [S.n.]. 2005. Libris 9991775 

Se även[redigera | redigera wikitext]