Statens musikverk
- "Musikverket" omdirigerar hit. För andra betydelser, se Musikverket (olika betydelser).
| Statens musikverk | |
 Statens musikverk (och Bonniers konsthall) på Torsgatan i Stockholms innerstad. | |
| Departement | Kulturdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Myndighetschef, med insynsråd |
| Kommun | Stockholm |
| Inrättad | 2010 |
| Myndighetschef | Dan Lundberg, generaldirektör |
| Instruktion | SFS 2010:1922 (lagen.nu) |
Statens musikverk (engelska: Swedish Performing Arts Agency[1]) är en svensk statlig myndighet under kulturdepartementet.
Statens musikverk samlar olika verksamheter inom svenskt musik- och teaterliv och bildades genom regeringsbeslut och förordning av 16 december 2010[2] och inledde sin verksamhet i maj 2011. I Musikverkets lokaler på Tegeluddsvägen 100 i Stockholm finns Musik- och teaterbiblioteket, Svenskt visarkiv och Caprice Records. I gamla Kronobageriet på Sibyllegatan finns administration och Scenkonstmuseet. Elektronmusikstudion (EMS) håller till på Söder Mälarstrand. Myndigheten har även arkivdepå i Tumba.
Uppdrag[redigera | redigera wikitext]
I samband med ett flertal politiskt beslutade förändringar inom offentligt svenskt musikliv ersattes den tidigare musikmyndigheten Statens musiksamlingar av Statens musikverk i maj 2011. I Statens musikverk ingår ett antal verksamheter, som tidigare lytt under andra myndigheter.
Statens Musikverk är ett av Sveriges centralmuseer.
De i myndigheten ingående delarna[redigera | redigera wikitext]
- Musikplattformen — ersätter den 2011 nedlagda myndigheten Rikskonserter och ska verka som en projektbidragsstödjande instans för nytänkande samverkansprojekt mellan olika slags parter i musiksverige inom alla slags musikgenrer. Regleras av ett Konstnärligt råd samt ett Insynsråd.[3]
- Musik- och teaterbiblioteket, ett av världens äldsta och största specialbibliotek inom området; grundat 1771 som del av Kungliga Musikaliska Akademien.
- Svenskt visarkiv, sedan 1951 svenskt arkiv för visor, folkmusik, jazz, äldre populärmusik och dans.
- Elektronmusikstudion (EMS), sedan 1964, överförd från Rikskonserter
- Caprice Records, skivbolag för svensk konstmusik, jazz och folkmusik sedan 1971 som ger ut tidigare produktioner ur den egna katalogen samt material ur Musikverkets samlingar. Överförd från Rikskonserter.
Generaldirektör för myndigheten sedan 2020 är Dan Lundberg.
Konstnärligt råd[redigera | redigera wikitext]
Musikverkets konstnärliga råd prövar frågor om ekonomiskt stöd till musiklivet och är rådgivande i strategiska frågor som rör stödet. I rådet sitter en ordförande samt åtta ledamöter utsedda av regeringen.[4]
Ledamöter[5][redigera | redigera wikitext]
Samtliga ledamöter är valda från 1 januari 2020 till och med 31 december 2022.
- Magnus Gustafsson (ordförande)
- Almaz Yebio (ledamot)
- Ingmari Pagenkemper (ledamot)
- Elena Wolay (ledamot)
- Juan Romero (ledamot)
- Mattias Lundberg (ledamot)
- Nicholas Ringskog Ferrada-Noli (ledamot)
- Patrik Örnkloo (ledamot)
- Tebogo Monnakgotla (ledamot)
Tidigare ledamöter[redigera | redigera wikitext]
- Stena Westetberg, (fd GD Musikverket)
- Jan Gradwall, (musikjournalist)
- Kim Hedås, (tonsättare)
- Alfons Karabuda, (kompositör)
- Jesper Nordin, (tonsättare)
- Eva Saether, (docent)
- Marit Strindlund, (dirigent)
- Lennart Strömbäck, (projektledare)
- Helene Stureborg, (kördirigent)
- Savannah Agger (kompositör och doktorand)
- Daniel Boyacioglu (poet, författare)
- Per Sinding Larsen (journalist)
- Marit Strindlund (dirigent)
Insynsråd[redigera | redigera wikitext]
Insynsrådet tillför insyn, råd och stöd samt bidrar med kunskap och kompetens. Uppgiften är också att säkra demokratisk insyn och medborgerligt inflytande.[6]
Ledamöter[5][redigera | redigera wikitext]
- Karin Linder, Generalsekreterare vid Svensk biblioteksförening
- Kenneth Johansson, Kultur- och fritidschef Sandvikens kommun
- Dragana Kusoffsky Maksimovic, verkställande direktör Sven-Harrys konstmuseum
- Magnus Larsson, generaldirektör Myndigheten för tillgängliga medier
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”About Musikverket” (på engelska). musikverket.se. Arkiverad från originalet den 4 november 2017. https://web.archive.org/web/20171104113318/http://musikverket.se/om-musikverket/?lang=en. Läst 1 november 2017.
- ^ Svensk författningssamling, Förordning för myndighetsbildandet och dess verksamhetsuppdrag
- ^ Statens författningssamling, Bidragsförordningen
- ^ ”Förordning med instruktion för Statens musikverk, SFS 2010:1922”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402110715/http://musikverket.se/wp-content/uploads/2012/12/0000027466-instruktion_statens_musikverk1.pdf. Läst 24 mars 2015.
- ^ [a b] ”Om Musikverket”. http://musikverket.se/om-musikverket/. Läst 24 mars 2015.
- ^ ”9 § myndighetsförordningen (2007:515)”. https://lagen.nu/2007:515#P9. Läst 24 mars 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||