Statens offentliga utredningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Statens offentliga utredningar (förkortat SOU), är en serie med rapporter, kallade betänkanden, från den svenska regeringen som startade 1922. De är en del av den svenska lagstiftningsprocessen och används för att utreda komplicerade frågor för att ta fram lagförslag. Utredningarna görs antingen av kommittéer eller av en särskild utredare. Utredningarna tillsätts och får sina utredningsdirektiv av regeringen.[1][2]

Varje publicerat betänkande har ett unikt id-nummer som består av årtal och löpnummer separerade med ett kolon följt av ett namn, till exempel SOU 1999:77, Demokrati och medborgarskap. En utredning kan lämna flera betänkanden, till exempel 1968 års barnstugeutredning som lämnade fyra betänkanden. Betänkanden finns tillgängliga på bibliotek, i bokhandeln och elektroniskt som PDF-filer på internet. 1922 fanns det två serier där den så kallade första serien löpte från januari till och med mars, med id nummer 1922:1 till 1922:34, därefter började serien om i april med id-nummer 1922:1. Utmärkande för utredningarna i den första serien är att dessa saknar id-nummer tryckta på själva betänkandena.

Kungliga Biblioteket har digitaliserat samtliga SOU:er från startåret 1922 till 1999, totalt cirka 6 000 stycken. Nyare utredningar kan hittas på den svenska regeringens hemsida.[3][2]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Lagstiftningsprocessen”. Sveriges Regering. 23 januari 2015. http://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/lagstiftningsprocessen/. Läst 3 september 2016. 
  2. ^ [a b] ”Statens offentliga utredningar”. Sveriges Regering. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/. Läst 3 september 2016. 
  3. ^ ”KB extrasatsar på digitalisering”. Kungliga biblioteket. 1 april 2016. http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2016/KB-extrasatsar-pa-digitalisering/. Läst 3 september 2016.