Statsvapen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett riksvapen[1] (även statsvapen[källa behövs]) är ett heraldiskt vapen eller emblem för ett självständig stat. Ett statsvapen brukar vara försett med nationella kännetecken eller nationalsymboler. Till skillnad från statsflaggan, som främst är avsedd att framställas som flaggduk och fana, är statsvapnet avsett för trycksaker och liknande.

I vissa fall finns ovanpå vapenskölden en krona. Detta gäller främst för de länder som är monarkier eller, i vissa fall, för länder som har varit monarkier, men förekommer även som en suveränitetssymbol för stater som aldrig varit monarkier, exempelvis San Marino. I en del fall är vapenskölden omgiven av ett vapentält och sköldhållare, som håller upp vapenskölden. Det stora svenska riksvapnet är ett sådant exempel; där är sköldhållarna ett par lejon. Sveriges riksvapen är ett typiskt statsvapen för monarkier i Europa. Det är försett med kunglig krona, lejon och vapentält. Flera europeiska monarkier har statsvapen som ser ut på detta sätt, liksom en del före detta monarkier som idag är republiker. Serbiens statsvapen är ett tydligt exempel på statsvapen som ser ut att tillhöra en monarki trots att landet är en republik. Ett annat lika tydligt exempel är Bulgariens statsvapen.

En del statsvapen har starka likheter med landets nationsflagga; Bosnien och Hercegovinas statsvapen och Schweiz statsvapen är ett exempel på detta.

Typer av statsvapen[redigera | redigera wikitext]

Heraldiska vapen[redigera | redigera wikitext]

De äldsta statsvapnen i Europa är vapen i heraldiskt avseende, det vill säga i centrum finns en symbolisk representation av staten på en sköld, som kan vara ackompanjerad av ytterligare symboler, till exempel sköldhållare, vapentält, hjälmprydnad eller devisband. Ursprunget finns i sköldarna i det medeltida riddarväsendet. Ofta finns inslag med nationalromantik. Ibland finns vissa inslag relaterade till religion inom landet. Även symbolik som visar hopp om fred kan förekomma, men ibland också symboler för seger. Det kan också förekomma ordnar med i ett statsvapen som till exempel i Sverige som har Serafimerorden.

Statssigill[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare gestaltningsform är statssigillet.[källa behövs] Sigillet var från början en autentiserad, oförfalskbar förslutning av brev och handlingar och präglades ofta med en stämpel i vax eller liknande material. Ett sigill är oftast cirkelrund och har sällan mer än en färg; statsvapen som grundas på sigill är ofta kolorerade versioner av dessa enfärgade sigill.

Statsemblem[redigera | redigera wikitext]

Under denna beteckning inryms alla nationsmärken som inte kan inordnas i de ovanstående kategorierna. Ett statsemblem kan gestaltas som en plakett eller utan fastställd form återge valfri statssymbol.

Ostasiatiska emblem[redigera | redigera wikitext]

Den japanska pendangen till vapen är mon ( – "tecken" eller "emblem"), som är jämförbar med västvärldens vapenbruk. De flesta mon är enfärgade och visar en stiliserad framställning av en växt eller ett djur inramat av en cirkel. Liknade form har vapnen i andra ostasiatiska stater. Folkrepubliken Kinas vapen kombinerar den cirkelrunda formen med socialistiska vapenmotiv.

Statsvapen av socialistisk typ[redigera | redigera wikitext]

Med Sovjetunionens statsvapen som förebild formgavs under andra halvan av 1900-talet flera statsvapen. De består i regel av en nästan cirkelrund bild, ofta med landskapstyper (berg, dalar, vattendrag) och innehåller nästan alltid en femuddig stjärna, ibland även en uppstigande sol, ofta förbundna med någon symbol för utveckling, arbete eller kamp (kugghjul, diverse verktyg eller vapen), omgivet av en krans av florala beståndsdelar, därpå ett devisband med nationens valspråk. Ofta med vissa nationalromantiska inslag och ibland även med inslag av teknik. Flera av dessa vapen blev ersatta av heraldiska (de flesta äldre) vapen efter Sovjetunionens sammanbrott på 1990-talet. Det icke-realsocialistiska Italiens vapen från 1948 har behållits fram till idag; Nepals statsvapen, som infördes efter inbördeskriget mellan den monarkistiska regeringen och kommunistpartiet 2006 och som skall avspegla landets nya enighet, är dock utformat efter detta mönster.

Övriga statsvapen[redigera | redigera wikitext]

En del statsvapen kan inte ses som självklara att tillhöra någon viss typ. I en del fall har de utformats efter förebilder som har varit av en mer tydlig grupp men som efter ändringar istället blivit mer som en hybrid. Andra fall kan vara utformade som en sort men officiellt benämnas som något annat.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Staatswappen, 30 juni 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ riksvapen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 oktober 2017.