Stefan Uroš II Milutin
| Stefan Uroš II Milutin Стефан Урош II Милутин | |
 | |
| Född | 1253 (cirka)[1][2] |
|---|---|
| Död | 12 november 1321 eller 29 oktober 1321[2] Nerodimlje, Serbien |
| Begravd | Banjska Monastery |
| Sysselsättning | Härskare |
| Gift med | Helena Doukaina Angelina någon person Elisabet av Ungern (g. 1283–1284) Ana Terter (g. 1284–1299)[3] Simonida Nemanjić (g. 1299–)[4] |
| Barn | Zorica Stefan Uroš III Dečanski (f. 1276)[5] Stefan Konstantin (f. 1282) Ana-Neda av Serbien[5] |
| Föräldrar | Stefan Uroš I[5] Helena av Anjou |
| Släktingar | Stefan Dragutin (syskon) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Stefan Uroš II Milutin (serbisk kyrilliska: Стефан Урош II Милутин; fornkyrkoslaviska (kyrilliska): Стефа́нъ Оурошъ II Милꙋтинъ), född år 1253, död 29 oktober 1321, var Serbiens kung (dåvarande Kungariket Serbien) mellan åren 1282 och 1321.
Milutin blev kung efter att hans bror Stefan Dragutin hade abdikerat och blivit kung över Srem, som då utgjordes av ungerskt territorium och inte kunde införlivas med Serbien. Milutin efterträddes av Stefan Uroš III Dečanski.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Milutin var son till kung Stefan Uroš I och dennes fru Helena av Anjou. Under hans tid växte Serbien till den starkaste makten på Balkan i samma mån som Bysantinska riket försvagades, då han erövrade norra Makedonien.
Milutin var först gift med Anna, bulgariska tsaren Georg Terter I av Bulgariens dotter. Med henne fick han sonen Stefan Uroš III Dečanski samt dottern Anna Neda som gifte sig med den bulgariske härskaren Mikael Asen III av Bulgarien.
Han var sedan gift med Elizabeth, dotter till Stefan V av Ungern. Med Elizabeth fick han sonen Stefan Konstantin.
Milutin gifte sig sedan med den bysantinske härskaren Andronikos II Palaiologos dotter Simonida och hade bysantinska förebilder för styrelse och förvaltning, vilket även avspeglade sig i klosterarkitekturen. Han uppförde bland annat Graçanicaklostret.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9436388, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, genealogy.euweb.cz .[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p14555.htm#i145547, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Vladimir Ćorović, История на сърбите (Владимир Чорович).[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- Sjöfors, Torsten, Bosnien, Kroatien, Serbien..., Malmö, 1994. ISBN 91-630-2776-3
- John V.A. Fine, Jr., The Late Medieval Balkans, Ann Arbor, 1987.
- Group of authors, "History of Serbian people I-III", Belgrad 1994.