Stellan Nilsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stellan Nilsson
Stellan Nilsson MFF.jpg
Personlig information
Födelsedatum28 maj 1922
FödelseortSverige Lund, Sverige
Dödsdatum27 maj 2003 (80 år)
DödsortSverige Malmö
Längd172 cm
PositionMittfältare
Juniorlag
0000–1940
1940-1941
Malmö BI
Malmö FF
Seniorlag*
År
1941–1950
1950–1952
1952–1953
1954-1955
1958
Klubb
Sverige Malmö FF
Italien Genoa
Frankrike Angers
Frankrike Marseille
Sverige BK Kick
SM (GM)
179 (68)
50 (11)
39 0(4)
4 0(0)
Landslag
År
1943–1950
Landslag
 Sverige
SM (GM)
17 0(4)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Stellan Nilsson, född 28 maj 1922 i Lund, död 27 maj 2003 i Malmö, var en svensk fotbollsspelare. Han spelade som vänsterytter och blev trefaldig svensk mästare, 1944, 1949 och 1950 med Malmö FF. Han gjorde 17 landskamper för Sverige mellan 1943 och 1950 och deltog i VM 1950 där han blev bronsmedaljör.

Klubbkarriär[redigera | redigera wikitext]

Stellan Nilsson tillhörde de legendariska MFF-uppställningar, som är lagets mest framgångsrika genom tiderna och som åren 1949-51 spelade 49 allsvenska matcher i rad utan förlust, varav 23 segrar i följd. Han debuterade i Malmö FF redan 1940, spelade 336 matcher och gjorde 166 mål för föreningen fram till 1950.

Efter bronset i VM 1950 var intresset för de svenska spelarna stort. Nilsson blev proffs i italienska Genoa CFC, dit han fick sällskap av klubbkamraten Börje Tapper såväl som AIK:aren Bror Mellberg. Nilsson gjorde en bra debutsäsong, han medverkade i samtliga 38 matcher och gjorde på dessa tio mål. Sämre gick det för klubben som slutade sist i ligan och därmed degraderades till Serie B.

Efter sejourer i Frankrike med Angers och senare Olympique de Marseille återvände Stellan Nilsson till Malmö varvid hans fotbollskarriär avslutades, eftersom han efter proffssejouren var förbjuden att spela amatörfotboll. Efter att licensen släppts spelade han dock en säsong i BK Kick, bland annat med en ung Krister Kristensson i laget.

Landslagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Vid VM i Brasilien 1950 spelade han i två av Sveriges fem matcher, i segermatchen mot Italien, 3-2, och i förlustmatchen mot Brasilien, 1-7. I de avslutande två matcherna mot blivande mästarnationen Uruguay och Spanien ersattes han med Stig Sundqvist. Stellan Nilsson hade tillsammans med "Nacka" Skoglund, efter en festnatt, fallit i onåd hos landslagsledaren "Putte" Kock och de båda spelarna kom att informellt stängas av ifrån spel i de återstående två matcherna.[1]

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gunnar Persson, "Nacka" och drömmen om det goda livet, Norstedts 2008.