Sten Heckscher

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sten Heckscher, född 29 juli 1942 i Stockholm, är en svensk jurist, domare, ämbetsman och socialdemokratisk politiker. Han har bland annat varit näringsminister, president i Kammarrätten i Stockholm, chef för Patent- och registreringsverket, rikspolischef och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Heckscher är son till högerpartiledaren professor Gunnar Heckscher och sonson till ekonomihistorikern professor Eli F. Heckscher samt bror till översättaren Einar Heckscher, läraren Ivar Heckscher och ambassadören Eva Heckscher.

År 1968 avlade Heckscher juris kandidatexamen vid Uppsala universitet. Direkt därefter engagerade han sig i Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (Krum). Bland annat stred han för rättvis behandling av kumlafångarna. Arbetet för Krum ledde till att Heckscher 1977 fick i uppdrag att utreda kriminalvården åt Brottsförebyggande rådet (Brå).

Heckscher knöts 1979 till Justitiedepartementet och blev 1987 av justitieminister Anna-Greta Leijon utsedd till statssekreterare. Han blev kvar även efter att Leijon i samband med Ebbe Carlsson-affären 1988 avgick som justitieminister; Leijons efterträdare Laila Freivalds sägs ha krävt att Heckscher skulle vara kvar som statssekreterare för att hon skulle tillträda statsrådsposten.

Vid de borgerliga partiernas seger och regeringsbildning 1991 blev Heckscher generaldirektör för Patent- och registreringsverket.

Heckscher utsågs 1994 till näringsminister i Ingvar Carlssons tredje regering, men lämnade regeringen 1996, då han utsågs till rikspolischef. Han utsågs 2004 till kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm med tillträde 1 januari 2005. I augusti 2007 blev han av regeringen utnämnd till ordförande i Regeringsrätten (som 2011 bytte namn till Högsta förvaltningsdomstolen), och tillträde i oktober 2007. Han efterträdde Rune Lavin. Den 3 januari 2011 efterträddes Heckscher av Mats Melin.

Den 9 februari 2016 utsågs han av Karolinska institutets styrelse att leda utredningen om Paolo Macchiarini och Karolinska institutet.[1]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Sverige H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken med kedja, Kon:sGM12mkedja (2011)
  • Frankrike Kommendör av Hederslegionen
  • Sverige Stockholms universitets stora guldmedalj i 18:e storleken med kedja, SUstGM18mkedja (2014)[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carin Ståhlberg (9 februari 2016). ”Sten Heckscher ska utreda Macchiarini-skandalen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sten-heckscher-ska-utreda-macchiarini-skandalen/. Läst 9 februari 2016. 
  2. ^ Sandberg, Anne Heikkinen. ”Medaljer” (på en). www.su.se. http://www.su.se/om-oss/priser-utm%C3%A4rkelser/medaljer/tidigare-utdelade-medaljer-1.90324. Läst 2 mars 2016. 


Camera-photo.svg Society.svg Flag of Sweden.svg Denna biografiska artikel om en svensk politiker behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.


Företrädare:
Per Westerberg
Sveriges näringsminister
1994–1996
Efterträdare:
Anders Sundström
Företrädare:
Björn Eriksson
Rikspolischef
1996–2004
Efterträdare:
Stefan Strömberg
Företrädare:
Per Anclow
President för Kammarrätten i Stockholm
2005–2007
Efterträdare:
Thomas Rolén
Företrädare:
Rune Lavin
Ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen
2007–2011
Efterträdare:
Mats Melin