Sten Levander

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Sten Einar Levander, född 28 november 1939, är professor emeritus i psykiatri i Lund och professor emeritus i rättspsykiatri och allmänpsykiatri i Trondheim.[1]. Idag [när?] är han gästprofessor i kriminologi vid Malmö högskola[2] och verksam vid Hjärnekens läkarmottagning i Limhamn. Han är även barfotadoktor i Malmös undre värld där han behandlar och rehabiliterar missbrukare och kriminella. Levander har tidigare varit ledamot av Socialstyrelsens rättsliga råd och är känd som sakkunnig i flera uppmärksammade rättsfall.

Sten Levander blev legitimerad läkare 1971, fil. kand. (i psykologi, matematik och filosofi) 1972, dubbelspecialist (allmänpsykiatri och rättspsykiatri) 1978 och doktorerade vid Karolinska institutet i Stockholm 1979 på avhandlingen Psychophysiological differentiation within criminal groups: an approach to the study of psychopathy[3]. Inom psykopatiforskningen betraktas han som en av de banbrytande som stod emot den politiska vänstervågens ovilja att diagnosticera ondska. Samtidigt har Levander en dubbel inställning till psykopaten, som han menar fyller en funktion i evolutionen och tar som exempel de brittiska stridsflygarna (”the right stuff”) som vann kriget mot tyskarna.

Utöver de medicinska och filosofiska utbildningarna är Sten Levander universitetsutbildad psykolog, legitimerad psykoterapeut (psykodynamisk psykoterapi), universitetsutbildad maskiningenjör och universitetsutbildad musiker (klassisk gitarr). Han var nära elitgitarrist och enligt egen utsago (föreläsning Om ondska och ansvar) inbjuden att komma som elev till den spanska mästaren Andrés Segovia[4].

Han var verksam som professor i psykiatri vid Lunds universitet från 1989 till 2006 och kliniskt aktiv på heltid från 1966 till 2008, inom såväl sluten som öppenvård fördelat lika på allmänpsykiatri och rättspsykiatri[5]. Hans sista fasta heltidstjänst var som överläkareUniversitetssjukhuset MAS i Malmö vid Rättspsykiatriska kliniken. Levander är också en välkänd debattör i frågor om psykiatrisk vård och är en av de starkaste kritikerna av vad han beskriver som den svenska psykiatrins vetenskapliga, medicinska och moraliska kollaps. Om detta skriver han i Almedalsmanifestet från 2014[6].

År 2006 utgav han tillsammans med Hans Adler, Ola Gefvert och Eva Tuninger läroboken Psykiatri – en orienterande översikt (ISBN 91-44-04764-9). Boken ska komma ut i en tredje reviderad upplaga som skjutits upp men väntas komma ut i handeln i början av 2017.

Sten Levander är ännu kliniskt verksam. Levander är även engagerad i arbetet med att etablera en fungerande ny medicinsk bedömning (second opinion) i svensk psykiatri, i enlighet med rättigheterna i Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015.

år 2018 rekommenderade Inspektionen för vård och omsorg att hans läkarlegitimation drogs in då Levander under lång tid skrivit ut omotiverat höga nivåer av narkotiska läkemedel[7]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Sten Levander är gift med Marie Torstensson Levander, professor i hälsa och samhälle vid Malmö Högskola[8]. Han har flera barn i tidigare äktenskap.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sten Levander | Föreningen Värdighet”. www.vardighet.nu. http://www.vardighet.nu/sten-levander/. Läst 10 april 2016. 
  2. ^ ”UR Samtiden om Hjärnans Vindlingar Om ondska och ansvar”. http://urskola.se/Produkter/167343-UR-Samtiden-Hjarnans-vindlingar-Om-ondska-och-ansvar. Läst 10 april 2016. 
  3. ^ Levander, Sten (1979) (på eng). Psychophysiological differentiation within criminal groups: an approach to the study of psychopathy. Stockholm. Libris 194642 
  4. ^ ”Om ondska och ansvar”. https://www.youtube.com/watch?v=JJ-gwcmDDG8. Läst 10 april 2016. 
  5. ^ Curriculum vitae (March 2015)[1]
  6. ^ ”Almedalsmanifestet - Föreningen Värdighet”. http://www.vardighet.nu/almedalsmanifestet/. Läst 10 april 2016. 
  7. ^ Framstående psykiatriprofessor hotas av indragen legitimation” (på sv-SE). Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-06-28/psykiatriprofessor-hotas-med-indragen-lakarlegitimation. Läst 28 juni 2018. 
  8. ^ ”Malmö högskola”. forskning.mah.se. http://forskning.mah.se/id/hsmato. Läst 10 april 2016.