Stenbär

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stenbär
Rubus saxatilis02.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Rosordningen
Rosales
Familj Rosväxter
Rosaceae
Underfamilj Rosoideae
Släkte Rubusar
Rubus
Art Stenbär
R. saxatilis
Vetenskapligt namn
§ Rubus saxatilis
Auktor L. (1753)
1. Ett mindre exemplar med några stjälkar och revor avskurna2. Blomma, 3× förstoring3. Bomfoder och småfrukter4. Fruktsten, 4× förstoring
1. Ett mindre exemplar med några stjälkar och revor avskurna
2. Blomma, 3× förstoring
3. Bomfoder och småfrukter
4. Fruktsten, 4× förstoring
Hitta fler artiklar om växter med

Stenbär (Rubus saxatilis) är en ört i hallonsläktet

Namn och etymologier[redigera | redigera wikitext]

Småfrukter
Blomma
Revorna slingrar sig utefter marken
Stenbär har hedrats med ett frimärke från Vitryssland

Namnet stenbär kommer av att växten trivs i stenig jord. Det vetenskapliga namnet saxatilis kommer från latin saxum, 'sten'.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Referens Kommentar

Glasbär Glasbär kan även avse Västkinesisk glaspärlebuske, Calicarpe bodinieri

Jungfrubär Uppland [1]
Jungfru Mariebär 
Klasbär Småland
Klason

Klusbär
Kobär Skåne Kobär kan även avse Måbär, Ribes alpinum
Krasbär Uppland [1]
Krassbär
Stenhallon

Tagbär Bohuslän [1] Namnen syftar på växtens långa revor, tågor
Togbär
Tågbär Norrland

Tågbersrais Dalarna (Älvdalen) [1] Detta namn avser busken

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Stenbär har låga stjälkar med 3-fingrade blad, små vita oansenliga blommor som påminner om hallonbuskens blommor, och klarröda, sura stenfrukter i fåtalig samling, med ganska stor fruktsten. Den kan bli inemot 4 decimeter hög. Bredvid stjälkarna utsänder jordstammen långa revor, som slår rot i sin yttersta ände och där ger upphov till ett nytt stånd.

Stenbär kan förväxlas med åkerbär, Rubus arcticus. De två växterna kan bilda en hybrid om de växer tillsammans. Hybriden kallas bäverbär, (Rubus × castoreus).

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten är en lundväxt som är vanlig på torra, steniga platser, och förekommer i hela Norden och i stora delar av övriga Europa och tempererade delar av Asien.

I Norge går stenbär i Jotunheimen upp till 1 500 m ö h; i Troms fylke upp till 800 m ö h.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Fruktsättningen är oftast alltför sparsam för att insamling och tillagning av dessa frukter skulle löna sig, trots att de är mycket saftiga och rika på en frisk syra. De lämpar sig för sylt och gelé, ensamma eller tillsammans med andra bär.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 740 [1] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]