Stenbergaspelen

Från Wikipedia

Stenbergaspelen, eller Stenbergateatern, är en återkommande teaterpjäs i byn Stenberga utanför Virserum i Vetlanda kommun som vanligtvis spelas i slutet på juni och början på juli.

Stenbergaspelen
Skådespelarna i Stenbergaspelen 2016 inför premiären av den då nya pjäsen Arvet
PlatsStenberga
TidpunktI slutet på juni och i början på juli
År2003-
Upplagor17
Tidigare namnStenbergateatern
TypÅterkommande teaterpjäs
ArrangörNäverlundadalen
FöregåendeStenbergaspelen 2023 Utvandrarna
NästaStenbergaspelen 2024 Emma på fällan
Webbplatshttps://stenbergaspelen.se/

Den första teatern spelades år 2003 och har sedan dess spelats varje år förutom åren 2018-2021 då bland annat Coronapandemin ställde in teatern 2020 och 2021.[1]

Den första teatern 2003 startade som ett EU-leader projekt där vuxenskolan i Vetlanda var initiativtagare och huvudarrangör och dessa fortsatte att hålla i det tills 2006.[2]

Sedan 2006 drivs spelen av föreningen Näverlundadalen som är en ideell förening som ägs och drivs runt om i Stenberga bygd.

2024 förväntas den gamla klassikern från 2007 Emma på fällan av Per-Olof Högstedt spelas igen.[3][2]

Tidigare spel[redigera | redigera wikitext]

Dä ä som dä ä…

Dä ä som dä ä... är ett bygdespel som med humor och allvar som speglar Pälle Nävers ovanliga livsöde.

Han levde ett liv kantat av glädje, sorg, kärlek och längtan bland älvor och vättar i det ljusa Småland.

Den spelades för första gången 2003 och fortsattes att spela fram tills 2006.

Efter ett par andra föreställningar återkom pjäsen 2012 och spelades i två år tills 2013 då den spelades för sista gången.

Manus: Ulrica Segehem tillsammans med en manusgrupp.[4]

År Föreställningar Besökare (ca) Datum
2003 5 1 200 2-6 juli
2004 5 1 200 1-7 juli
2005 6 1 225 17-22 juni
2006 8 1 500 15-21 juni
2012 8 1 700 16-24 juni
2013 9 1 700 22 juni-6 juli

Emma på fällan

Emma på Fällan handlar om Pälle Nävers mormor. Hon mötte många hårda prövningar i livet men hon gav aldrig upp utan kämpade för sig och sin familj. Trots fattigdom gav hon sina barn den bästa färdkosten ut i livet, kärlek och trygghet och en förståelse för rätt och fel.

Den spelades för första gången 2007 och spelades i två år till 2008. År 2024 förväntas denna klassiker göra ”comeback” i en ny tappning till årets föreställningar.

Manus: Per-Olof Högstedt[5]

År Föreställningar Besökare (ca) Datum
2007 7 1 600 24-30 juni
2008 8 1 650 24 juni-5 juli
2024 10 - Inte klart ännu

Smålänningarna

Smålänningarna bygger på F.A. Dahlgrens välkända sång- och folklustspel Värmlänningarna från 1845. Detta är en historia om kärlek och vänskap. Även Pälle Näver hittar sin plats med närvaro, dikter och sång.

Den spelades för första gången år 2009 och spelades bara en säsong.

Manus: F.A. Dahlgren, bearbetat av Pär-Olof Högstedt, Ulrica Segehem och Pekka Paloviita[4]

År Föreställningar Besökare (ca) Datum
2009 8 2 060 26 juni-4 juli

På Marsch mot evigheten - ty nu ähr iag rätt tråttnadh

På marsch mot evigheten handlar om överstelöjtnant Jon Stålhammar och Sofia Drake. När Jon var ute i kriget under Karl XII:s fälttåg fick Sofia själv ta hand om släktens gårdar och affärer. Jon och Sofia hade en tät brevväxling om livet på Salshult och på slagfältet. I familjen fanns också Ulrika Eleonora som förklädde sig till man och tog värvning.

Den spelades för första gången 2010 och framställdes i två år fram tills 2011.

Manus: Ulrica Segehem, Pär-Olof Högstedt och Per Rosander[4]

År Föreställningar Besökare (ca) Datum
2010 9 1 800 18-27 juni
2011 9 1 650 1-10 juli

Snik-Jonas i Brötåsa

Snik-Jonas i Brötåsa handlar om Jonas, hans hustru Hulda och sonen Arvid som lever på den vackert belägna gården Brötåsa i Stenberga. Jonas är känd för att reta sig på utgifter och ett slösaktigt levene i allmänhet, särskilt om det handlar om hans egna tillgångar. Ett stenkast bort från Brötåsa i backstugan, Bostorp, bor den fattiga Britta med sin vackra dotter Rebecka. Historien handlar om lögner, svartkonst, höns, kärlek, grisar, torpare och en godsägare samt en präst som är allt för glad i ostkaka, precis så som livet på landet ter sig.

Den spelades för första gången 2014 och spelades i två säsonger tills 2015.[5]

Manus: Pär-Olof Högstedt.

År Föreställningar Besökare (ca) Datum
2014 9 1 800 22 juni-5 juli
2015 9 1 582 21 juni-4 juli

Arvet

Året är 1892. Snik-Jonas i Brötåsa har sonen gift sig och flyttat. Snik-Jonas har möjligt blivit ännu snålare och han är en pest för sin omgivning. En dag kommer ett brev med svarta kanter från Amerika. Snik-Jonas faster i Minnesota är död och det visar sig snart att ett testamente finns deponerat hos komminister Tellander i Stenberga kyrka. Bygdespelet, Arvet, handlar om girighet, svartkonst, fattiga torpare och skogens mest fasanfulla väsen "Gloson".

Den spelades för första gången år 2016 och framställdes i två år tills 2017.[5]

Manus: Pär-Olof Högstedt.

År Föreställningar Besökare (ca) Datum
2016 9 2 110 Juni-juli
2017 9 1 470 Juni-juli

Utvandrarna

Detta är en berättelse om några människor som, från sina hem i Småland, utvandrade till Nordamerika. De var de första som utflyttade från sin ort. De kom från de små stugornas och de stora barnkullarnas land. De var jordens folk och de kom från en släkt, som sedan årtusenden hade brukat den jord de lämnade.

De män och kvinnor som denna berättelse handlar om, har för länge sedan lämnat detta livet. Några av deras namn kan ännu läsas på söndervittrande gravstenar, resta tusen mil från den bygd där de föddes till världen.[1]

Den spelades för första gången efter pausen 2018-2021 år 2022 och spelades även från år2023.[4]

Manus: Irena Kraus

År Föreställningar Besökare (ca) Datum
2022 10 1 700 Juni-juli
2023 10 - 25 juni-8 juli

Referenser[redigera | redigera wikitext]