Stensångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stensångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sulphur-bellied Warbler - Kazakistan S4E3694 (18646950103).jpg
Stensångare i Kazakhstan
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtStensångare
P. griseolus
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus griseolus
AuktorBlyth, 1847
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stensångare[2] (Phylloscopus griseolus) är en asiatisk tätting i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Stensångaren är en mörk Phylloscopus-sångare, med mörkt grå ovansida, starkt gult ögonbrynsstreck och brungul undersida. Lätet är ett mjukt kwip. Den häckar på steniga och buskiga sluttningar och övervintrar i klippiga omgivningar, gärna kring gamla byggnader.[4]

Ubredning[redigera | redigera wikitext]

Stensångaren häckar i bergstrakter i södra Asien och övervintrar i Indien.[3] En individ höll sig sensationellt på Christiansø utanför Bornholm 30 maj till 4 juni 2016.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Stensångaren gör skäl för sitt namn genom att häcka på torra, steniga bergssluttningar, med låg vegetation, spridda enar och himalajatall, huvudsakligen vid eller över trädgränsen. Vintertid ses den på lägre nivåer (nedanför 1.500 meter) i tät undervegetation i lövskog, men också steniga områden, branta raviner och kring gamla murar eller byggnader.[6]

Fågeln äter huvudsakligen små insekter, framför allt små skalbaggar som vivlar och larver. Den födosöker ensam eller i par, mestadels på marken där den rör sig som en järnsparv. Den kan också ses krypa sidledes på trädstammar likt en trädkrypare och utmed större grenar som en nötväcka.[6]

Stensångaren häckar från slutet av april till början av augusti. Boet som byggs av honan är en boll av gräs, växtfibrer och fjädrar som placeras upp till 1,5 meter ovanför marken i en tät buske. Honan lägger fyra till fem ägg som ruvas i 14-17 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den rapporteras vara relativt ovanlig.[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Phylloscopus griseolus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Tarsiger.com Fynd av stensångare i Västpalearktis
  6. ^ [a b c] Clement, P. (2017). Sulphur-bellied Warbler (Phylloscopus griseolus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58873 26 december 2017).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]