Sterilisering (ingrepp)
Sterilisering (av latinets sterilis, "ofruktbar"), kirurgiskt ingrepp för att ta bort fortplantningsförmågan; göra ofruktbar eller ofruktsam. Hos män skär man av sädesledarna och blockerar ändarna så att spermierna från testiklarna inte kan passera och därmed blandas med sädesvätskan. Om man lämnar den nedre änden öppen (i riktning mot testikeln) förefaller risken för kronisk smärta efter ingreppet minska.[1]
Sterilisering på kvinnor genomförs genom att blockera (knyta ihop) passagen genom äggledarna så att äggcellen inte kan nå spermien. Ingreppet görs genom laparoskopisk kirurgi (titthålskirurgi) eller bukoperation.
Sterilisering i Sverige
I Sverige får den som fyllt tjugofem år och som är svensk medborgare eller bosatt i riket begära att steriliseras enligt Steriliseringslagen. Vid ansökan om sterilisering av person mellan arton och tjugofem års ålder och som är svensk medborgare eller bosatt i riket, kan Socialstyrelsen lämna tillstånd
- om det finns beaktansvärd risk för att arvsanlag som kan medföra allvarlig psykisk störning, svårartad kroppslig sjukdom eller svårt lyte av annat slag överförs till avkomling,
- i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel eller svaghet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa, eller
- i samband med ansökan om fastställelse av könstillhörighet i vissa fall.[2]
Den som ansöker om sterilisering skall noggrant informeras om ingreppets innebörd och följder samt, i förekommande fall, om andra möjligheter att förebygga havandeskap.[2]
Om man önskar sterilisera sig skall man vända sig till Abort- och steriliseringsrådgivningen för samtal och information. Därefter remitteras man till den klinik där operationen skall göras. Kostnaden för steriliseringsingreppet varierar beroende på var i landet den utförs. Samtalen hos kurator är avgiftsfria.
Tvångssterilisering
Steriliseringslagen från 1934 och 1941 tillät sterilisering under vissa villkor. Det uppskattas att mellan 25 000 och 30 000 tvångssteriliserades, varav de flesta fram till mitten av 1950-talet. Över 90 % av de drabbade var kvinnor.{SOU 2000:20 s.16} Lagen ändrades formellt 1976.
De som drabbades av tvångssterilisering var bland annat personer med omfattande sinnessjukdom, sinnesslöhet, annan undermålighet eller asocialt levnadssätt. Personer som på grund av undermålighet inte själva var i stånd att lämna giltigt samtycke kunde steriliseras efter myndighetsbeslut. I praktiken steriliserades många unga kvinnor ur lägre samhällsskikt på ganska godtyckliga grunder, exempelvis för att en läkare bedömde dem som promiskuösa eller som tattare. I flera fall fick kvinnan inte veta vad ingreppet skulle få för konsekvenser.
Se även
Referenser
- ^ Christiansen & Sandlow, 2003, Testicular Pain Following Vasectomy: a Review of Postvasectomy Pain Syndrome Arkiverad 6 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine., Journal of Andrology 24:3
- ^ [a b] Steriliseringslagen 1975:580
Externa länkar
- ”Steriliseringsfrågan i Sverige 1935 - 1975”. SOU 2000:20. regeringen.se. http://www.regeringen.se/sb/d/185/a/2864.