Stiftelsen för strategisk forskning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) är en fri, oberoende aktör inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet i Sverige. SSF finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin[1]. SSF är en av de stiftelser som bildades 1994 i samband med att löntagarfonderna avvecklades under den borgerliga regeringsperioden 1991–94.[2]

Enligt stadgarna ska Stiftelsen stödja forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Forskningen ska hålla högsta möjliga kvalitet, men också kunna nyttiggöras inom svensk industri och samhället I övrigt.

När stiftelsen bildades 1994 beslutade regeringen om en medelstilldelning på 6 miljarder kr. Nästan 12 miljarder kronor är utdelade sedan dess och i april 2014 hade stiftelsen, tack vare god kapitalförvaltning och börstillväxt,, ett kapital på ungefär 11 miljarder kronor.

Forskningsprogram[redigera | redigera wikitext]

SSF delar ut forskningsbidrag om cirka 600 miljoner kronor per år. SSF har finansierat forskarskolor, en form av forskarutbildning som fick betydelse för tillkomsten av de statligt finansierade forskarskolorna.

Synergibidrag, tidigare rambidrag, stöder ett antal forskare från en stor forskargrupp eller från ett fåtal oberoende forskargrupper, samlokaliserade eller vid olika högskolor eller institut, som samverkar för att lösa ett viktigt forskningsproblem. SSF stöder också strategiska forskningscentra. SSF stöder även unga forskare genom programmen Framtidens forskningsledare och Ingvar Carlsson Award. I en programform stimuleras mobilitet mellan högskola och industri i båda riktningarna.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Stiftelsen leds av en verkställande och en administrativ direktör direkt under stiftelsens styrelse. Till sin hjälp har de ett kansli på ca 15 personer[3] och en beredningsorganisation som involverar ett stort antal svenska och utländska forskare samt företrädare för näringsliv och samhälle.

Stiftelsen fick stor uppmärksamhet i media år 2012, då det uppdagats att den fjorton personer stora organisationen hade bedrivit omfattande representation utan hänsyn till lagen om offentlig upphandling, och sedan utan hänsyn till allmänhetens rätt till insyn försökt dölja spåren av verksamheten.[4] Till följd av detta avgick den dåvarande VD:n Lars Rask och ordföranden Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist.[5]

Verkställande direktörer

Rapporter[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med nationalekonomen Stefan Fölster gav stiftelsen 2014 ut rapporten "Vartannat jobb automatiseras inom 20 år"[1][6], som fick stort genomslag i samhället och i media[7][8][9]. Rapporten handlar om den pågående digitaliseringen och vilka konsekvenser det får för den svenska arbetsmarknaden. Beräkningarna utgår från en tidigare gjord studie[10] vid Oxford University för den amerikanska arbetsmarknaden, omräknad för den svenska arbetsmarknaden. Under Almedalen 2014 anordnade stiftelsen seminariet "Busy doing nothing" med samma tema och med Andrew Mcafee[11], författare av boken "the seccond machine age", som huvudtalare, vilket även det uppmärksammades stort i media[12][13][14].

Året därpå, 2015, utkom uppföljningen om vilka nya jobb som kan skapas på grund av digitaliseringen, "De nya jobben i automatiseringens tidevarv"[6]

2016 arrangerade stiftelsen Almedalsseminariet "Skurk, sjuk eller släkt - vem ska ha ditt DNA?" och gav ut en rapport med samma namn, även detta fick uppmärksamhet i media.[15][16][17]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Om SSF - Stiftelsen för strategisk forskning” (på sv-SE). http://stratresearch.se/om-ssf/. Läst 5 september 2016. 
  2. ^ ”SSF:s bakgrund - Stiftelsen för strategisk forskning” (på sv-SE). http://stratresearch.se/om-ssf/ssfs-bakgrund/. Läst 5 september 2016. 
  3. ^ ”Kontakt - Stiftelsen för strategisk forskning” (på sv-SE). http://stratresearch.se/kontakt/. Läst 5 september 2016. 
  4. ^ ”Stiftelsens vd: ”Det var styrelsen som ville ha Bindefeld””. Dagens Nyheter. 14 augusti 2012. http://www.dn.se/ekonomi/stiftelsens-vd-det-var-styrelsen-som-ville-ha-bindefeld. Läst 30 augusti 2014. 
  5. ^ ”Ordförande avgår efter Bindefeldfest”. Sveriges Radio. 27 februari 2013. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5457665. Läst 30 augusti 2014. 
  6. ^ [a b] ”Rapporter - Stiftelsen för strategisk forskning” (på sv-SE). http://stratresearch.se/om-ssf/rapporter/. Läst 7 september 2016. 
  7. ^ ”Inom 20 år har robotarna snott ditt jobb”. 16 juni 2014. http://www.di.se/artiklar/2014/6/16/inom-20-ar-har-robotarna-snott-ditt-jobb/. Läst 7 september 2016. 
  8. ^ ”Robotar och datorer tar hälften av jobben”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19064195.ab. Läst 7 september 2016. 
  9. ^ ”Nu tar robotarna över: Här är vinnarna och förlorarna” (på sv-SE). 2 december 2014. http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/nu-tar-robotarna-over-har-ar-vinnarna-och-forlorarna/. Läst 7 september 2016. 
  10. ^ ”The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation? | Publications”. http://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/publications/view/1314. Läst 7 september 2016. 
  11. ^ Andrew McAfee” (på en). Wikipedia, the free encyclopedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Andrew_McAfee&oldid=723413499. Läst 7 september 2016. 
  12. ^ ”450 000 jobb borta efter teknikskifte - Nyheterna - tv4.se”. http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/450-000-jobb-borta-efter-teknikskifte-3156092. Läst 7 september 2016. 
  13. ^ ”After work – när datoriseringen tar bort jobben - DN.SE” (på sv-se). 29 april 2015. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/after-work-nar-datoriseringen-tar-bort-jobben/. Läst 7 september 2016. 
  14. ^ ”De ersätter ekonomer med robotar”. http://www.nyteknik.se/nyheter/de-ersatter-ekonomer-med-robotar-6393823. Läst 7 september 2016. 
  15. ^ ”Dna-expert vill varna människor som riskerar dö i förtid - DN.SE” (på sv-se). 6 juli 2016. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/dna-expert-vill-varna-manniskor-som-riskerar-do-i-fortid/. Läst 7 september 2016. 
  16. ^ Nyheter, SVT. ”Svagt stöd för dna-register mot brott”. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/svagt-stod-for-dna-register-mot-brott. Läst 7 september 2016. 
  17. ^ ”Bara ett knapptryck bort - DN.SE” (på sv-se). 6 juli 2016. http://www.dn.se/ledare/huvudledare/bara-ett-knapptryck-bort/. Läst 7 september 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]