Stig Strömholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stig Strömholm
Stig Strömholm
Född Stig Fredrik Strömholm
16 september 1931 (85 år)
Boden
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Jurist

Stig Fredrik Strömholm, född 16 september 1931 i Boden, är en svensk rättslärd. Han var Uppsala universitets rektor 19891997 och är professor emeritus i civilrätt med internationell privaträtt. Strömholm var tidigare professor vid samma universitet i allmän rättslära. Han är även författare och litteraturkritiker, samt tidigare reservofficer. Syskon inkluderar ambassadör Sten Strömholm samt halvbrodern, fotograf Christer Strömholm.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen vid Katedralskolan i Uppsala, den stad där han växte upp, blev Strömholm filosofie kandidat 1952 och juris kandidat 1957 vid Uppsala universitet. Diploma of Comparative Legal Studies i Cambridge 1959. Juris licentiat 1960. Han blev juris doktor vid universitetet i München 1964 och juris doktor vid Uppsala universitet 1966. Hans doktorsavhandling, Le droit moral de l'auteur , om 950 sidor i två band, handlade om upphovsrätt i ett historiskt perspektiv; en tredje del utkom senare. Samma år blev han docent i jämförande rättsvetenskap vid Uppsala universitet.Tre år senare utsågs han till professor där i allmän rättslära, och 1982 i civilrätt med internationell privaträtt. Efter att ha varit universitetets prorektor sedan 1978, utsågs han 1989 till rector magnificus vid Uppsala universitet, en post han innehade till 1997 då han blev emeritus.

Han har flera hedersdoktorat, var inspektor vid Norrlands nation (19782003) och synnerligen produktiv författare av juridisk – såväl som skönlitteratur. Han debuterade som skönlitterär författare 1975 med romanen Dalen, och har därefter givit ut ett tjugotal böcker. Dalen inledde en trilogi, som utspelar sig i Frankerriket på 400-talet vid hunnernas invasion. Den har översatts till tyska och danska, till det senare språket av drottning Margrethe av Danmark.[1] Han har vidare varit verksam som översättare, med Saint-Simons Minnen från Ludvig XIV:s hov 1691–1723.

Som vetenskapsman har han bland annat deltagit i Haag-konferensen om produktansvar, Europarådets expertkommitté för mänskliga rättigheter, Europarådets konferens för de europeiske juridiska fakulteter, European Cultural Foundation och European Science Foundations.

1980 utsågs han till ordförande för Max-Planck-Institut für ausländisches und internationales Patent-, Urheber- und Wettbewerbsrecht.[2][3] Från 1979 var han preses för Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala, 1985–1993 för Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och 1997-2001 för Academia Europaea. Läsåret 1995/1996 var Strömholm Honorary President för Coimbragruppen[4]. Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1989,[5] korresponderande ledamot av franska Académie des sciences morales et politiques,[6], ordförande i Riksbankens Jubileumsfond, och styrelseordförande för Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning.[7] Åren 1998–2005 var han ordförande i Universitets- och studenthistoriska sällskapet i Uppsala.

Den 6 juni 2012 mottog professor Strömholm Serafimermedaljen för sina synnerligen förtjänstfulla insatser inom svenskt universitetsväsende och kulturliv.[8]

Stig Strömholm var gift med juris och filosofie kandidat Gunilla, född Forslund (1935–2013), från Skellefteå.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (fullständig)[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Dalen, roman, Stockholm, 1975
  • Folk : sex berättelser, Stockholm, 1976
  • Fälten, roman, Stockholm, 1977
  • Den hösten, roman, Stockholm, 1978
  • Motskäl, essäer, Stockholm, 1979
  • Från ett museum : svit för fyra röster, Stockholm, 1980
  • Skogen, roman, Stockholm, 1980
  • Varning: återvändsgränd : klokbok för klarögda, Stockholm, 1982
  • Tidvarv, roman, Stockholm, 1982
  • Annat folk : sex berättelser, Stockholm, 1983
  • Ajax : roman, Stockholm, 1984
  • Motströms och medströms : svenska betraktelser, Stockholm, 1985
  • Sändebudet, roman, Stockholm, 1986
  • Livstid : i Arvids dagar, roman, Stockholm, 1990
  • Pärlhandlaren, roman, Stockholm, 1993
  • Fältkamrern, roman, Stockholm, 1995
  • Guvernören eller Inbillningskraften, roman, Stockholm, 2001
  • Inte bara Versailles : bilder från det franska 1600-talet, 2009
  • Resonerande katalog : minnen 1958–2003, 2014

Juridik[redigera | redigera wikitext]

  • Le droit moral de l’auteur en droit allemand, français et scandinave, avec un aperçu de l'évolution internationale. Étude de droit comparé I–III (1966–1973)
  • Teaterrätt: teatrarnas rättsliga ansvar för innehållet i föreställningar, Stockholm, 1971
  • Rätt, rättskällor och rättstillämpning : en lärobok i allmän rättslära, Stockholm, 1981[9]
  • Immateriellt och internationellt : rättsvetenskapliga uppsatser, 2004

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.hum.au.dk/nyheder/arkiv/uni-liv/verdens_bedste_forelaeser.htm
  2. ^ [a b] Olle Blomqvist, Strömholm i pension, KTH:s textnyheter 1997, läst 2008-09-11
  3. ^ [1]
  4. ^ http://www.coimbra-group.eu/index.php?page=about-us
  5. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Stig Strömholm, läst 26 april 2009
  6. ^ http://www.institut-de-france.fr/institut/acamor.htm
  7. ^ http://www.wallenberg.org/srf/styrelse.asp
  8. ^ http://www.kungahuset.se/pressrum/pressmeddelanden/2012pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2012.5.4a3da1313658e148c33874.html
  9. ^ För fullständig förteckning se: Stig Strömholms tryckta skrifter 1942–2011. Bibliografi sammanställd av Brita Alroth. (1 858 publicerade skrifter)
  10. ^ www.orden-pourlemerite.de läst 2016-11-26
  11. ^ [2] läst 2016-12-03
  12. ^ www.president.ee/en/estonia/decorations/bearer/21/stig-stromholm
  13. ^ http://www.forseti.is/Falkaordan/Skrayfirorduhafa/
  14. ^ 4310 Strömholm från Uppsala astronomiska observatorium, arkiverad på Internet Archive (2012)
  15. ^ Prismotivering 2005, Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris, Vitterhetsakademien

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Festskrift till Stig Strömholm band 1–2. (Uppsala 1997) (ISBN 91-7678-341-3)
  • Uppsala universitet inför 2000-talet – Festskrift till Stig Strömholm Red. av Christer Öhman.(Acta Universitatis Upsalinsis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 61.) Uppsala 1997. ISBN 91-554-4014-2
  • Libens merito. Festskrift till Stig Strömholm på sjuttioårsdagen 16 september 2001. (Acta Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis. Kungl Vetneskapssamhällets i Uppsala Handlingar 21.) Uppsala 2001. ISBN 91-85832-14-6
  • Norrlands nations hedersledamöter 1827–2003. Festskrift till Gunilla och Stig Strömholm den 15 november 2003 Red. av Sune Lind. (Norrlandica 10] Uppsala 2003. ISBN 91-972702-1-0
  • Sten Hidal, "Dalen, Fälten, Skogen. Om Stig Strömholms romerska trilogi" i förf:s Fredrika Bremer hos påven och andra essayer. Artos 2007, ISBN 978-91-7580-350-0
  • Brita Alroth, Stig Strömholms tryckta skrifter 1942–2011. Bibliografi med sex inledande essäer, red. av Sven-Erik Brodd, Lennart Elmevik och Per Ström (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 90.) Uppsala 2011.195 sidor. ISBN 978-91-554-8108-7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Torgny T:son Segerstedt
Inspektor för Norrlands nation
1978–2003
Efterträdare:
Tore Frängsmyr
Företrädare:
Martin H:son Holmdahl
Rektor för Uppsala universitet
1989–1997
Efterträdare:
Bo Sundqvist