Stigbergsgatan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stigbergsgatans historiska trägusbebyggelse, vy mot väster med Katarina kyrka i bakgrunden, 2017.

Stigbergsgatan är en gata på Södermalm i Stockholm, den sträcker sig söder om Fjällgatan från Lilla Erstagatan mot väst och slutar tvärt vid den stora bergsskärningen öster om Renstiernas gata. Stigbergsgatans historiska trähusbebyggelse är ett så kallat reservatsområde som innehåller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Husen ägs och förvaltas av AB Stadsholmen.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Stigbergsgatan på ett tidigt färgfotografi tagit av Gustaf Wernersson Cronquist 1925.
Stigbergsgatans västra del 1925, idag Sandbacksgatan, färgfoto av Cronquist.

Namnet "Stigbergsgatan" kom till i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885, som tog hänsyn till belägenheten eller naturförhållandena. Området är kraftigt kuperat och här fanns sedan tidigare Stigen (nuvarande Höga Stigen) och en kulle (nuvarande Stigberget) med en av stadens galgar. Galgen användes till 1600-talets slut (se Galgberget, Södermalm).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Stigbergsgatans äldsta dokumenterade namn är Katarina Östra Qvarngränd. Med kvarnen avsågs Swart Hindriks kvarn som låg på höjden Glasbruksklippan nära byggnaden för Hantverksinstitutet som uppfördes 1940. Då ledde gatan österut från Katarina kyrka mot Ersta malmgård, men kapades när Renstiernas gata spränges ner i ett djupt dike på 1930-talet. Den avklippta västra delen fick 1939 ett eget namn, Sandbacksgatan.

Längs Stigbergsgatans västra del finns lite av den ursprungliga trähusbebyggelsen bevarad. Det var den finare Fjällgatans fattiga baksida. I samband med att Navigationsskolan (nuvarande Ersta Sköndal högskola) byggdes 1907 och Frans Schartaus handelsinstitut 1915, försvann mycket av den ursprungliga bebyggelsen på och omkring Stigberget.

Stigbergsgatans röda stugor är numera moderniserade och varsamt upprustade bostäder. Ett av husen (nr 21) har bevarats som museum, det är Blockmakarens hus som inreddes av Stockholms stadsmuseum till ett utseende motsvarande 1900-talets början. Mellan år 1875 och 1923 bodde en blockmakare, Gustav Andersson med familj i fastigheten. Lägenheten är ett arbetslivsmuseum som öppnas efter bokningar för allmänheten.

Stigbergsgatan 27 i kvarteret Stamman är ett påkostat bostadshus som ritades 1930 av arkitekten Ragnar Östberg för byggmästaren Olle Engkvist. Stigbergsgatan 37 / Lilla Erstagatan 4 i kvarteret Kronan är ett av arkitekten Paul Hedqvists tidiga bostadshus som ritades 1928. Huset intill (Stigbergsgatan 35) uppfördes 1919-1920 efter ritningar av arkitektkontoret Östlihn & Stark. Stigbergsgatan avslutas mot sydväst med Kronprinsesse Märthas kirke som tillhör Norska kyrkan. Tegelbyggnaden ritades av arkitekt Tore Moxness och invigdes 1976.

Sista Styverns trappor är en lång trätrappa som leder från Stigbergsgatan ner till Fjällgatan. Intill trappornas östra sida ligger Anna Lindhagens täppa.

Musik[redigera | redigera wikitext]

År 1941 spelade Alice Babs in sången Stigbergsgatan 8 tillsammans med Lill-Arnes Sväng-Gäng. Låten, som även framfördes i filmen Vårat gäng, är en hyllning till huvudstaden där adressen i låttiteln beskrivs som paradiset i stan: "Varför drömma om Paris? När man ju har på sätt och vis, sitt eget lilla paradis; Stigbergsgatan 8, fyra trappor över går'n." Huset på Stigbergsgatan 8 är numera rivet.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]