Hoppa till innehållet

Stilfigur

Från Wikipedia
Stilfigurer
Dialog
Apostrofering · Descriptio · Divisio · Hypofor · Illeism · Prosopopoeia · Ratiocinatio · Retorisk fråga · Sermocinatio
Jämförelse
Allegori · Antites · Kenning · Liknelse · Metafor · Metonymi · Pars pro toto · Synekdoke
Ordlek
Malapropism · Oxymoron · Paronomasi · Zeugma
Struktur
Anastrof · Isokolon · Kiasm · Parallellism · Trikolon
Tillägg
Evidentia · Hopning · Hyperbol · Perifras · Pleonasm · Polysyndeton · Stegring · Tautologi
Upprepning
Allitteration · Anadiplos · Anafor · Assonans · Epanalepsis · Epifor · Ploke · Polyptoton · Rim · Symploke · Synonymi
Uteslutning
Asyndeton · Ellips · Ironi · Litotes · Meiosis
Övrigt
Antonomasi · Dysfemism · Eufemism · Exclamatio · Katakres

Stilfigurer, retoriska figurer[1] eller särskilt i modern stilistik[källa behövs] stilmedel är språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter. Stilfigurer används såväl i dagligt tal som i snart sagt alla former av skriven text.

Språkfigurernas teori formulerades inom den klassiska retoriken, som delade in stilfigurerna i troper och figurer[1] eller ornament. Figurerna delades sedan in i tankens figurer och talets figurer. Denna indelning av stilfigurerna har idag övergivits, och alla stilfigurerna kallas enbart så.[1]

Typer av stilfigurer

[redigera | redigera wikitext]
  • Allitteration – ”tryckstarka ord som står nära varandra och börjar på vokaler eller samma konsonant, bokstavsrim”[2]
    • Exempel: ur askan i elden, hus och hem, lika barn leka bäst, sitter på en sten i en skog vid en sjö.
  • Anafor – En upprepning av ett ord i inledningen av sats eller mening, vanligast är tre upprepningar. Anafor ingår ofta i stegring (klimax).
  • Antiklimax – Att efter stora förväntningar ge en kraftlös upplösning. Komisk effekt kan vara en avsikt med att använda antiklimax.
    • Exempel: Han stod nu vid den spöklika stugan, djupt inne i den mörka och fuktiga skogen. Vad för hemskt monster skulle han finna där inne? Han öppnade sakta dörren, och fick plötsligt syn på... en gullig kanin.
  • Antites – absolut motsats inom samma område.
  • Assonans – en typ av oäkta rim.
  • Besjälning – konkreta saker får mänskliga drag.
    • Exempel: Väggarna andades och TV-apparaten stirrade tillbaka.
  • Hyperbol – en medveten överdrift för att föra fram en poäng.
    • Exempel: Jag har sagt till dig tusen gånger!
  • Ironi – att uttrycka motsatsen till den egentliga avsikten.
  • Isokolon – en mening som är uppbyggd av två eller flera delar som är uppbyggda av samma struktur, längd och rytm. Isokolon kan förekomma i olika former, beroende på hur många delar meningen består av. Beroende på om meningen består av två, tre eller fyra delar kallas den för bikolon, trikolon eller tetrakolon.
    • Exempel: I fred begraver söner sina fäder, i krig begraver fäder sina söner.
  • Ordpar – två sammansatta ord som kan anses bilda ett eget uttryck.
    • Exempel: Ordning och reda. Vått och torrt.
  • Oxymoron – en omöjlig kombination med syfte att framkalla en djupare mening.
    • Exempel: Fulsnygg.
  • Parodi – förlöjligande imitation.
  • Stegring – även klimax – innebär en ökning av sammanhörande led.
    • Exempel: Vid slutet av stigen fanns ett torn, och högst upp i tornet fanns en kikare, och i denna kikare kunde man se över hela staden.
  • Parallellism – upprepning med andra ord för att betona något.
    • Exempel: Kul att du kunde komma - det var kul att ha dig här.
  1. 1 2 3 Stilfigur i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 juni 2014.
  2. Norstedts svenska ordbok