Stina Blackstenius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stina Blackstenius
Stina Blackstenius.jpg
Stina Blackstenius 2015.
Personlig information
Fullständigt namn Emma Stina Blackstenius[1]
Födelsedatum 5 februari 1996 (21 år)[1]
Födelseort Vadstena, Sverige
Längd 174 cm
Klubbinformation
Klubb Frankrike Montpellier HSC
Tröjnummer 15
Position Anfallare
Kontraktslut 2019
Juniorlag
2002–2011
2013–2015 
Sverige Vadstena GIF
Sverige Linköpings FC
Seniorlag*
År
2011–2012
2013–2016
2017–
Klubb
Sverige Vadstena GIF
Sverige Linköpings FC
Frankrike Montpellier HSC
SM (GM)
35 (59)
77 (37)
16 (13)
Landslag**
År
2012–2013
2013–2016
2015–
Landslag
 Sverige U17
 Sverige U19
 Sverige
SM (GM)
16 (11)
33 (39)
28 0(5)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna och är korrekt per den 8 oktober 2017.
** Antal landskamper och mål är korrekta per den 26 september 2017.

Emma Stina Blackstenius, född 5 februari 1996[1] i Vadstena, är en svensk fotbollsspelare som spelar för Montpellier HSC i Division 1 Féminine. Hennes moderklubb är Vadstena GIF, vilken hon lämnade 2013 för spel med Linköpings FC i Damallsvenskan. 2016, i sin sista säsong med LFC, vann hon SM-guld, klubbens andra guld någonsin. Blackstenius har också spelat tre finaler i Svenska cupen och vunnit två av dessa – 2013/14 och 2014/15.[2][3] Vid Fotbollsgalan 2015 fick hon motta pris för "Årets genombrott".[4]

2015 debuterade hon i Sverige A-landslag och var med och tog ett OS-silver i Rio 2016.[5] Sedan tidigare har hon tagit ett EM-silver med Sveriges U17-landslag 2013. Hon har också vunnit guld vid U19-EM i Israel 2015 där hon också vann turneringens skytteliga. Hon har dessutom målrekordet för U19-EM genom alla tider.[6]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Stina Blackstenius föddes den 5 februari 1996 i Vadstena, Sverige och är dotter till Magnus Blackstenius och Lena Wiberg. Hon har två syskon; en äldre bror och en yngre halvsyster. Hon började tidigt att intressera sig för sport och ägnade sig åt fotboll, handboll och friidrott. Handboll spelade hon fram till 2013.[7] Blackstenius studerade det ekonomiska programmet på Kungshögaskolan i grannkommunen Mjölby och tog studenten i början av juni 2015.[8][9] Under vintern 2015/16 flyttade hon till Linköping.[10]

Klubblagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Vadstena GIF och Linköpings FC (2002–2016)[redigera | redigera wikitext]

Blackstenius moderklubb är Vadstena GIF. Hon började spela för Vadstena GIF 2002, vid sex års ålder. Säsongen 2011 spelade hon för klubben i division 3 och noterades för 21 mål på 18 matcher. Säsongen därpå vann hon seriens skytteliga med 38 mål på 17 matcher.[11] Hon blev därefter utsedd till "Årets Flickspelare i Östergötland".[11]

Stina Blackstenius
Fotboll, damer
Svenska mästerskap
Guld 2016 Linköpings FC

Inför säsongen 2013 skrev hon på ett treårskontrakt med Linköpings FC.[12] Blackstenius spelade sin första match i Damallsvenskan den 17 april 2013 då hon gjorde ett inhopp i den 68 minuten i en 1–1-match mot Kopparbergs/Göteborg FC. Den 28 maj samma år gjorde hon sitt första mål i allsvenskan då hon fastställde slutresultatet i en 3–1-seger mot LdB FC Malmö. I den 12:e omgången, mot Mallbackens IF, fick hon för första gången chansen i LFC:s startelva – en plats hon sedan behöll under resterande del av säsongen. På säsongens fem sista matcher stod hon för sex mål. Totalt noterades hon under säsongen för åtta mål och tre assist på 20 seriematcher.[13] LFC slutade på tredje plats i serien och blev kvalificerade för spel i Champions League efter att serietvåan Tyresö FF gått i konkurs. I januari 2014 förlängde hon sitt kontrakt med LFC med ytterligare tre år.[14] Den 31 juli 2013 spelade Blackstenius sin första match för LFC i Svenska cupen, mot Landsbro IF. Laget vann med hela 13–0 och Blackstenius gjorde sina första cupmål då hon stod för ett hat trick. Linköping tog sig ända till finalen sedan man bland annat slagit ut Kopparbergs/Göteborg FC och Umeå IK. Den 7 augusti 2014 var Blackstenius med och vann Svenska cupen med LFC som besegrade Kristianstads DFF i finalen med 2–1.[2] Linköping tog sin tredje cuptitel och på sex matcher stod Blackstenius för sju mål.

Målproduktionen sjönk för Blackstenius under sin andra säsong i Damallsvenskan. På 16 matcher stod hon för tre mål och Linköping slutade fyra i tabellen. I Svenska cupen gick LFC in i den andra rundan där man ställdes mot IFK Norrköping DFK. Laget vann med 6–0 och Blackstenius stod för ett hat trick. Laget tog sig sedan fram till final sedan man också slagit ut Älta IF, Vittsjö GIK, Hovås Billdal IF och KIF Örebro DFF. I finalen, som spelades den 9 augusti 2015, besegrade man FC Rosengård med 2–0 och Blackstenius stod för det matchavgörande målet.[3] Totalt gjorde hon fyra mål på fem matcher. Under säsongen gjorde hon också debut i Champions League. LFC var direktkvalificerade för slutspelet och Blackstenius spelade sin första match den 8 oktober 2014 då laget föll i första mötet mot Liverpool LFC med 2–1. LFC vann dock returmötet på hemmaplan med 3–0 och gick därmed vidare till kvartsfinal med 4–2 totalt. LFC mötte därefter Zvezda 2005 Perm som man slog ut med totalt 5–3. Blackstenius fick dock ingen speltid i dessa matcher. Hon fick speltid igen då laget föll i kvartsfinal mot Brøndby IF med totalt 2–1.[15] Hon spelade totalt fyra matcher i Champions League men lyckades inte göra några mål.

"Stina Blackstenius tog Europa med storm i sommarens F19-EM. Omöjlig att stoppa med målrekord som följd. Ett klassiskt internationellt genombrott för skyttedrottningen, som under året utvecklats på alla plan."

Juryns motivering till "Årets genombrott" vid Fotbollsgalan 2015.[4]

2015 slutade LFC återigen på fjärde plats i Allsvenskan och Blackstenius noterades denna säsong för sju mål på 19 matcher. Hon missade tre seriematcher i juli då hon var iväg på landslagsuppdrag med Sverige U19. På Fotbollsgalan 2015, som hölls den 9 november i Globen, fick hon emottaga priset för "Årets genombrott".[4] Den 28 augusti 2016 spelade Blackstenius och Linköpings FC sin tredje raka final i Svenska cupen. Blackstenius stod för LFC:s enda mål då laget föll mot FC Rosengård med 1–3.[16] På fem matcher stod hon för tre mål.

Blackstenius inledde Damallsvenskan 2016 med att göra mål i säsongens tre första matcher (fem mål totalt). Den 15 juni 2016 gjorde hon sitt första hat trick i Allsvenskan då Vittsjö GIK besegrades med 8–0.[17] Den 2 september samma år gjorde hon ännu ett hat trick när Kvarnsvedens IK besegrades med 8–0.[18] I den tjugonde omgången av serien säkrade Linköping SM-guldet efter att man besegrat Vittsjö GIK med 0–2.[19] LFC gick obesegrade igenom säsongen och Blackstenius gjorde sin målmässigt främsta säsong då hon stod för 19 mål på 22 matcher. Hon slutade tvåa, bakom lagkamraten Pernille Harder, i Damallsvenskans skytteliga. Den 28 oktober 2016 meddelades det att Blackstenius var en av de tre nominerade till "Årets forward" på Fotbollsgalan 2016.[20]

Montpellier HSC (2017–)[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 2016 meddelades det att Blackstenius inte valt att förlänga sitt kontrakt med Linköpings FC.[21] Åtminstone åtta klubbar visade intresse för Blackstenius, däribland Paris Saint-Germain Féminines, FC Bayern München och Chelsea LFC, som alla nobbades.[22] Den 3 januari 2017 bekräftade den franska klubben Montpellier HSC i Division 1 Féminine att hon skrivit på ett kontrakt med klubben på 2,5 år.[22][23] Blackstenius spelade sin första match för klubben i Coupe de France den 7 januari 2017, då hon gjorde ett inhopp i den andra halvleken.[24] I åttondelsfinalen ställdes Montpellier mot FC Domont, vilka man besegrade med 16–0. Blackstenius stod för fyra av målen och gjorde därmed sitt första hat trick för laget.[25] I den efterföljande kvartsfinalen slogs Montpellier ut sedan laget besegrats av Saint-Étienne med 1–0 den 12 mars 2017.

I sin debut i den franska ligan, den 14 februari 2017, avgjorde Blackstenius matchen mot Paris Saint-Germain Féminines då hon fastställde slutresultatet 2–1 i den 88:e minuten.[26] I ligans näst sista omgång säkrade Montpellier andraplatsen i ligan, vilken gav spel i Champions League, då laget besegrade ASJ Soyaux med 10–0. Blackstenius stod för fyra mål och gjorde därmed sitt första hat trick i ligan. Samtliga mål kom i följd och gjordes inom loppet av 26 minuter.[27] På elva matcher stod hon för sju mål under sin debutsäsong i Division 1 Féminine.

Den 3 september 2017 påbörjade Blackstenius sin andra säsong med Montpellier med att göra två mål i ligapremiären, där laget besegrade Albi med 7–0.[28] Hon gjorde därefter mål i de två efterföljande matcherna; ett mål i en 8–0-seger mot Fleury den 10 september och två mål i en 1–4-seger mot Marseille den 24 september.[29] I den fjärde omgången fick Blackstenius sin målsvit bruten då Montpellier föll mot Olympique Lyonnais med 0–5.[30]

Landslagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Ungdomslandslag (2013–2016)[redigera | redigera wikitext]

Stina Blackstenius
Blackstenius i landslagströja.

Blackstenius i landslagströja.

Fotboll, damer
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Silver Rio de Janeiro 2016 Sverige
Europamästerskap för juniorer
Guld Israel 2015 Sverige U19

Blackstenius spelade 16 matcher i Sveriges U17-landslag. I den första matchen vid kvalspelet till U17-EM 2013 gjorde hon ett hat trick då Sverige besegrade Kroatien med 9–0.[31] Sverige vann sin grupp och gick sedan vidare till nästa gruppspelsrunda. Sverige vann även denna grupp och var därmed klart för EM-semifinal mot Spanien. Efter full tid och förlängning var matchen fortfarande oavgjord, 2–2, sedan Blackstenius stått för ett av målen. Trots att hon sedan missade sin straff i den efterföljande straffläggningen, vann Sverige matchen med 6–7.[32] I finalen föll Sverige mot Polen med 0–1 och tilldelades därmed ett silver.[33] Detta var U17-landslagets första EM-medalj någonsin. Totalt stod Blackstenius för 11 mål i U17-landslaget.

Blackstenius var en del av den trupp som spelade U19-EM 2014. Sverige vann sin grupp efter att ha besegrat Estland, Litauen och Portugal, och vann därefter gruppen i nästa runda av kvalspelet till EM, efter segrar mot Polen, Rumänien och Frankrike. Laget slutade sedan femma i turneringen sedan man blivit trea i sista gruppspelet i EM-slutspelet.

2015 spelade Blackstenius återigen U19-EM, som detta år avgjordes i Israel.[34] I kvalet till EM vann Sverige det första gruppspelsmomentet – I en match mot Montenegro vann man med 12–0 och Blackstenius stod för hälften av Sveriges mål.[35] Man vann därefter nästa grupp också sedan man vänt underläge mot Italien i sista matchen och blev därmed klara för EM-slutspel. I den första gruppspelsmatchen i EM-slutspelet mot Israel blev Blackstenius tvåmålsskytt.[36] Även i semifinalen mot Tyskland gjorde hon två mål (varav ett under straffläggningen) och var därför mycket bidragande till att Sverige gick till final i turneringen.[37] Väl i finalen blev hon återigen tvåmålsskytt i 3–1-segern mot Spanien.[38] Med sina totalt sex mål blev hon turneringens skyttedrottning.[39] Med kvalet till turneringen inräknat gjorde Blackstenius totalt 20 mål för Sverige. Det är ett rekord för U19-EM genom alla tider.[6] Totalt stod Blackstenius för 34 mål på 29 matcher i Sveriges U19-landslag.

I mitten av oktober 2016 blev Blackstenius uttagen att spela med Sveriges U20-landslag i U20-VM i Papua Nya Guinea, i november 2016.[40] Efter att ha förlorat öppningsmatchen mot Nordkorea med 0–2, besegrade Sverige värdnationen Papua Nya Guinea med 6–0.[41] Blackstenius stod för Sveriges fyra första mål. I den avslutande gruppspelsmatchen spelade Sverige 1–1 mot Brasilien sedan hon givit Sverige ledningen i första halvlek. Sverige hade dock behövt en seger för att gå vidare till kvartsfinal och var därmed utslagna efter att ha slutat trea i gruppen.[42] På tre matcher stod Blackstenius för fem mål och vann turneringens skytteliga tillsammans med Gabi Nunes och Mami Ueno.

A-landslaget (2015–)[redigera | redigera wikitext]

Stina Blackstenius blev uttagen till det svenska A-landslaget och spelade sin första landskamp i kvalet till EM 2017 den 27 oktober 2015 mot Danmark.[43] Hon blev inbytt i den 79:e minuten och Sverige vann med 1–0. I OS-kvalet 2016, som avgjordes i Nederländerna i början av mars 2016, fick hon speltid i två av de tre matcherna.[44] Laget lyckades kvalificera sig till OS i Rio de Janeiro 2016.[45] Den 8 april samma år, i sin femte A-landslagsmatch gjorde Blackstenius sitt första A-landslagsmål då hon fastställde slutresultatet i en EM-kvalmatch mot Slovakien till 0–3.[46]

Blackstenius efter att hon gjort 1–0 i OS-kvartsfinalen mot USA 2016.

I slutet av juni blev Blackstenius uttagen till den svenska OS-truppen.[47] I premiärmatchen, den 3 augusti 2016, fick hon speltid i Sveriges 1–0-seger mot Sydafrika då hon blev inbytt i den 69:e minuten. Hon fick ingen speltid i de två avslutande gruppspelsmatcherna mot Brasilien och Kina, och Sverige tog den sista slutspelplatsen som näst bästa grupptrea. Blackstenius inledde målskyttet i kvartsfinalen mot USA där Sverige överraskande vann med 4–5 efter straffläggning.[48][49] I semifinal ställdes man mot värdnationen Brasilien och hon fick i denna match chansen i startelvan. Man gick segrande ur denna match, som även den gick till straffläggning, med 3–4. I finalen ställdes Sverige mot Tyskland. Blackstenius blev inbytt i den 56:e minuten vid ett 2–0-underläge. Drygt tio minuter senare reducerade hon Tysklands ledning till 2–1 – Sverige kom dock aldrig närmare och fick därmed nöja sig med ett OS-silver.[5]

Den 20 juni 2017 blev Blackstenius uttagen till Sveriges trupp till EM i Nederländerna 2017.[50] Sverige inledde gruppspelet med att spela 0–0 mot Tyskland och i den andra gruppspelsmatchen, mot Ryssland, fanns Blackstenius med i startelvan och gjorde sitt fjärde landslagsmål då hon fastställde slutresultatet till 2–0. Hon gjorde mål även i den avslutande gruppspelsmatchen mot Italien, där Sverige föll med 3–2. I kvartsfinal ställdes man mot värdnationen Nederländerna och besegrades med 2–0.[51] Blackstenius var, tillsammans med Lotta Schelin, Sveriges främsta målskytt i turneringen.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Klubblag[redigera | redigera wikitext]

Klubb Säsong Inhemsk liga Nat. turn. Internat. turn. Totalt
Serie SM Mål SM Mål SM Mål SM Mål
Sverige
Vadstena GIF
2011 Division 3 18 21 0 0 0 0 18 21
2012 Division 3 17 38 0 0 0 0 17 38
Totalt i klubblag 35 59 0 0 0 0 35 59
Sverige
Linköpings FC
2013–14 Damallsvenskan 20 8 6 7 0 0 26 15
2014–15 Damallsvenskan 16 3 5 4 4 0 25 7
2015–16 Damallsvenskan 19 7 5 3 0 0 24 10
2016–17 Damallsvenskan 22 19 2 5 0 0 24 24
Totalt i klubblag 77 37 18 19 4 0 99 56
Frankrike
Montpellier HSC
2016–17 Division 1 11 7 3 4 0 0 14 11
2017–18 Division 1 5 6 0 0 2 0 7 6
Totalt i klubblag 16 13 3 4 2 0 21 17
Antal matcher och mål är korrekt per den 12 oktober 2017[52]

Landslag[redigera | redigera wikitext]

Ungdomslandslag

Lag Säsong SM Mål
Sverige U17 2012 11 10
2013 5 1
Totalt 16 11
Sverige U19 2013 4 10
2014 14 16
2015 11 8
Totalt 29 34
Sverige U20 2016 4 5
Totalt 4 5

A-landslaget

Lag Säsong SM Mål
Sverige 2015 1 0
2016 12 3
2017 15 2
Totalt 28 5

Landslagsmål[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Personsök”. birthday.se. https://www.birthday.se/Stina-Blackstenius/Vadstena/1996/04f27240b3. Läst 5 augusti 2017. 
  2. ^ [a b] Frölander, Martin (7 augusti 2014). ”Linköping vinnare av Svenska cupen 2014”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/damallsvenskan/linkoping-vinnare-av-svenska-cupen-2014/. Läst 29 augusti 2016. 
  3. ^ [a b] Bråstadt, Mats (9 augusti 2015). ”Blackstenius bakom Linköpings cupseger”. Expressen. http://www.expressen.se/kvallsposten/sport/blackstenius-bakom-linkopings-cupseger/. Läst 30 augusti 2016. 
  4. ^ [a b c] ”Årets genombrott 2015: Stina Blackstenius”. fogis.se. 9 november 2015. http://fogis.se/arkiv/startsida/2015/11/arets-genombrott-2015/. Läst 29 augusti 2016. 
  5. ^ [a b] ”Germany beat Sweden in Olympic final to win their first women's football gold” (på Engelska). The Guardian. 20 augusti 2016. https://www.theguardian.com/sport/2016/aug/19/germany-sweden-olympics-football-final-rio-2016. Läst 30 augusti 2016. 
  6. ^ [a b] ”Blackstenius crowned WU19 EURO top scorer” (på Engelska). Uefa. 27 juli 2015. http://www.uefa.com/womensunder19/news/newsid=2267526.html. Läst 27 juli 2015. 
  7. ^ Augustsson, Thomas (24 oktober 2015). ”Stina drömde aldrig om landslaget”. Motala & Vadstena Tidning. http://www.mvt.se/sport/stina-dromde-aldrig-om-landslaget-12169288.aspx. Läst 28 maj 2017. 
  8. ^ Alsen, Pernilla (21 januari 2013). ”Vadstenatalang klar för allsvenska LFC”. lokaltidningen.se. http://ostgota.lokaltidningen.se/vadstenatalang-klar-for-allsvenska-lfc-/20130121/artikler/701239787. Läst 26 maj 2017. 
  9. ^ Sunnervik, Linus (26 juli 2015). ”Svenska anfallaren är hoppfull inför finalen”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/svenska-anfallaren-ar-hoppfull-infor-finalen/. Läst 26 maj 2017. 
  10. ^ Fredriksson, Emelie (28 maj 2016). ”"Var en jobbig period – jag mådde inte bra"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/damallsvenskan/article22844418.ab. Läst 28 maj 2017. 
  11. ^ [a b] ”SUPERTALANG KLAR FÖR LFC”. linkopingfc.com. 27 december 2012. http://www.linkopingfc.com/index.php?articleid=705. Läst 21 oktober 2014. 
  12. ^ ”# 9 Stina Blackstenius”. linkopingfc.com. http://www.linkopingfc.com/index.php?playerid=96. Läst 21 oktober 2014. 
  13. ^ Johansson, Maja (17 oktober 2014). ”Sveriges 30 största talanger listas”. damfotboll.com. http://www.damfotboll.com/reportage/sveriges-30-storsta-talanger-listas. Läst 21 oktober 2014. 
  14. ^ Holmqvist, Tobias (9 januari 2014). ”Blackstenius fortsätter i LFC”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/blackstenius-fortsatter-i-lfc. Läst 21 oktober 2014. 
  15. ^ Pettersson, Gustaf (28 mars 2015). ”Europaäventyret är över för LFC”. linkopingfc.com. http://www.linkopingfc.com/index.php?postgameid=406. Läst 30 augusti 2016. 
  16. ^ Carlsson, David (28 augusti 2016). ”Finaldepp för LFC i cupen”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/sport/lfc/finaldepp-for-lfc-i-cupen-om4270765.aspx. Läst 30 augusti 2016. 
  17. ^ Ekman, Rickard (15 juni 2016). ”Linköping krossade Vittsjö”. Sveriges Television. http://www.svt.se/sport/fotboll/linkoping-krossade-vittsjo/. Läst 14 september 2016. 
  18. ^ Weinemo, Pontus (2 september 2016). ”Ny målsuccé för Stina Blackstenius”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/damallsvenskan/ny-malsucce-for-stina-blackstenius/. Läst 14 september 2016. 
  19. ^ ”Linköpings FC - Svenska Mästare 2016!”. linkopingfc.com. 16 oktober 2016. http://www.linkopingfc.com/index.php?articleid=1032. Läst 17 oktober 2016. 
  20. ^ ”LFC-spelare kan vinna priser”. Östgöta Correnspondenten. 28 oktober 2016. http://www.corren.se/sport/lfc/lfc-spelare-kan-vinna-priser-om4358275.aspx. Läst 5 november 2016. 
  21. ^ ”Blackstenius lämnar Linköping”. Dagens Nyheter. 29 december 2016. http://www.dn.se/sport/fotboll/blackstenius-lamnar-linkoping/. Läst 3 januari 2016. 
  22. ^ [a b] ”Kontraktet påskrivet – Stina Blackstenius på plats i Montpellier”. Sveriges Television. 3 januari 2017. http://www.svt.se/sport/fotboll/kontraktet-paskrivet-stina-blackstenius-pa-plats-i-montpellier/. Läst 3 januari 2016. 
  23. ^ ”Stina Blackstenius est Montpelliéraine !” (på Franska). mhscfoot.com. 3 januari 2017. http://www.mhscfoot.com/articles/2016-2017/feminines/stina-blackstenius-est-montpellieraine. Läst 3 januari 2016. 
  24. ^ Bergsten, Per (8 januari 2017). ”Blackstenius utan mål i debuten”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/blackstenius-utan-mal-i-debuten-om4450907.aspx. Läst 9 januari 2017. 
  25. ^ Eriksson, Aron (19 februari 2017). ”Blackstenius fyramålsskytt i galen cupkross - vann med 16-0”. Fotbollskanalen.se. http://www.fotbollskanalen.se/franska-ligan/blackstenius-fyramalsskytt-i-galen-cupkross---vann-med-16-0/. Läst 20 februari 2017. 
  26. ^ Malmkvist, Alexander (14 januari 2017). ”TV: Blackstenius drömstart - avgjorde mot PSG i sin första match”. fotbollskanalen.se. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/tv-blackstenius-dromstart---avgjorde-mot-psg-i-sin-forsta-match/. Läst 15 januari 2017. 
  27. ^ Fredriksson, Emelie (13 maj 2017). ”Blackstenius gjorde fyra mål i Frankrike”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/6OvvO/blackstenius-gjorde-fyra-mal-i-frankrike. Läst 13 maj 2017. 
  28. ^ ”Blackstenius tvåmålsskytt för Montpellier”. Hallands Nyheter. 3 september 2017. http://www.hn.se/sport/blackstenius-tv%C3%A5m%C3%A5lsskytt-f%C3%B6r-montpellier-1.4597103. Läst 4 september 2017. 
  29. ^ ”Blackstenius tvåmålsskytt mot Marseille”. Sydsvenskan. 24 september 2017. https://www.sydsvenskan.se/2017-09-24/blackstenius-tvamalsskytt-mot-marseille. Läst 1 oktober 2017. 
  30. ^ ”Svensklaget föll ihop i toppmöte”. Svenska Dagbladet. 30 september 2017. https://www.svd.se/svensklaget-foll-ihop-i-toppmote. Läst 1 oktober 2017. 
  31. ^ ”9-0 mot Kroatien i EM-kval 1”. svenskfotboll.se. 30 oktober 2012. http://svenskfotboll.se/landslag/f96/arkiv/landslag/2012/10/f1696-mot-kroatien-i-em-kval-1/. Läst 30 augusti 2016. 
  32. ^ ”Sverige till final i F17-EM”. svenskfotboll.se. 25 juni 2013. http://svenskfotboll.se/arkiv/landslag/2013/06/sverige-till-final-i-f17-em/. Läst 30 augusti 2016. 
  33. ^ Larsson, Patrik (28 juni 2013). ”EM-silver till Sverige”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/ovrigalandslag/article17041956.ab. Läst 30 augusti 2016. 
  34. ^ ”17 av 18 namn klara i Barrlings EM-trupp”. svenskfotboll.se. 11 juni 2015. http://svenskfotboll.se/landslag/f96/arkiv/landslag/2015/06/17-av-18-namn-klara-i-barrlings-em-trupp/. Läst 18 juli 2015. 
  35. ^ ”Stina Blackstenius sexmålsskytt mot Montenegro”. fotbollskane.se. 15 september 2014. http://www.fotbollskane.se/landslag/item/6800-stina-blackstenius-sexmalsskytt-mot-montenegro. Läst 30 augusti 2016. 
  36. ^ ”Report: Blackstenius guides Sweden past Israel”. Uefa. 15 juli 2015. http://www.uefa.com/womensunder19/season=2015/matches/round=2000528/match=2016635/index.html. Läst 20 juli 2015. 
  37. ^ ”Sweden beat Germany on penalties to reach final”. Uefa. 24 juli 2015. http://www.uefa.com/womensunder19/season=2015/matches/round=2000529/match=2017616/postmatch/index.html. Läst 24 juli 2015. 
  38. ^ ”Blackstenius inspires Sweden to WU19 EURO glory”. Uefa. 27 juli 2015. http://www.uefa.com/womensunder19/season=2015/matches/round=2000531/match=2017614/postmatch/report/index.html#blackstenius+inspires+sweden+wu19+euro+glory. Läst 27 juli 2015. 
  39. ^ ”Facts and figures from the competition”. Uefa. http://www.uefa.com/womensunder19/season=2015/statistics/index.html. Läst 27 juli 2015. 
  40. ^ ”Truppen till U20-VM nominerad”. svenskfotboll.se. 18 oktober 2016. http://svenskfotboll.se/arkiv/landslag/2016/10/truppen-till-u20-vm-nominerad/. Läst 5 november 2016. 
  41. ^ ”6-0 mot Papua Nya Guinea”. svenskfotboll.se. 16 november 2016. http://svenskfotboll.se/arkiv/landslag/2016/11/png-swe/. Läst 16 november 2016. 
  42. ^ Janlind, Fredrik (20 november 2016). ”Svenska missen – utslaget ur U20-VM”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/sport/fotboll/svenska-missen-utslaget-ur-u20-vm-1.3974688. Läst 20 november 2016. 
  43. ^ ”Stina Blackstenius om landslagsdebuten”. Sveriges Radio. 28 oktober 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6289357. Läst 24 mars 2016. 
  44. ^ Hasselgren, Fredrik (6 mars 2016). ”Stina Blackstenius kliver fram i anfallskonkurrensen”. damfotboll.com. http://www.damfotboll.com/nyheter/2016/03/stina-blackstenius-kliver-fram-i-anfallskonkurrensen. Läst 24 mars 2016. 
  45. ^ Widerberg, Jonas (9 mars 2016). ”Sverige klart för Rio-OS efter rysare”. Skånska Dagbladet. http://www.skd.se/2016/03/09/sverige-klart-for-rio-os-efter-rysare/. Läst 24 mars 2016. 
  46. ^ Sunnervik, Linus (8 april 2016). ”Stina Blackstenius första landslagsmål”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/stina-blackstenius-forsta-landslagsmal/. Läst 30 augusti 2016. 
  47. ^ Wendt, Carro (28 juni 2016). ”Blackstenius landslagstruppens yngsta spelare”. Skånska Dagbladet. http://www.skd.se/2016/06/28/blackstenius-landslagstruppens-yngsta-spelare/. Läst 12 augusti 2016. 
  48. ^ ”Women’s Olympic Football Tournament, Rio 2016” (på Engelska). Fifa. http://www.fifa.com/womensolympic/matches/round=272255/match=300355319/index.html. Läst 12 augusti 2016. 
  49. ^ ”Women’s Olympic Football Tournament, Rio 2016” (på Engelska). Fifa. http://www.fifa.com/womensolympic/matches/round=272265/match=300355306/index.html. Läst 12 augusti 2016. 
  50. ^ ”Truppen till EM i Holland”. svenskfotboll.se. 20 juni 2017. http://svenskfotboll.se/landslag/damer/arkiv/landslag/2017/06/em-truppen/. Läst 22 juli 2017. 
  51. ^ Lindgren, Robin; Avdic, Anel; Sunnervik, Linus (29 juli 2017). ”Sverige utslagna ur EM: "Viker ner oss mentalt"”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/sverige-utslagna-ur-em-viker-ner-oss-mentalt/. Läst 30 juli 2017. 
  52. ^ ”S. Blackstenius”. scoresway.com. http://www.scoresway.com/?sport=soccer&page=player&id=275701. Läst 28 augusti 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Malin Diaz
Årets genombrott
Fotbollsgalan 2015
Efterträdare:
Johanna Rytting Kaneryd