Stockholms län

Från Wikipedia
Version från den 30 december 2017 kl. 09.38 av Lindansaren (Diskussion | Bidrag) (→‎Politiska majoriteter i Stockholms län: Rättat om majoritet och oppositionsråd)
Huvudartikel: Stockholm
För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).
Stockholms län
Län
Vapen för Stockholms län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland,
Södermanland
Läge 59°20′N 18°10′Ö / 59.333°N 18.167°Ö / 59.333; 18.167
Residensstad Stockholm
Area Rankad 16:e
 - Totalt 6 519 km²
Folkmängd Rankad 1:a
 - Totalt 2 454 821 (2023-12-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 377 invånare/km²
Inrättat 1641/1714
Landshövding Åsa Ryding
(tillförordnad)[2]
Länskod 01
Geonames 2673722
Geokod 0200000[3]
Länsbokstav B (–1967)
AB (1968–)
Karta SCB geodata
Stockholms läns läge i Sverige.
Stockholms läns läge i Sverige.
Stockholms läns läge i Sverige.
Kommuner i Stockholms län

Stockholms län är ett av Sveriges län, beläget i östra Svealand och vars residensstad är Sveriges huvudstad Stockholm.

Stockholms län är vid riksdagsval i Sverige indelat i Stockholms kommuns valkrets och Stockholms läns valkrets. I EU:s statistiska NUTS-indelning motsvarar Stockholms län riksområdet Stockholm.

Länsstyrelsen har sitt säte i Ämbetshuset på Kungsholmen i Stockholm.

Geografi

Länet utgörs av delar av landskapen Uppland och Södermanland. Högsta naturliga berg med 111 meter över havet är Tornberget, beläget i Tornbergets naturreservat. Länet gränsar mot Södermanlands och Uppsala län. Stockholms län delar dessutom en extremt kort landgräns med Finland, en liten ö kallad Märket. Det består av 26 kommuner, vilket gör det till det län med tredje flest kommuner av länen i Sverige, efter Västra Götalands län och Skåne län.

Länet har ett förhållandevis omfattande jord- och skogsbruk. Näringen är blygsam vad gäller sysselsättningen, men i exempelvis den ytstora Norrtälje kommun är den betydelsefull och där finns 40 procent av länets jordbruksföretag.[källa behövs]

Tätorter

De tio största tätorterna sett till folkmängd 31 dec 2015[4]:

Nr Tätort Befolkning
1 Stockholm 1 515 017
2 Sollentuna och Upplands Väsby 139 606
3 Södertälje 70 777
4 Lidingö 42 466
5 Tumba 40 832
6 Åkersberga 32 659
7 Vallentuna 31 937
8 Märsta 27 034
9 Gustavsberg 20 774
10 Norrtälje 19 365

Befolkning

Stockholms län är Sveriges mest befolkade, med drygt 20 % av befolkningen, och det mest folktäta (328 invånare/km²). Den 31 december 2023 hade länet 2 454 821 invånare. Mer än hälften av länets invånare räknas av SCB som öbor.[5]

Befolkningsutveckling

Huvudartikel: Befolkningsutveckling i Stockholm

Folkmängden nedan avser Stockholms län inklusive Stockholms kommun från 1800 till 2010 med 10-årsintervaller.
Källor: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005 och Folkmängden länsvis. Vart femte år 1805-2005

Länsvapnet

Länsstyrelsens vapen fram till 1968.
Gränsmärke från 1936 mellan Stockholms stad och Stockholms län.

Blasonering: Sköld, genom en uppåtriktad kil av guld, vari ett avslitet svart griphuvud med näbb och tunga röda, kluven i blått, vari ett S:t Erikshuvud av guld, och i rött, vari ett riksäpple av guld.

Det nuvarande länsvapnet, innehållande element från Stockholms, Södermanlands och Upplands vapen, skapades i samband med att det nuvarande länet bildades genom sammanläggning av det tidigare Stockholms län med Stockholms överståthållareskap år 1968. Det tidigare länsvapnet från 1947 var en kombination av Södermanlands och Upplands vapen medan Överståthållarämbetet förde en variant av Stockholms stadsvapen.

Historik

Se även Stockholms slottslän som fanns fram till 1634.

Stockholms län ingick åren 1634–1641 i Upplands län. Under åren 1641–1654 var Stockholms och Uppsala län utbrutna för att 1649-1652 och från 1655-1714 åter vara förenade. 1714 gjordes en ny, slutgiltig indelning i två län.

Stockholms stad ingick inte i länet utan bildade en särskild administrativ enhet, underställd Överståthållarämbetet, ÖÄ. Stockholm var dock länets residensstad, den enda belägen utanför det egna länet. Från den 1 januari 1968 förenades Stockholm med länet.

1971 överfördes Upplands-Bro kommun hit från Uppsala län, Knivsta landskommun övergick till Uppsala län, och områdena för Enhörna landskommun och Hölö landskommun överfördes hit från Södermanlands län. Samtigt överfördes de nordligaste delarna av det gamla länet till Uppsala län, den del som utgjorde Östhammars stad och kom att bli Östhammars kommun. [6]

Politik

Politiska majoriteter i Stockholms län

 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2017-10)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Huvudartikel: Politiska majoriteter i Sveriges kommuner
Landsting Landstingsstyrelsens ordf Oppositionsråd
Stockholms läns landsting: (M)+(L)+(KD)+(C) Iréne Svenonius (M)[7] Erika Ullberg (S), Dag Larsson (S), Jens Sjöström (S), Susanne Nordling (MP), Håkan Jörnehed (V) och Talla Alkurdi (S)[8]
Kommun Kommunstyrelsens ordförande Oppositionsråd
Botkyrka: (S)+(V)+(MP) Ebba Östlin (S)[9] Anders Peterson (M)
Danderyd: (M)+(KD)+(L) Olle Reichenberg (M)[10] Siv Sahlström (C)
Ekerö: (M)+(L)+(C)+(KD) Adam Reuterskiöld (M)[11] Ulric Andersen (S)
Haninge: (S)+(C)+(MP) Meeri Wasberg (S)[12] Martina Mossberg (M)[12]
Huddinge: (M)+(L)+(KD)+(DP) Daniel D. Nordqvist (M)[13] Emil Högberg (S)
Järfälla: (S)+(MP)+(C) Claes Thunblad (S)[14] Cecilia Löfgreen (M), Emma Feldman (M)
Lidingö: (M)+(L) Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M)[15] Amelie Tarschys Ingre (L)[15]
Nacka: (M)+(L)+(KD) Mats Gerdau (M)[16] Khashayar Farmanbar (S) och Sidney Holm (MP)[16]
Norrtälje: (S)+(C)+(MP)[17] Ulrika Falk (S)[17] Kjell Jansson (M) och Bino Drummond[17]
Nykvarn: (NP)+(M)+(C) Bob Wållberg (NP)[18] Märtha Dahlberg (S)
Nynäshamn: (S)+(L)+(MP)[19] Patrik Isestad (S)[19] Harry Bouveng (M) och "Vakant" (V)[19]
Salem: (M)+(L)+(C)+(KD) Lennart Kalderén (M)[20] Arne Närström (S)[20]
Sigtuna: (S)+(L)+(MP) Olov Holst (M)[21]
Sollentuna: (M)+(L)+(KD) Henrik Thunes (M)[22] Freddie Lundqvist (S)
Solna: (M)+(L)+(KD)+(C) Pehr Granfalk (M)[23] Arne Öberg (S)
Stockholm: (S)+(MP)+(V)+(FI)[24] Karin Wanngård (S)[25] Cecilia Brink (M), Lotta Edholm (L), Joakim Larsson, (M) och Anna König Jerlmyr (M)[26]
Sundbyberg: (M)+(MP)+(L)+(C)+(KD)[27] Mikael Eriksson (M)[27] Peter Schilling (S) och Jesper Wiklund (V)[27]
Södertälje: (S)+(V)+(MP) Boel Godner (S)[28] Marita Lärnestad (M)[28]
Tyresö: (M)+(L)+(KD)+(C) Fredrik Saweståhl (M)[29] Anita Mattsson (S)[29]
Täby: (M) Leif Gripestam (M)[30] Annica Gryhed (S)[30]
Upplands-Bro: (S)+ (MP)+(KD)+(C)[31] Camilla Janson (S)[31] Fredrik Kjos (M)[31]
Upplands Väsby: (M)+(L)+(KD)+(C) Mathias Bohman (S)[32] Oscar Weinmar (M)[32]
Vallentuna: (M)+(C)+(L)+(KD) Parisa Liljestrand (M)[33] Jaana Tilles (S)[33]
Vaxholm: (M)+(L)+(KD) Lars Lindgren (M)[34] – [35]
Värmdö: (M)+(L)+(KD)+(C)[36] Deshira Flankör (M)[37] Mikael Lindström (S)[38]
Österåker: (M)+(L)+(C)+(KD)+(ÖP) Michaela Fletcher Sjöman (M)[39] Ann-Christine Furustrand (S)[39]

Landstingspolitik

Nedanstående tabell visar valresultatet i 2014 års landstingsval [40][41]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal % +/− Antal +/−
  Moderaterna 381 667 28,15 −8,57 43 −14
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 358 324 26,43 +0,83 41 +2
  Miljöpartiet de gröna 135 992 10,03 +0,34 15 +/−0
  Folkpartiet liberalerna 111 676 8,24 −1,07 13 −2
  Vänsterpartiet 104 479 7,71 +1,52 12 +2
  Sverigedemokraterna 79 452 5,86 +3,03 9 +9
  Kristdemokraterna 75 529 5,57 +0,85 9 +2
  Centerpartiet 58 906 4,35 +0,52 7 +1
  Feministiskt initiativ 35 177 2,59 +1,89 0 +/−0
Övriga partier 14 410 1,06 +0,66 0 +/−0
Totalt 1 355 612 100,00 +/−0 149 +/−0
Alliansen 627 778 72
S+MP+V 598 795 68

Valdeltagandet uppgick till 81,48 %[40]

Stockholms län i rikspolitiken.

I Riksdagsval är Stockholms län indelat två valkretsar: Stockholms kommuns valkrets vilket består endast av Stockholms kommun medan Stockholms läns valkrets består av övriga kommuner i Stockholms län.


Nedanstående tabell visar valresultatet i Stockholms kommuns valkrets i 2014 års riksdagsval.[42]

Valdeltagandet i procent (Stockholms kommun)
Valdeltagande 2014
  
 85,81 %
Valdeltagande 2010
  
 84,96 %
Parti Röster Mandatfördelning
Antal %  +− % Antal +−
  Moderata samlingspartiet 160 166 27,73 -6,56 9 -1
  Socialdemokraterna 124 792 21,61 +0,73 7 +1
  Miljöpartiet de gröna 64 392 11,15 -1,07 4 +1
  Folkpartiet liberalerna 45 365 7,85 −0,73 3 -
  Vänsterpartiet 44 656 7,73 +0,33 3 +1
  Feministiskt initiativ 41 488 7,18 +6,25 0 -
  Sverigedemokraterna 38 356 6,64 +3,47 2 +1
  Centerpartiet 28 201 4,88 −1,45 2 -
  Kristdemokraterna 24 691 4,28 −1,01 2 -
  Övriga 5 458 0,95 +0,04 — —
Antal giltiga röster 577 565
Blanka ogiltiga röster 3 253
Övriga ogiltiga röster 247
Totalt 581 065

Antalet röstberättigade inför valet utgjorde 677 144.


Nedanstående tabell visar valresultatet i Stockholms läns valkrets i 2014 års riksdagsval.[43]

Valdeltagandet i procent (Stockholms läns vakrets)
Valdeltagande 2014
  
 85,52 %
Valdeltagande 2010
  
 84,97 %
Parti Röster Mandatfördelning
Antal %  +− % Antal +−
  Moderata samlingspartiet 249 616 32,66 -7,30 13 -2
  Socialdemokraterna 183 738 24,04 +1,82 9 +1
  Sverigedemokraterna 74 136 9,70 +5,53 4 +2
  Miljöpartiet de gröna 59 586 7,80 +0,29 3 -
  Folkpartiet liberalerna 53 766 7,04 -1,26 3 -
  Kristdemokraterna 40 492 5,30 -0,97 3 -
  Centerpartiet 38 898 5,09 -0,68 2 -
  Vänsterpartiet 35 722 4,67 +0,26 2 -
  Feministiskt initiativ 20 573 2,69 +2,31 0 -
  Övriga 7 668 1,00 +0,01 — —
Antal giltiga röster 764 195
Blanka ogiltiga röster 5 702
Övriga ogiltiga röster 298
Totalt 770 186

Antalet röstberättigade inför valet utgjorde 900 574

Se även

Referenser

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  2. ^ http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/om-lansstyrelsen/landshovding-och-lansledning/Pages/default.aspx
  3. ^ [a b] Bo Öhngren (red.), GEOKOD : en kodlista för den administrativa indelningen i Sverige 1862-1951, Uppsala universitet, 1977, ISBN 978-91-554-0552-6, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ SCB
  6. ^ Focus, Almqvist & Wiksells förlag (1970)
  7. ^ ”Ordinarie ledamöter i landstingsstyrelsen”. Stockholms läns landsting. http://www.sll.se/kontakt/fortroendevalda/landstingsstyrelsen/. Läst 26 oktober 2017. 
  8. ^ ”Landstingsråd”. Stockholms läns landsting. http://www.sll.se/press/pressbilder/landstingsrad/. Läst 26 oktober 2017. 
  9. ^ ”Kommunstyrelsen”. Botkyrka kommun. https://www.botkyrka.se/kommun--politik/politik-och-namnder/kommunstyrelsen.html. Läst 26 oktober 2017. 
  10. ^ ”Kommunstyrelsen”. Danderyds kommun. http://www.danderyd.se/Kommun-och-politik/Organisation/Kommunstyrelsen/. Läst 26 oktober 2017. 
  11. ^ ”Kommunstyrelsen”. Ekerö kommun. http://portal.ekero.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=KS. Läst 26 oktober 2017. 
  12. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Haninge kommun. http://haninge.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 26 oktober 2017. 
  13. ^ ”Kommunstyrelsen”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/ansvar-och-organisation/kommunens-organisation/politisk-ledning/kommunstyrelsen/. Läst 26 oktober 2017. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsen”. Järfälla kommun. http://jarfalla.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=13. Läst 26 oktober 2017. 
  15. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Lidingö kommun. http://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/politik/kommunstyrelsen/kommunalradochoppositionsrad.4.71a0cb2812cf0ccba2680002202.html. Läst 26 oktober 2017. 
  16. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Nacka kommun. https://www.nacka.se/kommun--politik/politik-handlingar-och-protokoll/kommunstyrelsen/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 26 oktober 2017. 
  17. ^ [a b c] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Norrtälje kommun. http://www.norrtalje.se/info/om-norrtalje/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 26 oktober 2017. 
  18. ^ ”Kommunalråd”. Nykvarns kommun. http://nykvarn.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunalrad.4.264e8b07148a6a799371b691.html. Läst 26 oktober 2017. 
  19. ^ [a b c] ”Politisk ledning”. Nynäshamns kommun. http://www.nynashamn.se/Kommun-och-politik/Politik-i-Nynashamns-kommun/Politisk-ledning.html. Läst 26 oktober 2017. 
  20. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Salems kommun. http://www.salem.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 26 oktober 2017. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen”. Sigtuna kommun. http://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=17. Läst 26 oktober 2017. 
  22. ^ ”Kommunstyrelsen”. Sollentuna kommun. http://www.sollentunax.se/polper/list.php?group=2. Läst 26 oktober 2017. 
  23. ^ ”Kommunstyrelsen”. Solna kommun. http://webapp01.solna.se/TroInt/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=KS. Läst 26 oktober 2017. 
  24. ^ ”Politik och beslut”. Stockholms kommun. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Politik-och-demokrati/. Läst 26 oktober 2017. 
  25. ^ ”Kommunstyrelsen”. Stockholms kommun. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Politik-och-demokrati/Sa-arbetar-kommunstyrelsen-/. Läst 26 oktober 2017. 
  26. ^ ”Borgarråd och rotlar”. Stockholms kommun. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Politik-och-demokrati/Borgarrad-/. Läst 26 oktober 2017. 
  27. ^ [a b c] ”Kommunal- och oppositionsråd”. Sundbybergs kommun. http://webapp01.solna.se/TroInt/extern/index.asp?page=detailNS&namnd=KS. Läst 26 oktober 2017. 
  28. ^ [a b] ”Kommunalråd”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/politisk-styrning/k/. Läst 26 oktober 2017. 
  29. ^ [a b] ”Förtroendevalda”. Tyresö kommun. http://www.tyreso.se/Kommun_demokrati/Politik/Fortroendevalda/. Läst 26 oktober 2017. 
  30. ^ [a b] ”Kommunalråd”. Täby kommun. https://www.taby.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut/kommunalrad/. Läst 26 oktober 2017. 
  31. ^ [a b c] ”Kommunstyrelse”. Upplands-Bro kommun. http://www.upplands-bro.se/kommun--politik/politik-och-beslut/kommunstyrelse.html. Läst 26 oktober 2017. 
  32. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Upplands Väsby kommun. http://www.upplandsvasby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html?searchKeyword=oppositionsr%C3%A5d. Läst 26 oktober 2017. 
  33. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen”. Vallentuna kommun. https://www.vallentuna.se/sv/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen. Läst 26 oktober 2017. 
  34. ^ ”Kommunstyrelsen”. Vaxholms kommun. http://troman.vaxholm.se/troint/extern/index.asp?page=detailNS&OID=260&namnd=ks. Läst 26 oktober 2017. 
  35. ^ ”Vaxholm ensamt om att inte ha oppositionsråd”. 20 december 2013. http://www.skargarden.se/vaxholm-ensamt-om-att-inte-ha-oppositionsrad/. Läst 26 oktober 2017. 
  36. ^ ”Kommunstyrelsen”. Värmdö kommun. http://www.varmdo.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen.4.12d3b98d13f7ba71e5a1c6c.html. Läst 26 oktober 2017. 
  37. ^ ”Ledamöter i kommunstyrelsen”. Värmdö kommun. http://www.varmdo.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen/ledamoterikommunstyrelsen.4.5ae6635914928d36266273ee.html. Läst 26 oktober 2017. 
  38. ^ ”Kommunal- och oppositionsråd”. Värmdö kommun. http://varmdo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=472. Läst 26 oktober 2017. 
  39. ^ [a b] ”Kommunalråd”. Österåkers kommun. http://www.osteraker.se/politikpaverkan/sastyrskommunen/kommunalrad.4.71fcf4251429dfd2f5cc17.html. Läst 26 oktober 2017. 
  40. ^ [a b] ”Valresultatet hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/lan/01/index.html. Läst 23 januari 2015. 
  41. ^ ”Mandatfördelningen hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/lan/01/valda.html. Läst 23 januari 2015. 
  42. ^ http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rvalkrets/01/index.html läst 2016-02-26
  43. ^ http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rvalkrets/02/index.html läst 2016-02-26

Externa länkar

v • r
Stockholm
IndelningStockholms stadshus torn
Underartiklar
Platser
Byggnader och
anläggningar
Historia
Övrigt
Portal:Stockholm
v • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Portal:Stockholm
v • r
Sveriges län
Sveriges riksvapen
Se även: Sveriges administrativa indelning · Länssammanslagningar i Sverige (2000-talet)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_län&oldid=42275572”