Stockholms universitets studentkår

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms universitets studentkår (SUS)
                   
Lärosäte Stockholms universitet
Ort Stockholm, Sverige
Bildad 1883
Valsystem partival
Kårtidning Gaudeamus
Webbplats www.sus.su.se
Uppgifter 2014-03-28

Stockholms universitets studentkår, SUS, är den största studentkåren vid Stockholms universitet och en av de största i Sverige med sina 15 000 medlemmar (2015/16). SUS är ansluten till SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation och SFS, Sveriges förenade studentkårer.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kårhuset på Holländargatan

Stockholms universitets studentkår bildades redan 1883, men hade vid den tiden en annan funktion än vad den har idag. 1883 var antalet studenter vid Stockholms högskola blygsamt och antalet kåraktiva var än mer blygsamt. De var endast fem jämte klubbmästaren. Kårföreningens syfte var vid denna tid "främjandet av ett gott kamratskap" och att "sammansluta de studerande vid Stockholms högskola".

När examensrätten infördes vid högskolan växte kåren, men den var fortfarande främst en kamratförening. Allteftersom som kåren växte och utvecklades kom den dock att förändras och sysslade snart allt mer med studie- och studerandefrågor. Att bevaka studerandes intressen blev en allt viktigare fråga för studentkåren. Därmed inte sagt att spex och kamratskap försvann helt. Det utgjorde helt enkelt bara en mindre men fortsatt stor del av kårens verksamhet.

Under 1930-talet flyttade studentkåren in i nya lokaler i huset på Holländargatan 32. Under den här tiden förekom ivriga diskussioner angående huruvida studentkåren skulle engagera sig i och ägna sig åt politiska frågor och opinionsbildning. Kårens högsta beslutande organ var länge ett årsmöte som alla medlemmar inbjöds till, men 1962 övergick kåren till ett nytt valsystem med direktval via kårpartier eftersom massmöten inte var effektivt med de allt större medlemsskarorna. Tillsammans med den allmänna tidsandan under decenniet kom detta i princip att innebära en politisering av kåren.

Efter att studenter från ett antal vänsterorienterade grupperingar ockuperade det dåvarande kårhuset på Holländargatan 32 våren 1968 under den så kallade kårhusockupationen, blev kårfullmäktige allt mer politiserad. Under 1970-talet styrdes kåren av borgerliga studenter, medan studenter med socialistiska åskådningar fick majoritet i flera val under 1980-talet. Sedan 1990-talet har ett större inslag av fakultetspartier vunnit insteg i kårfullmäktige. Dessa partiers huvudagenda har varit att "avpolitisera kåren", med vilket de menar att avskaffa partisystemet, och låta kårens styras utifrån student-/ämnesråden och fakultetsråden. Hittills har de inte lyckats.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

SUS högsta beslutande organ är kårfullmäktige, de 41 ledamöterna väljs av studentkårens medlemmar genom att de röstar på olika studentgrupperingar (kårpartier) i val som anordnas i början av maj varje år. Kårfullmäktige inrättades i början på 1960-talet för att kårens medlemmar skulle ha möjlighet att genom direkta val påverka kårens verksamhet. Innan dess hade kårstyrelsen varje år satts samman huvudsakligen av personer som varit aktiva i fakultetsföreningarna.

SUS högsta verkställande organ är kårstyrelsen. Styrelsen leder kårens arbete i enlighet dels med stadgarna och dels med de beslut som kårfullmäktige fattar. Kårstyrelsen väljs av kårfullmäktige och ansvarar för kårens verksamhet inför kårfullmäktige. Kårstyrelsens, och därmed studenkårens, arbete leds av ett presidium som utgörs av ordföranden och vice ordföranden.

Studentkåren äger också ett par bolag, däribland AB Frescatihallen, Campusbutiken Stockholms universitets studentkår AB och Högskolerestauranger AB.

Gaudeamus[redigera | redigera wikitext]

Studenttidningen Gaudeamus, ofta kallad Gadden, produceras av Stockholms universitets studentkår, men är journalistiskt oberoende. Sedan 1924 har redaktionen på Gaudeamus arbetat med att bevaka studentnyheter och granska studentkåren och dess verksamhet. Redaktionen är fristående och de enda direkt kårbundna sidorna är kårsidorna längst bak i tidningen, på vilka kårens informatör informerar om kårens verksamhet.

Andra organ och föreningar[redigera | redigera wikitext]

Stockholms universitets studentkårs kårföreningar[redigera | redigera wikitext]

Stockholms universitets studentkår fungerar som en paraplyorganisation för 30-talet kårföreningar som drivs av studenter, för studenter. De har olika intresseområden och sysslar med allt från ledarskap och utrikespolitik till musik och festverksamhet.

Stockholms universitets studentkårs ordförande 1883-2016[redigera | redigera wikitext]

Ordförande för Stockholms högskolas studentkår, från och med 1960 Stockholms universitets studentkår. Värt att notera är att Stockholms universitets studentkår 1955 tillsatte Sveriges första kvinnliga kårordförande, Ruth Sävhagen.

  • 1883 Johannes Lorenzen
  • 1884 Johannes Lorenzen
  • 1885 Ivar Bendixon
  • 1886 Hjalmar Konow
  • 1887 Helge Bäckström
  • 1888 Edvard Phragmén
  • 1889 Gustaf Kobb
  • 1890 Magnus Johanson
  • 1891 Ivar Fredholm
  • 1892 Gösta Grönberg
  • 1893 Helge Bäckström
  • 1894 Josef Guinchard
  • 1895 Josef Guinchard
  • 1896 Axel Klinckowström
  • 1897 Knut Bohlin
  • 1898 Sten Lagergren
  • 1899 Sten Lagergren
  • 1900 Hugo Witt
  • 1901 Henrik Hesselman
  • 1902 Lännart Ribbing
  • 1903 John Ågren
  • 1904 Gustaf Stolz
  • 1905 Lennart Stridsberg
  • 1906 Bror Meurk / Henrik Wittrock
  • 1907 Gustaf Ising
  • 1908 Erik Lindh
  • 1909 Einar Huss
  • 1910 Gösta Börjesson
  • 1911 Gereon Rubin
  • 1912 Nils Wassberg
  • 1913 Ernst Nathorst-Böös
  • 1914 Olof Håkanson
  • 1915 Gunnar Reuterskiöld
  • 1916 Gunnar Reuterskiöld
  • 1917 Sigurd Ahlmark
  • 1918 Sigurd Ahlmark
  • 1919 Ivar Simonsson
  • 1920 Ivar Simonsson
  • 1921 Arvid Hedelius
  • 1922 Phillips Hult
  • 1923 Phillips Hult
  • 1924 Gustaf Munthe
  • 1925 Sigurd Lindman
  • 1926 Håkan Prawitz
  • 1927 Arne Munthe
  • 1928 Ragnar Forsberg
  • 1929 Gustaf Borgström
  • 1930 Gustaf Borgström
  • 1931 Gerhard Hafström
  • 1932 Börje Beskow
  • 1933 Börje Beskow
  • 1934 Sverker Löf
  • 1935 Sven B.F. Jansson
  • 1936 Allan Hernelius
  • 1937 Bengt Lyberg
  • 1938 Jan-Otto Modig
  • 1939 Erik Grafström
  • 1940 Lennart Borgstedt
  • 1941 Per Holm
  • 1942 Ragnar Vestin
  • 1943 Folke Lyberg
  • 1944 Ivar Hallvig
  • 1945 Carl Christian Wallén
  • 1946 Svante Vinell
  • 1947 Börje Lengendorff
  • 1948 Karl-Erik Lundevall
  • 1949 Lennart Lohse
  • 1950 Jarl Tranaeus
  • 1951 Göran Waldau
  • 1952 Lennart Blom / Lars Foyer
  • 1953 Lars Kalderén
  • 1954 Tolle Ramstedt
  • 1955 Ruth Sävhagen
  • 1956 Göran G. Lindahl
  • 1957 Ulf Rundin
  • 1958 Olof Ljunggren
  • 1959 Bo Jonas Sjönander
  • 1960 Nils Hermansson
  • 1961 Alf Nygren
  • 1962 Carl Tham
  • 1963 Percy Bargholtz
  • 1964 Kjell Treslow
  • 1965 Carl-Erik Skårman
  • 1966 Staffan Riben
  • 1967 Christina Hallman-Larsson
  • 1968 K. Ronnie Eklund
  • 1969 Peter Kockum
  • 1970 Thomas Thiel
  • 1971 Dag Klackenberg
  • 1972 Torbjörn Rindås
  • 1973 Inge Thelander
  • 1974 Annika Sandström
  • 1975 Mats Gezelius
  • 1976 Mats Hedberg
  • 1977 Mats Hedberg vt -77, B. W. Raattamaa ht -78
  • 1978 Magnus Fernqvist
  • 1979 Thomas Wärnhem
  • 1980 Göran Nohlgård
  • 1981 Marianne Reimers
  • 1982 Stefan Kamlin
  • 1983 Göran Hammarberg
  • 1984 Leif Holmberg
  • 1985 Maria Östberg
  • 1986 Jonas Bjelfvenstam
  • 1987 Erik Nilsson
  • 1988 Johan Fredriksson
  • 1989 Mikael Söderlund 1/7 – 19/12 ht -89, Jan Hylén 20/12 – 30/6 vt -90
  • 1990 Suss Forssman
  • 1991 Torsten Svenonius
  • 1992 Staffan Sahlén
  • 1993 Peter Åberg 1/7 –feb vt – 94 / Anna Kinberg feb – 30/6 94
  • 1994 Carl Lybeck
  • 1995 Andreas von Uexküll
  • 1996 Erik Huhtanen
  • 1997 Elisabet Rendahl
  • 1998 Johan Blaus
  • 1999 Tomas Rittsel, feb -00 / Mikael Kaunitz
  • 2000 Jens Wästberg
  • 2001 Ulf Walther
  • 2002 Daniel Pettersson
  • 2003 Christian Camitz
  • 2004 Johan Klange
  • 2005 Lotta Karlsmark
  • 2006 Mia Sand
  • 2007 Edith Ringmar
  • 2008 Gardar Björnsson
  • 2009 Andrey Tibajev
  • 2010 Gustaf Kihlberg
  • 2011 May-Al Boujassam
  • 2012 Livija Ginters, till 18/4 2013 / Ebba Ringborg, från 18/4 2013
  • 2013 Micaela Kedhammar
  • 2014 André Beinö
  • 2015 Amanda Magnusson Arntsen
  • 2016 Henric Södergren
  • 2017 Henric Södergren

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]