Stockmann

Från Wikipedia
Version från den 22 december 2017 kl. 08.07 av Jussi Karlgren (Diskussion | Bidrag) (→‎Expansion i Finland och utomlands: språkfix och viss uppdatering av innehållet)
Stockmann Oyj Abp
TypPublikt aktiebolag
HuvudkontorHelsingfors, Finland
NyckelpersonerLauri Veijalainen, tf VD
BranschDetaljhandel
Antal anställda14 533 (2014)
Historik
Grundat1862
GrundareGeorg Franz Stockmann
Ekonomi
Omsättning1844,5 milj. euro (2014)
Rörelseresultat70,1 milj. euro (2011)
Vinst efter skatt33,3 milj. euro (2011)
Övrigt
SloganTänkt för dig. (även För dig.)[1]
Webbplatswww.stockmann.com

Stockmann Oyj Abp är ett finländskt börsbolag inom detaljhandeln med huvudkontor i Helsingfors. Stockmanns fyra affärsenheter är varuhusgruppen, modekedjan Lindex, Hobby Hall (som bedriver distanshandel) samt modeaffärskedjan Seppälä. Stockmann har verksamhet förutom i Finland också i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Sverige, Norge och Mellanöstern. Varuhuset i Helsingfors centrum är Nordens största med 50 000 m² och över 13 miljoner besökare årligen. Bolaget grundades 1 februari 1862 av kommerserådet, lybeckaren Georg Franz Stockmann.

Historia

Huvudbyggnad i centrum av Helsingfors.
Argos-huset (till vänster) anslöts till varuhuset 1989.
Julgranen i centralhallen i Helsingfors centrum.
Avdelningar och rulltrappor i huvudbyggnaden.

Georg Franz Stockmann från Lübeck flyttade 1852 till Finland efter att ha fått anställning som bokhållare vid Notsjö glasbruk av Adolf Törngren.[2] Bruket startade försäljningsverksamhet i Helsingfors 1858 och Stockmann utnämndes till föreståndare för den första filialen.[3] Affären byggdes ut och utvecklades till en "lanthandel mitt i staden", med tyger, hushålls- och järnvaror. Stockmann erhöll finskt medborgarskap 1860 och 1862 köpte han affären och ändrade dess namn till G.F. Stockmann. Stockmann låg då i Lampaska huset vid Salutorget i Helsingfors. 1880 flyttar Stockmanns handelshus och varuhus till Kiseleffska huset vid Senatstorget i Helsingfors.[4]

Stockmann breddade affärens utbud och började importera varor och nu startades även partihandel. I sortimentet ingick textilier, porslin, lantbruksmaskiner, kläder, skor, möbler med mera. Stockmann växte och var under 1870-talet en av de största handelsföretagen i Helsingfors. Stockmann drog stor nytta av att Helsingfors växte kraftigt under denna period, inte minst genom det stora behovet av järnhandels- och byggvaror.[5]

Karl Stockmann inträdde 1887 i firman och blev direktör 1902, då den ombildades till aktiebolag, G.F. Stockmann Aktiebolag, och utvecklade affären till landets främsta och största varuhus. Stockmann öppnade 1897 en filial i Berghäll som till en början fungerade som järnaffär, men vars utbud breddas med tiden. Filialen stängdes 1960.[4] År 1919 förstorades affären ytterligare då köpte företaget upp fyra stora och kända Helsingforsaffärer, Nordiska Bosättningsmagasinet, Nordiska Yllevarumagasinet, Albion Lampmagasin och Wiener Möbelnederlaget Rydman & C:o. Företagens tidigare ägare flyttade över till varuhusets ledning. På grund av företagsköpen hade verksamheten blivit utspridd på flera adresser, vilket gjorde att det blev aktuellt att bygga ett centralt affärskomplex.[6]

Det nya varuhuset

Det nya varuhuset öppnade 1930 i hörnet av Alexandersgatan och Mannerheimvägen blir företagets flaggskepp. Varuhuset är Nordens största och det femte största i Europa.[7] Samtidigt är byggnaden också Stockmannkoncernens värdefullaste, produktivaste och synligaste enhet.[8] Stockmann köpte 1930 Akademiska bokhandeln (grundad 1893) som var en del av Stockmann fram till 2015 då Bonniers köpte verksamheten.[9] Stockmann listas på börsen 1942.[4]

Efter bombningarna under Vinter- och fortsättningskriget utfördes en omfattande utvärdering där Stockmann räknade hur stora kostnader skadorna orsakat. Företaget räknade skadorna till 7,3 miljoner mark, men de visade sig senare vara över tio miljoner mark.[10] Under andra världskriget stupade 21 av varuhusets manliga personal. En minnesplakett till deras ära avtäcktes i hissvestibulen på åttonde våningen. På plaketten ingraverades de stupades namn.[11] Akademiska bokhandeln flyttar in i Bokhuset 1969 på Centralgatan mittemot varuhuset. Bokhuset ritades av Alvar Aalto.[4] Finlands första televisionsapparat för hemmabruk kommer till försäljning 1950.

Expansion i Finland och utomlands

Sedan 1950-talet har Stockmann etablerat varuhus på andra orter i Finland och även utomlands. Varuhuset i Tammerfors 1957 blev Stockmanns första utvidgning utanför huvudstaden.[4] Stockmann öppnar varuhus i Jakobstad 1967 och Kouvola 1976. De stängs 1982. Varuhuset i Hagalund invigs i Esbo 1981[4], varuhuset i Åbo invigs 1982 och de första "Galna Dagarna" arrangerades i varuhuset i Åbo 1986. 1992 öppnade varuhuset i Östra centrum i Helsingfors och varuhuset i Uleåborg invigdes 2001. 2005 följde varuhuset i Vanda som invigdes som en del av Köpcentret Jumbo.[4] Stockmann har även vuxit genom flera dotterbolag: Detaljhandelskedjan Sesto grundades 1962. Oy Sesto Ab såldes år 1999. Stockmann köpte Oy Hobby Hall Ab 1985 och Seppälä-kedjan 1988.

Sedan 1989 har Stockmann etablerat sig i Ryssland och Baltikum: Den första butiken öppnade 1989 i Moskva vilket så småningom utvecklats till en kedja av sju varuhus i flera städer. De såldes till Debenhams år 2015. 1993 öppnades en butik i Tallinn som idag är Baltikums största varuhus [2] och 2003 öppnades ett varuhus i Riga. [4]

Utvidgningen av varuhuset i Helsingfors - "alla tiders Stockmann" - inleddes 2006. Utvidgningen färdigställdes 2010. Q-Park med 600 parkeringsplatser öppnar under Mannerheimvägen 2009. Varuhuset i Uleåborg stängde 2015.[12]

  • 2002 – De första Stockmann Beauty-affärerna öppnar sina dörrar.[4]
  • 2006 – Stockmann gör sig av med bilförsälningen som säljs till Veho, Kesko och SOK.

Affärsverksamhet

Varuhusgruppen

Varuhusgruppen består av 7 varuhus, 6 Akademiska Bokhandeln-butiker samt Zara och Stockmann Beauty-butiker i Finland. Det mest kända varuhuset ligger alldeles i Helsingfors centrum, mellan Mannerheimvägen, Alexandersgatan, Centralgatan och Norra Esplanaden. I Ryssland har Stockmann 3 varuhus, 7 Zara-butiker, 3 Bestseller-butiker och en Outlet-butik i Moskva, samt 2 specialbutiker och en Bestseller-butik i S:t Petersburg. I Baltikum finns varuhus i Tallinn och Riga.

Varuhus:

Finland

Estland

Lettland

Ryssland

Hobby Hall

Hobby Hall är Finlands största postorderföretag och ledande onlinehandelsplats. Hobby Hall har också 2 affärer i Finland i Vanda och i Helsingfors. Hobby Hall är också Estlands största postorderföretag med internetbutik och en affär i Tallinn. Hobby Hall har också internetbutiker i Lettland, Litauen och i Ryssland.

Seppälä

Seppälä är Finlands och Estlands bredaste modekedja med över 120 butiker i Finland och 14 butiker i Estland. Ett flertal butiker även i Ryssland, Lettland och Litauen. Företaget inledde i början av 2000-talet en bred satsning på butiker i Sverige under förkortningen SPL men avbröt den snart och drog sig ur den svenska marknaden.

Framtiden

För tillfället håller Stockmann på att utvidga varuhuset i Helsingfors centrum med 10 000 kvadratmeter. Utvidgningen, som sker både ovanför och under det nuvarande varuhuset, blir klar år 2010. I Finland kommer man knappast att se flera varuhus öppna. Stockmann Beauty-affärerna kommer att öka i antal med lägen främst i gallerior.

Stockmann kommer att öppna ett fullskaligt varuhus och köpcentrum i S:t Petersburg. Byggnaden kommer att uppföras i centrum nära Vosstanija-platsens metrostation och Moskvatågens järnvägsstation. En modern parkeringsanläggning uppförs också i samband med projektet.

Ägare

Ägare (andel aktier, andel röster)

  1. Föreningen Konstsamfundet (11,2 %, 15,4 %)
  2. Svenska litteratursällskapet i Finland (8,8 %, 16,7 %)
  3. Niemistö-gruppen (6,9 %, 10,5 %)
  4. Etola-företagen (5,2 %, 7,0 %)
  5. Stiftelsen för Åbo Akademi (4,7 %, 6,7 %)
  6. Samfundet Folkhälsan i svenska Finland (2,7 %, 3,2 %)
  7. Jenny ja Antti Wihurin rahasto (2,3 %, 2,4 %)
  8. Tapiola-gruppen (2,0 %, 0,4 %)
  9. Inez och Julius Polins fond (2,0 %, 1,0 %)
  10. Wilhelm och Else Stockmanns Stiftelse (1,5 %, 2,6 %)
  11. Sigrid Jusélius stiftelse (1,3 %, 2,2 %)
  12. Stiftelsen Bensows Barnhem Granhyddan (1,2 %, 1,6 %)
  13. Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varma (1,1 %, 1,5 %)
  14. Helene och Walter Grönqvists Stiftelse (1,1 %, 1,7 %)
  15. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne (0,8 %, 1,0 %)

Referenser

Noter

Tryckta källor

  • Damstén, Birger (1937). Kauppahuone Stockmann : viidenkahdeksatta vuoden vaiheet 1862-1937. Stockmann 
  • Damstén, Birger (1961). Stockmann sadan vuoden aikana. Helsingfors: Tillgmannin kirjapaino 
  • Finnilä, Anna (1993). Stockmann : suuri tavaratalo = det stora varuhuset = the grand department store. Helsingfors stadsmuseum. ISBN 951-772-354-7 
  • Frosterus, Sigurd (1931). Tavaratalo Stockmann. Stockmann 

Externa länkar