Stollift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stollift för fyra personer med vindskyddshuv i Bad Hofgastein i Österrike.

Stollift är en typ av linbana, skidlift, som transporterar till exempel skidåkare, snowboardåkare, mountainbikecyklister och vandrare.

I en stollift sitter skidåkaren i en stol med vanligen två till åtta personer bredvid varandra, med skidorna fastspända. (Allt som allt finns stolar för högst 1, 2, 3, 4, 6 och 8 personer.) Brädåkare förutsätts vanligen, av säkerhetsskäl, hålla bakre bindningen (fångremmen) öppen under färden. Då åkarna satt sig fäller vederbörande ner en skyddsbåge som förhindrar att kunna falla ner från stolen, och på skyddsbågen finns på de flesta stolliftar ett stöd som åkaren lyfter upp skidorna respektive brädan på. Stolarna är fästa med jämna mellanrum på en dragvajer som är upphängd på stolpar och färdas på en höjd av flera meter ovanför marken.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Stolliftar kan först och främst vara antingen fasta eller kopplingsbara.

Fast stollift[redigera | redigera wikitext]

Fast stollift har sina stolar permanent fästa vid dragvajern och stolarna rör sig därför med liftens hastighet hela vägen runt. Fasta stolliftar har förutsättningen maximal hastighet 3,0 m/s, men normal drifthastighet på de allra flesta brukar vara mellan 2 och 2,5 m/s. Vissa fasta stolliftar kan vara utrustade med ett rullband vid påstigningen för att kunna ha högre drifthastighet, samtidigt som påstigning ska kunna ske så säkert som möjligt. Oftast tillhör 1-, 2- och 3-stolsliftar den fasta gruppen, men finns även många sådana 4-stolsliftar. Det finns även ett ytterst fåtal fasta 6-stolsliftar ute i världen. Särskilt 1- och 2-stolsliftar brukar i folkmun, felaktigt, ofta kunna kallas "korglift" – när det i själva verket finns en egen lifttyp officiellt benämnd just korglift (med stående passagerare).[1]

Kopplingsbar stollift[redigera | redigera wikitext]

Kopplingsbar klämma. När enheten (här stol) kommer till retardationssträckan på stationen släpper klämman automatiskt från vajern vid korrekt moment och plats genom att det lilla hjulet som är ytterst på enhetens fjädrade båge passerar en liten gång/ställning i nedåtriktning och således fälls denna båge ned. När samma enhet sedan på stationens andra sida accelererats upp till vajerhastigheten lyfts bågen upp (hjulet förs i uppåtriktning) och enhetens klämma fästs/låses åter på vajern i samma tiondelssekund som enheten kommer ut på vajern. Den mönstrade plattan ovanför enhetens andra två små hjul leder enheten kuggandes på undersidan de roterande däcken på stationerna när enheten bromsas in, transporteras långsamt längs stationsrundeln, och åter accelereras.

Kopplingsbar stollift, även kallad '"Expresslift", har stolar som är fästa på vajern med en kopplingsbar klämma som vid dal- och toppstationen kopplas loss från dragvajern och åker in på en långsamgående kedja, eller rader av gummihjul (däck), för att underlätta på- och avstigning (se den detaljerade beskrivningen på bilden till höger).

Fördelarna med en kopplingsbar stollift, jämfört med fast stollift, är i första hand den höga hastigheten och kapaciteten. Kopplingsbara stolliftars hastighet är normalt mellan 4 och 6 m/s.

En annan fördel med kopplingsbara stolliftar är möjligheten att enkelt kunna köra in och parkera alla stolar exempelvis i ett garage vid hårt väder, för att minimera slitage på vajern och stolparna. (Alla kopplingsbara stolliftar med vindskydd på stolarna har garage. Garagebyggnaden finns alldeles intill en av liftens stationer, normalt dal.) Även gondolbanor har tillgång till liknande enhetsparkering. Enheterna förs in/ut längs en räls (och enheterna är normalt uppradade i garaget), på samma sätt som de förs utmed stationerna, även om enheterna måste backas i en av riktningarna på vissa liftar. Kopplingsbara stolliftar utan vindskydd på stolarna har normalt tillgång till ett enkelt parkeringsställ, alldeles intill en av stationerna, som i många fall kan motsvara garage men är dock sällan en daglig rutin.

Vindskyddsutrustade stolar[redigera | redigera wikitext]

En del kopplingsbara stolliftar rustas med vindskydd på dess stolar; En genomskinlig kåpa/huv med en skärm av akrylplast som åkarna har framför sig – skyddar åkarna mot snö, regn och vind. Liften sköter normalt automatiskt nedfällning på dalstation och uppfällning på toppstation (men åkarna kan även enkelt utföra detta manuellt). Internationellt kallas sådan kåpa "bubbla". (De enda "bubbelliftarna" som finns i Sverige idag är 4-stolsliften i Kläppen, Sälen, samt Duveds linbana och Sadelexpressen i Åre.)

Det finns dock även att antal fasta stolliftar i världen som har sådana här vindskydd.

Sommardrift[redigera | redigera wikitext]

Hummelliften i Åre med cykelhållare

Under sommardrift (eller övrig icke-skidsäsong) kan stolliftar användas för att transportera till exempel vandrare och mountainbikecyklister upp i bergen. (VM6:an och Hummelliften i Åre är sådana liftar, och dess stolar rustas då med cykelhållare.)

Telemix[redigera | redigera wikitext]

En hybrid (kombination) mellan stollift och gondolbana, med såväl gondoler som stolar, kallas telemixlift. Oftast är det i huvudsak stolar. Den enda telemixliften i Sverige är VM8:an i Åre.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.seilbahntechnik.net/en/lifts/searchresult.php?sprache=en&suchoption=volltext&sort_by=Ort.Liftname&sort_dir=ASC&eingabe=2-bl Seilbahntechnik om korgliftar (2-BL)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]