Stor hästspringråtta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stor hästspringråtta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Allactaga.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Hoppmöss
Dipodidae
Släkte Hästspringråttor
Allactaga
Art Stor hästspringråtta
Allactaga major
Vetenskapligt namn
§ Allactaga major
Auktor (Kerr, 1792)
Synonymer
Allactaga jaculus
Hitta fler artiklar om djur med

Stor hästspringråtta (Allactaga major)[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Kerr 1792. Stor hästspringråtta ingår i släktet hästspringråttor och familjen hoppmöss.[4][5] Inga underarter finns listade.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Som namnet antyder är arten med en kroppslängd (huvud och bål) av 180 till 263 mm, en svanslängd av 230 till 308 mm och en vikt av 280 till 420 g den största hästspringråttan i sitt utbredningsområde. Den har 80 till 98 mm långa bakfötter och 50 till 64 mm stora öronen som är större än skallen. Ovansidan är täckt av mjuk gråbrun päls med kanelbrun till sandfärgad skugga. Pälsen blir på bålens sidor lite ljusare och på hela undersidan (inklusive främre halsen) finns vit päls. Påfallande är en vit strimma på lårens utsida. Liksom andra släktmedlemmar har stor hästspringråtta en tofs vid svansens slut som har en vit färg. De övre framtänderna är lite framåtriktade.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna gnagare förekommer i östra Europa och centrala Asien från centrala Ukraina över södra Ryssland och Kazakstan till nordvästra Kina. Habitatet utgörs främst av stäpper och andra (mera fuktiga) gräsmarker, ibland uppsöks angränsande öknar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Födan utgörs främst av gröna växtdelar samt av frön, insekter och andra ryggradslösa djur.[1]

Individerna gräver enkla bon som bara används korta tider och komplexare bon som används flera månader. De håller vinterdvala från senhösten till mars/april. Honor kan para sig två gånger per år och per kull föds upp till 8 ungar, oftast 3 till 6.[1] Enligt en annan källa har några honor tre kullar under en fortplantningstid. Arten är främst nattaktiv men den söker ibland på dagen efter föda. Sommarboet kan vara upp till 2 meter djupt och vinterboet upp till 2,5 meter djupt. Honornas sommarnäste har dessutom en kammare för ungarnas uppfostring. Stor hästspringrätta når ibland hastigheter upp till 40 eller 50 km/h.[6]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten hotas i nordvästra delen av utbredningsområdet av landskapsförändringar. Till exempel byggs i regionen kring Moskva många datjor. Beståndet där samt i vissa delar av Ukraina minskade dramatiskt. Stor hästspringråtta listas i Moskva oblast som regional utdöd i naturen. I andra delar av utbredningsområdet är populationens minskning inte lika påfallande. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Allactaga major Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (2005) , website Allactaga major, Mammal Species of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (19 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b] Smith et al. (2010). Allactaga major. A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press. sid. 201 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]