Stor mantelbälta

Från Wikipedia
Stor mantelbälta
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningBältdjur
Cingulata
FamiljDasypodidae
SläkteMantelbältor
Chlamyphorus
ArtStor mantelbälta
C. retusus
Vetenskapligt namn
§ Chlamyphorus retusus
Auktor(Burmeister, 1863)
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Calyptophractus retusus Burmeister, 1863
Hitta fler artiklar om djur med

Stor mantelbälta (Chlamyphorus retusus[2][3][4][5] eller Calyptophractus retusus[4]) är en däggdjursart som först beskrevs av Hermann Burmeister 1863. Calyptophractus retusus ingår i släktet mantelbältor och familjen Dasypodidae.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt med kunskapsbrist.[1] Inga underarter finns listade.[6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Stor mantelbälta är med en kroppslängd (huvud och bål) av 14 till 17,5 cm och en svanslängd av cirka 3,5 cm större än den vanliga mantelbältan (Chlamyphorus truncatus).[8] Några exemplar från Paraguay hade en vikt av 63 till 87 g. Individer i Bolivia var upp till 116 g tunga.[9] Kännetecknande för arten är skölden som skyddar bakkroppen. Den är i motsats till andra bältor fäst vid bäckenet och vid ryggkotornas taggutskott. Pansaret på ovansidan består av upp till 24 tvärband som är rörliga på grund av mjuka mellanrum. Dessutom finns glest fördelade vita hår på ovansidan och undersidan är tät täckt av vit päls. Skölden som täcker huvudet är inte lika bra utvecklad som hos mantelbältan. För att gräva i marken är framtassarna utrustade med långa och kraftiga klor.[8] De första tre klorna är stora och den fjärde klon är tydlig mindre. Vid bakfoten finns fem tår med små klor. Hos stor mantelbälta är ögonen och öronen påfallande små vad som skiljer arten från de flesta andra bältor.[9]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bältan förekommer i södra Bolivia, nordvästra Paraguay och norra Argentina. Arten vistas i regionen Gran Chaco med sandig jord men växtligheten kan variera. Djuret hittas även nära människans samhällen.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Djuret lever nästan hela tiden i underjordiska bon och därför är inte mycket känt om levnadssättet. Bältan är aktiv på natten och äter ryggradslösa djur som insekter, insektslarver och daggmaskar samt växtdelar som rötter och frön. Exemplar i fångenskap matades framgångsrik med kokt ris och frukter. Individer som tillfällig vistas utanför boet och som upptäcker en fara flyr mot jordhålan och stänger ingången med skölden på stjärten. Arten har ett läte som påminner om spädbarnsskrik hos människor.[8]

Enligt ett fåtal studier vilar det befruktade ägget efter parningen innan den egentliga dräktigheten börjar. Per kull föds oftast fyra ungar och de är alltid enäggssyskon. Nyfödda ungar har ett mjukt pansar men de kan redan efter kort tid gå. Ungarna diar sin mor några veckor. Könsmognaden infaller efter 6 till 12 månader. Exemplar som undviker alla faror kan leva 12 till 15 år.[8] Enligt en annan källa föds bara en unge per kull.[9]

Stor mantelbälta och människor[redigera | redigera wikitext]

Hos ursprungsbefolkningen i utbredningsområdet betraktas djuret som ett olyckstillbud. Enligt deras vidskeplighet kommer en familjemedlem inom kort dö när man hittar en stor mantelbälta.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2010 Calyptophractus retusus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  4. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c d] Elizabeth Gonsiorowski (2002). ”Greater fairy armadillo” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Calyptophractus_retusus/. Läst 26 mars 2018. 
  9. ^ [a b c d] P. Smith (2008). Calyptophractus retusus (pdf). Fauna Paraguay. http://www.faunaparaguay.com/mamm20Calyptophractusretusus.pdf. Läst 26 mars 2018. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]