Stora Sundby slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stora Sundby. Xylografi i bildverket Nordiska taflor från 1865. Slottet och omgivningarna är sig i huvudsak lika sedan dess.
Stora Sundby slott 2013.

Stora Sundby är ett slott i närheten av Alberga i Eskilstuna kommun i Södermanland.

Stora Sundby ligger i Öja socken, beläget vid Hjälmaren. Den huvudgård, som uppfördes av Lars Siggesson Sparre lät Carl de Geer bygga om i gammalnormandisk stil (färdig 1848). Ritningarna gjordes upp av den skotske arkitekten Peter Frederick Robinson och leddes av den östgötske byggmästaren Abraham Nyström.[1] Genom denna ombyggnad undergick slottet en genomgripande förändring i det yttre, men i det inre behölls rumsfördelningen på det stora hela oförändrad. Dess arkitektur symboliserar en årskalender: 52 rum (antal veckor/år), 12 små torn (12 mån/år), fyra stora torn (fyra årstider), 365 fönster (dagar/år).

Det ursprungliga stenhuset som då hade tre torn uppfördes 1546-1584. Efter en tids förfall iståndsattes och nyinreddes slottet på 1600-talet varvid bland annat riddarsalen tillkom. Det fjärde tornet tillbyggdes på 1700-talet.[1]

Förutom själva slottsbyggnaden märks orangeri, stall och förvaltarbostad i samma stil uppförda i samband med ombyggnaden på 1830-talet. Arbetarbostäder och ekonomibyggnader är huvudsakligen uppförda under 1800-talet. Tidigare lydde även ett tegelbruk under slottet, ruinerna efter tegelugnen finns ännu kvar liksom några tegellador.[1]

Stora Sundby blev byggnadsminne 1983.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stora Sundby omnämndes redan tidigt. 1364 belägrades och intogs gården av Albrekt av Mecklenburg under dennes strid med Magnus Eriksson. Vem som då ägde Sundby är inte känt. I slutet av 1300- och början av 1400-talet tillhörde gården häradshövdingen i Västerrekarne härad, Lars Ulfsson Blå. Den övergick, sedan det några år tillhört Julita kloster, genom gifte till släkterna Natt och Dag och Sparre samt tillhörde 1519 marsken Lars Siggesson (Sparre). Dennes son, kanslern Erik Larsson Sparre, ärvde Stora Sundby, men blev honom och hans släkt fråndömt 1600. Hans änka återfick det dock några år senare.

Trots att det var ett urgammalt arvegods, drogs det in till kronan genom reduktionen under förevändning, att återställandet till Erik Larsson Sparres änka ej varit lagligt, men löstes ut 1712 av generallöjtnant friherre Erik Sparre, vilken sedermera skrev sig greve till Stora Sundby. Genom gifte med Lovisa Sparre, en av "de tre gracerna", blev greve Johan August Meijerfeldt d.y. 1763 godsets ägare. 1816 såldes det av dennes änka till brukspatron Gödecke, sedan det i mer än 300 år tillhört släkten Sparre. Få år därefter köptes det av greve Carl de Geer och tillföll sedan genom gifte grevliga ätten von Platen. Efter greve K. von Platens bortgång år 1888 övergick godset till friherre K. Klingspor, som var gift med von Platens systerdotter.

Stora Sundby slott och gods innehas och bebos idag (2016) av friherre Johan Klingspor.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]