Stora Sundby slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stora Sundby slott 2016.

Stora Sundby är ett slott och en jordegendom belägna vid Hjälmaren i närheten av Alberga i Eskilstuna kommun och Öja socken i Södermanland. Slottet blev byggnadsminne 1983.[1]

Slottets historia[redigera | redigera wikitext]

Det första slottet på platsen byggdes av riksrådet Lars Siggesson Sparre och stod färdigt med tre torn år 1584. Efter en tids förfall iståndsattes och nyinreddes slottet på 1600-talet varvid bland annat riddarsalen tillkom. Det fjärde tornet tillbyggdes på 1700-talet.[1]

1831-48 lät greve Carl de Geer bygga om det i gammalnormandisk stil. Ritningarna gjordes upp av den skotske arkitekten Peter Frederick Robinson, som tidigare bland annat ritat romanförfattaren Sir Walter Scotts riddarborg Abbotsford House i Skottland. Bygget verkställdes av den östgötske byggmästaren Abraham Nyström,[1] som hade arbetat åt Baltzar von Platen under bygget av Göta kanal.

1500-talsherrgården fick fasader som man trodde att engelska medeltidshus hade haft. Framför allt handlade arbetet om att ge den gamla byggnaden ett nytt yttre. Merparten av de gamla väggarna och den dyrbara inredningen bevarades. Rumsfördelningen behölls nästan oförändrad. Riddarsalen är särskilt anmärkningsvärd med sina vackra gobelängimitationer. Slottet innehåller också en rik samling porträtt av dess ägare med släktingar.

Arkitekturen symboliserar en skalender: 52 rum (antal veckor/år), tolv små torn (tolv mån/år), fyra stora torn (fyra årstider), 365 fönster (dagar/år).

Förutom själva slottsbyggnaden märks orangeri, stall och förvaltarbostad i samma stil uppförda i samband med ombyggnaden på 1830-talet. Arbetarbostäder och ekonomibyggnader är huvudsakligen uppförda under 1800-talet. Tidigare lydde även ett tegelbruk under slottet, vars ruiner ännu finns kvar liksom några tegellador.[1]

Egendomens historia[redigera | redigera wikitext]

Stora Sundby. Xylografi i bildverket Nordiska taflor från 1865. Slottet och omgivningarna är sig i huvudsak lika sedan dess.

1364 belägrades och intogs gården av Albrekt av Mecklenburg under dennes strid med Magnus Eriksson. Vem som då ägde Sundby är inte känt. Kring år 1400 tillhörde gården häradshövdingen i Västerrekarne härad, Lars Ulfsson Blå. Den övergick, sedan den några år tillhört Julita kloster, genom gifte till släkterna Natt och Dag och Sparre samt tillhörde 1519 marsken Lars Siggesson (Sparre). Dennes son, rikskanslern Erik Larsson Sparre, ärvde Stora Sundby, men egendomen blev honom och hans släkt fråndömd 1600. Hans änka, Ebba Pedersdotter Brahe, återfick den dock några år senare.

Trots att det var ett urgammalt arvegods drogs det in till kronan genom reduktionen under förevändning att återställandet till Erik Larsson Sparres änka inte hade varit lagligt. Egendomen löstes ut 1712 av generallöjtnant friherre Erik Sparre, vilken sedermera skrev sig greve till Stora Sundby. Genom gifte med Lovisa Sparre, en av "de tre gracerna", blev greve Johan August Meijerfeldt d.y. 1763 godsets ägare. 1816 såldes det av dennes änka till brukspatron Gödecke, sedan det i mer än 300 år tillhört släkten Sparre. 1827 köpte Carl de Geer Stora Sundby åt sin dotter Charlotta De Geer af Leufsta. Hon var gift med kanalbyggaren Baltzar von Platens son greve Baltzar von Platen.

Efter greve Carl von Platens bortgång år 1888 övergick godset till friherre Carl Klingspor, som var gift med von Platens systerdotter. Klingspors och Ulrika de Geers barnbarnsbarn, Louise Silfverschiöld, som var slottets arvtagare, gifte sig 1888. Sedan dess har familjen Klingspor ägt slottet. Slottet arrenderades dock ut på livstid till furstinnan Stephanie von Wedel och först efter hennes bortgång 1937 flyttade familjen Klingspor in. Stora Sundby slott och gods innehas och bebos idag (2016) av friherre Johan Klingspor.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2