Stora alvaret

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vy över Stora alvaret

Stora alvaret är ett 37 kilometer långt och 15 kilometer brett område med alvarmark på de södra delarna av den svenska ön Öland i Östersjön. Området utgör en fjärdedel av hela öns yta.[1] Alvaret utmärks av att det i huvudsak utgörs av trädlös hedmark där berggrunden, bestående av ordovicisk kalksten, ofta går i dagen eller är täckt endast med ett tunt jordlager. Området har en speciell flora med en mängd arter som är unika för området, speciellt orkidéer under försommaren.[2] Stora alvaret används historiskt som betesmark. Betesdriften är nödvändig för att förhindra igenbuskning. Ett problem är att jordlagret är tunt, vilket gör att antalet betande får måste begränsas.[3]

Ljungpiparen nämns som karaktärsfågeln, också vanliga är bland annat sånglärka, storspov och ängshök. Rosenvingad gräshoppa och alvarlarvmördare är några av insekterna.[4][5] En introducerad art är guldfisk, som upptäcktes i en damm på Stora alvaret i slutet av 1990-talet.[6][7]

Stora alvaret har tillsammans med södra Ölands odlingslandskap utsetts till världsarv av FN-organet Unesco.[8]

Stora alvaret inom kulturen[redigera | redigera wikitext]

Stora alvaret är motiv för friluftsmålare som Albert Theodor Gellerstedt, Nils Kreuger och Arthur Percy.[9] Författaren och fotografen Anders Johansson har skildrat Alvaret i text och foto.[10][11]

Stora alvaret finns avbildat på svenska frimärken som utkom 2003-03-20.[12]

Området är även en av platserna där Richard Hoberts film Tre solar filmats.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sterner, Rikard (1986). Ölands kärlväxtflora. Lund: Svensk botanisk Tidskrift. sid. 36. ISBN 91-86344-36-6 
  2. ^ Sterner, Rikard (1986). Ölands kärlväxtflora. Lund: Svensk botanisk Tidskrift. sid. 76. ISBN 91-86344-36-6 
  3. ^ Sterner, Rikard (1986). Ölands kärlväxtflora. Lund: Svensk botanisk Tidskrift. sid. 82-85. ISBN 91-86344-36-6 
  4. ^ ”Alvar – ÖN”. https://oland.naturskyddsforeningen.se/olands-natur-2/alvaren/. Läst 23 januari 2019. 
  5. ^ ”Stora alvaret - Allt på Öland”. alltpaoland.com. https://alltpaoland.com/artiklar/stora-alvaret/. Läst 23 januari 2019. 
  6. ^ Ahlgren, Karin (5 juni 2012). ”Gåtan om guldfiskarna”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/gatan-om-guldfiskarna. Läst 23 januari 2019. 
  7. ^ Bendroth, Andreas (4 juni 2017). ”Torkan rår inte på guldfiskarna”. Östra Småland. http://www.ostrasmaland.se/lan/torkan-rar-inte-pa-guldfiskarna/. Läst 23 januari 2019. 
  8. ^ Johansson, Anders (2006). Ölands Stora alvar. Kalmar. sid. 12. ISBN 91-975468-5-2 
  9. ^ ”Konsten på Öland”. olandskulturarv.ltkalmar.se. Arkiverad från originalet den 23 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190123223208/http://olandskulturarv.ltkalmar.se/konst/konst.htm. Läst 23 januari 2019. 
  10. ^ ”Ölands stora alvar : mitt i ett världsarv”. Adlibris. 1 oktober 2006. https://www.adlibris.com/se/bok/olands-stora-alvar-mitt-i-ett-varldsarv-9789197546850. Läst 23 januari 2019. 
  11. ^ ”Anders Johansson, 1947-, Geografi, Öland - Sök | Stockholms Stadsbibliotek”. biblioteket.stockholm.se. https://biblioteket.stockholm.se/sok/author/Anders%20Johansson,%201947-/topic/Geografi;%C3%96land. Läst 23 januari 2019. 
  12. ^ ”Posten satsar på alvar”. dt.se. 1 mars 2003. https://www.dt.se/artikel/dalarna/posten-satsar-pa-alvar. Läst 23 januari 2019. 
  13. ^ Radio, Sveriges. ”Idag startar filminspelning på Öland - P4 Kalmar”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=209600. Läst 23 januari 2019.