Storbritanniens Grand Prix 1954
.svg){kind=small} Storbritanniens Grand Prix 1954 | |
| Datum | Lördag 17 juli 1954 |
|---|---|
| Bana | Silverstone Circuit |
| Sträcka | 90 × 4,711 = 423,990 km |
| Vinnare | José Froilán González, Ferrari |
| Pole position | Juan Manuel Fangio, Mercedes-Benz |
| Snabbaste varv | Stirling Moss, Moss (Maserati) Alberto Ascari, Maserati Jean Behra, Gordini Juan Manuel Fangio, Mercedes-Benz José Froilán González, Ferrari Mike Hawthorn, Ferrari Onofre Marimón, Maserati, 1:50,000 |
| Övrigt | Våt bana |
Storbritanniens Grand Prix 1954 var det femte av nio lopp ingående i formel 1-VM 1954.
Resultat
- José Froilán González, Ferrari, 8+0,14 poäng
- Mike Hawthorn, Ferrari, 6+0,14
- Onofre Marimón, Maserati, 4+0,14
- Juan Manuel Fangio, Mercedes-Benz , 3+0,14
- Maurice Trintignant, Ferrari, 2
- Roberto Mières, Roberto Mières (Maserati)
- Karl Kling, Mercedes-Benz
- Ken Wharton, BRM (Maserati)
- André Pilette, Gordini
- Bob Gerard, Bob Gerard (Cooper-Bristol)
- Don Beauman, Sir Jeremy Boles (Connaught-Francis)
- Harry Schell, Harry Schell (Maserati)
- Leslie Marr, Leslie Marr (Connaught-Francis)
- Leslie Thorne, Ecurie Ecosse (Connaught-Francis)
- Horace Gould, Gould's Garage (Cooper-Bristol)
Förare som bröt loppet
- Stirling Moss, Moss (Maserati) (varv 80, drivaxel) 0,14 poäng
- Bill Whitehouse, Bill Whitehouse (Connaught-Francis) (63, bränslesystem)
- Jean Behra, Gordini (54, upphängning) 0,14 poäng
- Roy Salvadori, Gilby Engineering (Maserati) (53, transmission)
- Prince Bira, Bira (Maserati)[1]
- Ron Flockhart, Bira (Maserati)[1] (44, olycka)
- Luigi Villoresi, Maserati[2]
- Alberto Ascari, Maserati[2] (40, motor)
- John Riseley-Prichard, R R C Walker (Connaught-Francis) (40, olycka)
- Reg Parnell, Scuderia Ambrosiana (Ferrari) (25, motor)
- Alberto Ascari, Maserati[3] (21, motor) 0,14 poäng
- Clemar Bucci, Gordini (18, olycka)
- Peter Collins, Vanwall (16, motor)
- Robert Manzon, Ecurie Rosier (Ferrari) (16, motor)
- Peter Whitehead, Peter Whitehead (Cooper-Alta) (4, oljeläcka)
- Eric Brandon, Ecurie Richmond (Cooper-Bristol) (2, motor)
- Louis Rosier, Ecurie Rosier (Ferrari) (2, motor)
Förare som ej startade
Noteringar
- Gould's Garage och Sir Jeremy Boles[4] gjorde F1-debut.
- Don Beauman[4], Clemar Bucci, Ron Flockhart, Horace Gould, Leslie Marr, John Riseley-Prichard, Leslie Thorne och Bill Whitehouse[4] gjorde F1-debut.
- Vanwall körde för första gången med egentillverkade bilar och motorer.
- Sju förare satte samma snabbaste varv.
- Gordinis första och enda snabbaste varv.
- Moss första och enda snabbaste varv.
- Däcktillverkaren Engleberts första snabbaste varv.
- Jean Behras första och enda snabbaste varv.
- Mike Hawthorns första snabbaste varv.
- Onofre Marimóns första och enda snabbaste varv.
- Stirling Moss första snabbaste varv.
- Delad körning
- Maserati nummer 6: Prince Bira körde 42 och Ron Flockhart 2 varv.
- Maserati nummer 32: Luigi Villoresi körde 30 och Alberto Ascari 10 varv.
VM-ställning
Förarmästerskapet
Juan Manuel Fangio, Mercedes-Benz, 28,14- José Froilán González, Ferrari, 14,64
Maurice Trintignant, Ferrari, 11
| ||||||||
| |||||
